Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

01.09.2013 Views

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 2. Kommittén för forskningens infrastrukturer - KFI Vetenskapsrådets kommitté för forskningens infrastrukturer, KFI, har till uppgift att främja och stödja uppbyggnad och utnyttjande av infrastruktur för svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom Vetenskapsrådets ämnesområden. Verksamheten innefattar utlysning och beredning av ansökningar, deltagande i internationella samarbetsorganisationer, uppföljning, utvärdering samt strategiskt arbete. Till sin hjälp har kommittén fyra beredningsgrupper, för infrastrukturer avseende 1) astronomi och subatomär forskning 2) forskning om molekyler, celler och material 3) forskning om jorden och dess nära omgivning 4) e-vetenskap eller e-science. Varför en plan? KFI verkar för att svenska forskare ska få tillgång till och utveckla infrastruktur för forskning av högsta kvalitet inom alla vetenskapsområden. Den långsiktiga plan, som nu presenteras i denna rapport, är ett led i det arbetet. Planen ska ses som en aktuell översikt över behovet av forskningsinfrastruktur för en svensk grundforskning i världsklass i ett tidsperspektiv av tio till tjugo år framåt i tiden. Planen pekar på behov av utveckling av ny infrastruktur, rekommenderar uppgradering av existerande infrastruktur och utfasning av infrastruktur som inte kommer att vara konkurrenskraftig. Den identifierar även områden eller faciliteter för vilka ytterligare utredningar behöver göras. Planen ska vara långsiktig men rullande, d.v.s. den ska uppdateras regelbundet för att inkludera ny utveckling eller resultat av nya utredningar eller utvärderingar. Planen kommer att användas vid strategiska diskussioner inom Vetenskapsrådet, med olika aktörer som forskarsamhälle, universitet, och forskningsfinansiärer inom och utom landet. Planen kommer att utgöra ett övergripande underlag inför beslut om finansiering eller avveckling av infrastrukturer. Den ska alltså inte ses som en strikt prioriteringslista eller som ett löfte om finansiering. Beslut om finansiering av forskningsinfrastruktur är i många fall beroende av samfinansiering från flera aktörer och mer detaljerade utredningar eller utvärderingar behöver göras inför beslut. 3. Begreppet forskningsinfrastruktur Definition av forskningsinfrastruktur och avgränsningar Med forskningsinfrastruktur menas till exempel forskningsanläggningar, databaser, samarbetsorganisationer eller omfattande datanät. Infrastrukturer för grundläggande forskning som faller inom KFI:s ansvarsområde är de helt eller delvis uppfyller följande generella kriterier: • är av brett nationellt intresse • ger förutsättningar för världsledande forskning • utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt • är så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand Sida 6 av 88

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 • har en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande • är öppet och enkelt tillgängliga för forskare och ha en plan för hur tillgängligheten ska förbättras (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat) Utöver de generella kriterierna kan andra aspekter ha betydelse, till exempel infrastrukturens forskningsstrategiska betydelse, att den är avgörande för kompetensuppbyggnad eller andra speciella förutsättningar. Avgränsning Den forskningsinfrastruktur KFI ansvarar för i dagsläget är till stor del given av Vetenskapsrådets (och dess föregångares) tidigare åtaganden. Exempelvis hanterar KFI i nuläget inte bibliotek och museisamlingar eller arkiv för olika typer av klimatdata trots att de i en vidare mening och i vissa fall skulle kunna klassas som infrastruktur enligt ovanstående allmänna kriterier. Utvidgning av Vetenskapsrådets ansvarsområden för infrastruktur utanför dagens avgränsningar behöver normalt åtföljas av motsvarande utvidgade möjligheter till finansiering. 4. Arbetet med planen, bedömningskriterier, framtida uppdatering Första steget i arbetet med planen var en inventering av befintlig och planerad infrastruktur samt behov av nya satsningar. KFI:s fyra beredningsgrupper har gjort områdesöversikter inom sina respektive områden. Förutom kartläggning av befintliga och planerade infrastrukturer innefattar de också behovsanalys och en bedömning av vad som tekniskt-vetenskapligt kan förverkligas. Slutligen har beredningsgrupperna gett övergripande rekommendationer inom respektive område. Som ett led i arbetet har KFI bl.a. arrangerat hearings om svenskt deltagande i röntgenfrielektronlasern XFEL i Hamburg, kärnfysikanläggningen FAIR i Darmstadt, framtidsseminarier om European Spallation Source som föreslås byggas i Lund, samt om gridteknologins utveckling och användning. KFI:s beredningsgrupper har under framtagandet av områdesöversikter och rekommendationer inhämtat underlag i form av vetenskaplig information, tekniska och ekonomiska råd och synpunkter från olika instanser samt tagit del av utvärderingar och utredningar. Ett tidigare utkast av planen har även gått på remiss till Vetenskapsrådets ämnesråd för synpunkter. KFI har därefter gjort en sammanvägd bedömning av de långsiktiga behoven av forskningsinfrastrukturer. Bedömningen avser det långsiktiga nationella vetenskapliga intresset för forskningsinfrastrukturer inom Vetenskapsrådets alla ämnesområden. Specifika bedömningar görs kring angelägenheten av existerande och planerade infrastrukturer som nått tillräcklig mognad i planeringen (dvs har en väl utvecklad vetenskaplig motivering och teknisk plan för utformning), medan det för vissa områden eller problemställningar krävs vidare utredningar. Denna plan blir den första svenska långsiktiga planen för forskningsinfrastruktur och den kommer enligt planerna att antas av Vetenskapsrådets styrelse vid dess sammanträde i juni Sida 7 av 88

<strong>utkast</strong> till långsiktig plan <strong>för</strong> infrastruktur, 9 maj 2006<br />

2. Kommittén <strong>för</strong> forskningens infrastrukturer - KFI<br />

<strong>Vetenskapsrådet</strong>s kommitté <strong>för</strong> forskningens infrastrukturer, KFI, har till uppgift att främja<br />

och stödja uppbyggnad och utnyttjande av infrastruktur <strong>för</strong> <strong>svensk</strong> forskning av högsta<br />

vetenskapliga kvalitet inom <strong>Vetenskapsrådet</strong>s ämnesområden. Verksamheten innefattar<br />

utlysning och beredning av ansökningar, deltagande i internationella samarbetsorganisationer,<br />

uppföljning, utvärdering samt strategiskt arbete.<br />

Till sin hjälp har kommittén fyra beredningsgrupper, <strong>för</strong> infrastrukturer avseende 1) astronomi<br />

och subatomär forskning 2) forskning om molekyler, celler och material 3) forskning om<br />

jorden och dess nära omgivning 4) e-vetenskap eller e-science.<br />

Var<strong>för</strong> en plan?<br />

KFI verkar <strong>för</strong> att <strong>svensk</strong>a forskare ska få tillgång till och utveckla infrastruktur <strong>för</strong> forskning<br />

av högsta kvalitet inom alla vetenskapsområden. Den långsiktiga plan, som nu presenteras i<br />

denna rapport, är ett led i det arbetet. Planen ska ses som en aktuell översikt över behovet av<br />

<strong>forskningsinfrastruktur</strong> <strong>för</strong> en <strong>svensk</strong> grundforskning i världsklass i ett tidsperspektiv av tio<br />

till tjugo år framåt i tiden. Planen pekar på behov av utveckling av ny infrastruktur,<br />

rekommenderar uppgradering av existerande infrastruktur och utfasning av infrastruktur som<br />

inte kommer att vara konkurrenskraftig. Den identifierar även områden eller faciliteter <strong>för</strong><br />

vilka ytterligare utredningar behöver göras. Planen ska vara långsiktig men rullande, d.v.s.<br />

den ska uppdateras regelbundet <strong>för</strong> att inkludera ny utveckling eller resultat av nya<br />

utredningar eller utvärderingar.<br />

Planen kommer att användas vid strategiska diskussioner inom <strong>Vetenskapsrådet</strong>, med olika<br />

aktörer som forskarsamhälle, universitet, och forskningsfinansiärer inom och utom landet.<br />

Planen kommer att utgöra ett övergripande underlag in<strong>för</strong> beslut om finansiering eller<br />

avveckling av infrastrukturer. Den ska alltså inte ses som en strikt prioriteringslista eller som<br />

ett löfte om finansiering. Beslut om finansiering av <strong>forskningsinfrastruktur</strong> är i många fall<br />

beroende av samfinansiering från flera aktörer och mer detaljerade utredningar eller<br />

utvärderingar behöver göras in<strong>för</strong> beslut.<br />

3. Begreppet <strong>forskningsinfrastruktur</strong><br />

Definition av <strong>forskningsinfrastruktur</strong> och avgränsningar<br />

Med <strong>forskningsinfrastruktur</strong> menas till exempel forskningsanläggningar, databaser,<br />

samarbetsorganisationer eller omfattande datanät. Infrastrukturer <strong>för</strong> grundläggande forskning<br />

som faller inom KFI:s ansvarsområde är de helt eller delvis uppfyller följande generella<br />

kriterier:<br />

• är av brett nationellt intresse<br />

• ger <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> världsledande forskning<br />

• utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade<br />

forskningsprojekt<br />

• är så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand<br />

Sida 6 av 88

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!