Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006
• Deltagande i sameuropeisk infrastruktur för 3D kartläggning av jordens seismiska
och elektriska egenskaper. EuroArray är ett tvärvetenskapligt, paneuropeiskt program
för att utforska fysikaliska egenskaperna hos den europeiska kontinenten i 3
dimensioner. Målet är en ökad förståelse för de processer som bildat jordskorpans
struktur och de mineralresurser vi utnyttjar i dag. För att Sverige ska kunna följa
forskningen om jordens inre och fullt delta i Euroarray krävs en utbyggnad av det
svenska seismologiska nätverket, insamling av seismiska data i 2D och 3D samt
borrningar i högintressanta områden. Svensk medverkan behöver utredas.
• Utredning om Humanistlaboratorier - möjligheten att driva dem som core-facilities.
Humanistlaboratorier kommer med all sannolikhet att spela en betydande roll i utvecklingen
av humanistisk forskning framöver. Datorbaserad bearbetning av material (dvs
digitalisering, uppmärkning, analys, statistisk bearbetning, etc) blir allt mer väsentlig.
Eftersom forskare inom humaniora inte sällan saknar bakgrundskunskaper i
databehandling av forskningsmaterial, kommer de resurser som finns på
humanistlaboratorierna (bl a utrustning och tekniskt utbildad personal) att bidra till
utveckling inom vissa befintliga forskningsområden och till framväxandet av nya, inte
minst i flervetenskapliga sammanhang.
• Utredning av ny infrastruktur för biobanker och bioinformatik. Medicinsk information
om den svenska befolkningen (diagnos, behandling, vävnadsprover, undersökningar,
blodprov, DNA, läkemedelsanvändning) kan lagras på ett sätt som är standardiserat
samt juridiskt och etiskt acceptabelt. Detta blir en flerdimensionell databas som
medger möjligheter till nya typer av studier, uppföljningar m.m. och kan med fördel
integreras med motsvarande satsningar i våra nordiska grannländer. KFI bör ta
initiativ till att bättre belysa hur biobanker skall samordnas i Sverige.
Det finns behov av en bioinformatikinfrastruktur som innefattar den nödvändiga
datorinfrastrukturen för att bearbeta, organisera och lagra gen- och proteinrelaterade
data (genom, transkriptom, proteom och metabolom) för snabb och effektiv åtkomst.
Denna infrastruktur skall dels möjliggöra användarvänlig tillgänglighet, t.ex. via
portaler, dels möjliggöra effektiva och storskaliga analyser av avancerade användare.
• Utredning om framtida storskalig datorresurs
Syftet är att utreda hur extrema beräkningsbehov skall tillgodoses. Det gäller extremt
stora minnesbehov och/eller behov av processorer extrem snabbhet, som SNIC i
dagsläget inte kan tillgodose. Forskargrupper med extrema behov kan potentiellt
finnas inom inom bl a livsvetenskaperna, t.ex. bioinformatik och strukturbiologi,
materialvetenskap, klimatsimuleringar, högenergifysik och astrofysik.
• European Resources Observatory for Humanities and Social Sciences (EROHS)
• Uppbyggnaden av EROHS är en naturlig konsekvens av den starkt tilltagande
internationaliseringen av forskningen i humaniora och samhällsvetenskap och den
grunddata som krävs för att utföra forskningen. Internationella initiativ är nödvändiga
för att möjliggöra komparabilitet, internationellt utbyte av information av hög kvalitet
och säkerhet kring hanteringen av data.
• Nanoområdet. Forskningen inom nanoområdet befinner sig under stark utveckling.
Inom ESFRI diskuteras en bland annat ”Pan-European Research Infrastructure for
Nano-Structures (PRINS)” som skall vara ett nätverk mellan olika Europeiska
laboratorier. I Sverige har Vetenskapsrådet, tillsammans med Vinnova, Stiftelsen för
Sida 70 av 88