Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

6. Rekommendationer
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006
I beredningsgruppernas arbete med områdesöversikter har det förutom existerande
infrastrukturer kartlagts det identifierats i) infrastrukturer under uppbyggnad, ii) väl
utvecklade planer för infrastrukturer som kan få betydelse för forskarsamhället och som är
mogna för beslut på relativt kort sikt, iii) konceptidéer för infrastrukturer på längre sikt, samt
iv) viktiga områden och frågeställningar om infrastrukturer som behöver utredas närmare av
olika skäl. Samtliga dessa kategorier finns beskrivna i mer detalj under områdesöversikter där
de också sätts i sitt sammanhang.
I detta arbetsutkast till långsiktig plan ges ett antal allmänna rekommendationer samt även
rekommendationer avseende kategorierna i), ii) och iv) ovan . Det är viktigt att ha i åtanke att
planen kommer att revideras årligen och att de utredningar som görs under det kommande året
kommer att påverka den uppdaterade versionen. Med tanke på att flera utredningar planera
kan man förvänta sig att rekommendationerna kommer att revideras väsentligt.
Allmänt
- Vid finansiering av forskningsinfrastruktur ska en lämplig balans eftersträvas mellan
investering i infrastruktur samt drift och användning för forskning. Denna balans kan se olika
ut i olika områden.
- Samordning av forskningsinfrastruktur ska ske inom alla forskningsområden där så är
möjligt. Detta är väsentligt för effektivt resursutnyttjande och samordning av kompetenser.
- Forskningsinfrastruktur bör göras så öppet tillgängligt som är möjligt för andra forskare. Där
det är möjligt bör prioriteringssystem användas så att forskning av den högsta kvalitén i första
hand kan använda faciliteterna. System bör införas som i möjligaste mån ger öppen
tillgänglighet till data som produceras vid forskningsinfrastrukturer efter viss karenstid.
- I planeringen av ny infrastruktur ska en diskussion ske hur och till vilken grad den relaterar
till annan infrastruktur som planeras internationellt. Speciellt blir det väsentligt inför nya
satsningar att relatera till ESFRI:s roadmap för pan-europeisk infrastruktur.
Pågående infrastrukturuppbyggnad.
- Det är av högsta prioritet att fullfölja de infrastrukturprojekt som är under uppbyggnad samt
att det planeras för dessa infrastrukturers drift och användning för högklassig forskning. Detta
gäller bl.a.
• Large Hadron Collider (LHC) vid CERN som samlar all ledande expertis i världen för
nästa generations partikelfysikexperiment. Sverige har investerat betydande belopp i
ATLAS och ALICE detektorerna. LHC planeras övergå i driftsfas sommaren 2007.
• IceCube. Världens ledande teleskop för neutrinofysik är under uppbyggnad vid
sydpolen av USA, Tyskland, Sverige och Belgien. IceCUBE byggs successivt ut och
beräknas bli klart runt 2010, men används redan nu under konstruktionsfasen.
• Atacama Large Millimeter Array (ALMA). Världsledande radiointerferometerteleskop
under uppbyggnad i norra Chile av Europa, Nordamerika och Japan. ALMA beräknas
bli taget i drift omkring 2011. Svenska astronomer från Onsala är engagerade i
Sida 67 av 88