Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006
Det senaste decenniet har inneburit ett genombrott för mät- och analysmetoder vad gäller
språkligt och kommunikativt beteende: läsa, skriva, tala, lyssna, gester och kroppsspråk.
Dessa olika tekniker och metoder ger nya möjligheter att studera inlärning och utveckling av
språkligt beteende och att utforma en ny generation test- och diagnosinstrument avseende
språkfärdigheter och läs- och skrivsvårigheter. Vid Lunds universitet bedrivs spetsforskning
inom flera av områdena ovan. Emellertid har det fram till idag - såväl nationellt som
internationellt - saknats en sammansatt laboratoriemiljö som kombinerar de olika mät- och
analysteknikerna. Med Humanistlaboratoriet vid nya Språk- och litteraturcentrum håller en
sådan miljö på att skapas www.sol.lu.se/humlab. Den sammansatta laboratoriemiljön ger
unika möjligheter att kombinera humanistiska och naturvetenskapliga sätt att utforska och
förstå människan och hennes språk, kommunikation och tänkande.
HUMlab vid Umeå universitet är en utvecklings- och forskningsplattform. Utgångspunkten är
informationsteknik som studieobjekt, verktyg, medium och kulturellt laboratorium. Här
tillhandahålls teknisk utrustning samt användarstöd för humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning inom områden såsom geografiska informationssystem, datamining, visualisering,
virtuella världar och konceptuella gränssnitt till rika datamängder, kollaborativ konst i digitala
miljöer, analys av datorspel, nätverksanalys (t ex intellektuella nätverk), kroppslighet i
virtuella världar. www.humlab.umu.se
Språkteknologiska resurser
Språkteknologi.se är en webbplats (http://språkteknologi.se) som är i drift sedan ett par år
tillbaka. På den samlas, tillhandahålls och sprids information om språkteknologiska resurser i
form av bl.a. ord- och textdatabaser, verktyg för språklig analys och forskningsprototyper.
Den fungerar som en samlingspunkt och kontaktyta för svensk språkteknologisk forskning.
Ett annat syfte är att sprida information om språkteknologisk forskning och dess resultat till
allmänheten samt skapa kontakter mellan forskning och industri.
Databaser för utbildningsvetenskap
Inom det utbildningsvetenskapliga området finns en omfattande databas GOLD (Gothenburg
Longitudinal Database), vilken är en sammanslagning av de urvalsbaserade
kohortsekventiella databaserna i UGU (Utvärdering Genom Uppföljning; tidigare
Individualstatistikprojektet) och registerbaserade populationsdatabaser utvecklade inom det s
k VALUTA-projektet. Denna infrastruktur är ett exempel på databaser inom
samhällsvetenskap som hanteras av DISC.
Databaser för samhällsvetenskap
Forskare inom samhällsvetenskap utnyttjar mikrodata från survey-undersökningar och register
i hög utsträckning. Det finns ett antal svenska longitudinella databaser av högt internationellt
anseende, som t.ex. Levnadsnivåundersökningen (LNU), IDA (Individuell utveckling och
adaption), LINDA och Betula, samt internationellt jämförande studier där Sverige ingår, t.ex.
ESS (nämnt ovan), och ISSP (International Social Survey Program). Dessa datamaterial är
föremål för en omfattande och konkurrenskraftig forskning bland fr.a. ekonomer, sociologer,
psykologer och demografer.
.Långsiktig plan
Sida 62 av 88