Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

More documents

Recommendations

Info

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 byggandet av flera detektorer till projektet. En gemensam nordisk plattform för utnyttjande av ALMA diskuteras. • ITER. Fusionsanläggning som blir bryggan mellan dagens plasmafysikstudier och morgondagens energiproducerande fusionskraftverk. ITER byggs i Cadarache i södra Frankrike i samarbete mellan Kina, EU, Indien, Japan, Korea, Ryssland och USA. Anläggningen beräknas bli taget i drift 2016. Sverige bidrar till uppbyggnaden av ITER huvudsakligen inom ramen för EU:s ramprogram. • DISC (Database infrastructure committee). Nyligen inrättad organisation med uppdrag att ta ett övergripande ansvar för forskningsdatabaser som infrastruktur inom i första hand samhällvetenskap och medicin med fokus på individbaserade s.k. mikrodata för världledande forskning inom området samhälle, hälsa och miljö • Nordisk datagridfacilitet (NDGF). Samnordisk facilitet för beräkningsresurser som utnyttjar sammankoppling av datorresurser genom den s.k. GRID tekniken. Forskningsinfrastrukturprojekt mogna för beslut om konstruktion på kort sikt Följande planerade forskningsinfrastrukturer har identifierats vara av mycket stort intresse för forskarsamhället, ha stor betydelse för framtida forskning och ha nått en sådan mognadsgrad i planeringen att beslut om konstruktion i princip skulle kunna tas relativt snart. För dessa angelägna forskningsinfrastrukturer bör detaljerade underlag och finansieringslösningar tas fram som möjliggör beslut i rimlig tid. Detta gäller: • European Spallation Source (ESS). Sameuropeiskt projekt för konstruktion av världens kraftfullaste neutronspridningsfacilitet. Den höga neutron intensiteten öppnar för nya fält inom bl.a. material och biovetenskap. Sverige är ett av flera tänkbara värdländer, Spanien, England och Ungern är de hetaste konkurrenterna. I en rapport av Allan Larsson till regeringen rekommenderas starkt ett svenskt värdskap utifrån forsknings-,.näringslivs- och samhällsekonomiska aspekter. Remissinstanserna var övervägande positiva till rapporten. Ett svensk värdskap motiveras både av de stora vetenskapliga effekterna och av näringspolitiska aspekter. Ett besked om avsiktningsförklaring från regeringen förväntas inom kort. • FAIR (Facility for Antiproton and Ion Research). Världsledande anläggning för hadron och kärnfysik. Ett ursprungligen tyskt projekt blir ett internationellt samarbetsprojekt. Tyskland står för 75 % av investeringskostnaden. Samtliga svenska grupper inom kärn och hadronfysik prioriterar FAIR högt och avser utföra huvuddelen av sin forskning där. Sverige kan bidraga med avsevärda in-kind bidrag (bl.a CRYRING) till konstruktionen av faciliteten. Vetenskapsådet har deltagit i preparationsfasen för att ta fram nödvändiga tekniskt-vetenskapliga dokument samt avtal och kostnadsberäkningar inför beslut. • MAX IV. Synkrotronljuslaboratoriet MAX-Lab har presenterat en ny okonventionell design av en ny synkrotronljus facilitet. MAXIV skulle uppnå icke jämförelsebara briljanser för studier av material och molekyler. Den konceptuella tekniska designen har nyligen utvärderats av en internationell expertgrupp på uppdrag av Vetenskapsrådet med mycket positivt resultat. En stor mängd svenska forskare ha varit delaktiga i framtagande av den vetenskapliga motiveringen. En utvärdering av den vetenskapliga motiveringen planeras av KFI att äga rum runt sommaren 2006. Sida 68 av 88
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 • Röntgenfrielektronlasern XFEL Hamburg. En röntgenfriekektronlaser är för många den ultimata strålkällan. Den korta pulsstrukturen för röntgenstrålning med en miljard gånger högre briljans än med dagens synkrotronljuskällor medger helt nya studier av ultrasnabba fenomen och strukturer i molekyler och material. Detta kommer att öppna nya forskningsfält, främst inom femtokemi, strukturbiologi och kondenserad materiens fysik men även inom materialvetenskap och plasmafysik. Tyskland står för 60 % av investeringskostnaden. Flera svenska grupper har varit tongivande i frantagandet av den vetenskapliga motiveringen. Vetenskapsådet har deltagit i preparationsfasen för att ta fram nödvändiga tekniskt-vetenskapliga dokument samt avtal och kostnadsberäkningar inför beslut. I avsnitt 8 ges en något mer detaljerad beskrivning och i områdesöversikterna avsnitt 5 så sätts de in i sitt sammanhang med andra existerande och planerade infrastrukturer i respektive forskningsområde. Utredningar om viktiga områden. Flera områden och problemställningar har identifierats att vara av stor betydelse för framtidens forskning men som av olika anledningar kräver utredningar, t.ex. om lämpliga bidragsfromer, möjligheter till samverkan mellan olika myndigheter, organisationsformer etc Utredningar bör ske så snart som möjligt och leda till konkreta förslag som kan påverka nästa års plan. I vissa fall kan de komma att leda till finansieringsbehov redan under 2007, t.ex i form av planeringsbidrag. De utredningar som är mest angelägna är: • Relationer mellan mark- och rymdbaserade infrastrukturer inom astronomi och astropartikelfysik. Vid inventeringen av befintliga infrastrukturer framkom speciellt inom astronomi och astropartikelfysik ett uppenbart systemfel. Markbaserade och rymdbaserade infrastrukturer hanteras av två olika myndigheter (VR och Rymdstyrelsen) med helt olika kultur för behandling av projektstöd och som har okoordinerade strategier för infrastruktur. Ett samlat grepp bör tas för att på ett bättre sätt samordna och lösa dessa frågor. KFI bör ta initiativet till att detta utreds redan under hösten 2006. • Databaser för klimat och miljöforskning. Data av intresse för klimat och annan miljörelaterad forskning samlas idag in av flera svensk myndigheter och forskargrupper och hanteringen av dessa och tidigare insamlad data är fragmenterad. Forskarnas behov sammanfaller ofta med myndigheternas och vice versa. Att, som idag, inte samordna insamling och hantering är ett resursslöseri som drabbar alla inblandade parter. KFI bör utreda hur samordning kan ske så att värdefulla data för forskningen inte går till spillo och att existerande data blir öppet tillgängliga för forskare på ett enkelt sätt. • Samordning inom polarforskningen. Polarforskning är en samlande term för all forskning som bedrivs för att öka förståelsen om Arktis och Antarktis eller i andra syften utförs där. För att få en bättre utväxling av Sveriges satsningar på polarforskning krävs möjligen en större koordinering mellan logistik och forskningsdiscipliner. Hur en sådan koordinering kan tas sig ut är under utredning och en rapport skall vara klar under andra halvåret 2006. Sida 69 av 88
Page 1 and 2:
utkast till långsiktig plan för i
Page 3 and 4:
Förord utkast till långsiktig pla
Page 5 and 6:
1. Introduktion utkast till långsi
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18: utkast till långsiktig plan för i
Page 19 and 20: Framtida beslutade projekt utkast t
Page 31 and 32: Jonteknisk forskning utkast till l
Page 51 and 52: NORDUnet och Geant utkast till lån
Page 53 and 54: Finansiering utkast till långsikti
Page 63 and 64: Iakttagelser utkast till långsikti
Page 65 and 66: Finansiering utkast till långsikti
Page 67: 6. Rekommendationer utkast till lå
show all

Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?