Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 • Under de tre år som SNIC existerat har Sveriges resurser inom storskaliga beräkningar kunnat koordineras och organiseras på ett bättre och effektivare sätt. • Vikten av beräkningsbaserade metoder och tekniker ökar snabbt inom de flesta vetenskapsområden och blir alltmer en nyckelteknologi för spetsforskning likväl som en nödvändighet för basforskning. • Många forskare i Sverige är idag helt beroende av SNICs resurser för sin forskargärning och förväntar sig att SNIC även i framtiden kommer att tillhandahålla beräkningsresurser som följer teknologiutvecklingen. • Resurser tilldelas efter ansökan som utvärderas av Swedish National Allocation Committee (SNAC), som är organiserad under SNIC. • Användarstudier har visat att forskarna prioriterar snabba processorer och hög tillgänglighet högst, följt av system med mycket minne och storskaliga system. • Flertalet av SNICs användare vill se beräkningsresurser som en service bestående av tillgång till applikationer (som kör på beräkningsresursen) snarare än bara tillgång till hårdvaran. • Grid-teknologin utvecklas allt mer och växer sig starkare internationellt. • Det finns långt gångna planer på etablering av gemensamma europeiska stordatorresurser. Dessa centra planeras bli tillgängliga även för andra länder än värdnationerna och de länderna får då bidra ekonomiskt. • I takt med att allt fler grupper ansöker om resurser och dessutom vissa gruppers resursbehov blivit mycket stort kommer det att krävas betydligt större investeringar inom beräkningsresurser. Framtidsplaner och rekommendationer • Samarbetet mellan SNIC och DISC bör uppmuntras. Det finns potential till rationaliseringsvinster, tillgänglighetsvinster och kvalitetsvinster för forskarsverige med ett sådant samarbete. • En omfattande utvärdering av SNIC bör ske om 2-3 år. • I takt med att allt fler forskningsområden blir beroende av tillgången till beräkningssystem med en hög kapacitet så bör SNICs budget ökas i motsvarande grad. • Behovet av att delta i samarbete kring en gemensam europeisk stordatorresurs bör utredas. Finansiering För högpresterande datorer finns 46 Mkr upptagna i KFIs budget både 2006 och 2007. I Vetenskapsrådets årsredovisning anges att SNIC lämnat s k driftsbidrag till datacentra med 46 Mkr år 2005. I denna summa ingår en stor andel investeringar. Högpresterande datorer som organiseras av SNIC finansieras inte bara av Vetenskapsrådet. I samråd med SNIC har Wallenbergstiftelsen ofta finansierat utrustning - enbart för Swegrid med 23 Mkr. Bidrag av denna typ kan alltså enstaka år tillsammans med medlen från VR/KFI ge ett tillskott till området högpresterande datorer i storleksordningen 70 Mkr, varav huvuddelen till investeringar (i hård- eller mjukvara). SNIC bedömer själv sitt medelsbehov (inklusive bidrag från andra källor än Vetenskapsrådet) till närmare 90 Mkr per år under den kommande 5-årsperioden. Sida 56 av 88
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 Nämnas kan att man för närvarande också utreder hur det behov av medel för lagringsresurser för LHC-projektet (uppskattat till 35 Mkr under 5 år) skall finansieras. Digitaliserade forskningsdatabaser Begreppet forskningsdatabas omfattar data från (storskaliga) observationsstudier och experiment, utdrag och sammanställningar från register som gjorts för forskningsändamål, forskningsbiobanker, samlingar av data avseende språk, kultur, klimat, natur, genom, miljö m.m. för forskningsändamål. Administrativa register hos myndigheter och institutioner, personal- eller marknadsdata hos företag m.m. faller utanför definitionen, utom när forskare samlar och ordnar sådana data för forskningsändamål. För att falla under e-science måste data digitaliseras. För att kvalificera som infrastruktur bör en forskningsdatabas vara brett nationellt förankrad och/eller internationellt konkurrenskraftig samt uppfylla krav på tillgänglighet, standarder, kvalitetskontroll, dokumentation och säkerhet. Vid initiering av ny datainsamling och i uppbyggnadsskedet av en ny databas kan denna till sitt omfång och tillgänglighet vara mera begränsad än vad som krävs av en fullskalig forskningsinfrastruktur. Dessa databaser jämställs då med ’dyrbar utrustning’. Vi redogör nedan för olika typer av digitala forskningsdatabaser som infrastruktur inom ett flertal forskningsområden. De databaser som diskuteras utgör inte en heltäckande inventering utan skall ses som typexempel. I och med tillsättandet av DISC, Database InfraStructure Committee, har KFI initialt lagt en tyngdpunkt på mikrodata inom samhällsvetenskap och medicin, dvs individdata som länkas med personnummer och därmed medför särskilda integritetshänsyn. Med tanke på den unika konkurrensfördel som fem av de europeiska länderna har (Norden) när det gäller registerepidemiologisk forskning skulle samordning av infrastruktur inom Norden och Europa ge stora forskningsmässiga vinster. Flera av de infrastrukturprojekt som är upptagna på European Strategy Forum on Research Infrastructures (ESFRI) Roadmap avser digitala databaser. Utvecklingen är tydlig inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin men behovet av standarder och jämförbara databasstrukturer inom t.ex. biovetenskaperna, rymdforskningen och klimatforskningen framhålls också inom ESFRI. Speciellt står European Resources Observatory for Humanities and Social Sciences (EROHS), Biobanker, Bioinformatik samt Biodiversitet som prioriterade infrastrukturområden i ESFRI Roadmap. Dessa beskrivs nedan som centrala också för KFI e- Science strategiska plan. Database InfraStructure Committee, DISC Som ett resultat av VR:s utredningar ’Om forskningens infrastrukturer inom humaniora och samhällsvetenskap i Sverige’ samt ’Världsledande forskning med hjälp av svenska register’, har KFI under våren 2006 inrättat Database InfraStructure Committee (DISC). DISCs uppdrag omfattar i första hand samhällvetenskap och medicin med fokus på individbaserade s.k. mikrodata. Under DISC samordnas bl.a. infrastrukturfrågor genom anslag för insamlande av stora (t.ex. longitudinella) databaser som tidigare hanterats av VR-kommittén för longitudinella databaser, den verksamhet som sker vid Svensk Nationell Datatjänst (SND, tidigare Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst) samt forskares användning av svenska administrativa register Sida 57 av 88
- Page 5 and 6: 1. Introduktion utkast till långsi
- Page 7 and 8: utkast till långsiktig plan för i
- Page 9 and 10: utkast till långsiktig plan för i
- Page 11 and 12: utkast till långsiktig plan för i
- Page 13 and 14: utkast till långsiktig plan för i
- Page 15 and 16: utkast till långsiktig plan för i
- Page 17 and 18: utkast till långsiktig plan för i
- Page 19 and 20: Framtida beslutade projekt utkast t
- Page 21 and 22: utkast till långsiktig plan för i
- Page 23 and 24: utkast till långsiktig plan för i
- Page 25 and 26: utkast till långsiktig plan för i
- Page 27 and 28: utkast till långsiktig plan för i
- Page 29 and 30: utkast till långsiktig plan för i
- Page 31 and 32: Jonteknisk forskning utkast till l
- Page 33 and 34: utkast till långsiktig plan för i
- Page 35 and 36: utkast till långsiktig plan för i
- Page 37 and 38: utkast till långsiktig plan för i
- Page 39 and 40: utkast till långsiktig plan för i
- Page 41 and 42: utkast till långsiktig plan för i
- Page 43 and 44: utkast till långsiktig plan för i
- Page 45 and 46: utkast till långsiktig plan för i
- Page 47 and 48: utkast till långsiktig plan för i
- Page 49 and 50: utkast till långsiktig plan för i
- Page 51 and 52: NORDUnet och Geant utkast till lån
- Page 53 and 54: Finansiering utkast till långsikti
- Page 55: utkast till långsiktig plan för i
- Page 59 and 60: utkast till långsiktig plan för i
- Page 61 and 62: utkast till långsiktig plan för i
- Page 63 and 64: Iakttagelser utkast till långsikti
- Page 65 and 66: Finansiering utkast till långsikti
- Page 67 and 68: 6. Rekommendationer utkast till lå
- Page 69 and 70: utkast till långsiktig plan för i
- Page 71 and 72: utkast till långsiktig plan för i
- Page 73 and 74: utkast till långsiktig plan för i
- Page 75 and 76: utkast till långsiktig plan för i
- Page 77 and 78: utkast till långsiktig plan för i
- Page 79 and 80: utkast till långsiktig plan för i
- Page 81 and 82: utkast till långsiktig plan för i
- Page 83 and 84: utkast till långsiktig plan för i
- Page 85 and 86: utkast till långsiktig plan för i
- Page 87 and 88: utkast till långsiktig plan för i
<strong>utkast</strong> till långsiktig plan <strong>för</strong> infrastruktur, 9 maj 2006<br />
Nämnas kan att man <strong>för</strong> närvarande också utreder hur det behov av medel <strong>för</strong> lagringsresurser<br />
<strong>för</strong> LHC-projektet (uppskattat till 35 Mkr under 5 år) skall finansieras.<br />
Digitaliserade forskningsdatabaser<br />
Begreppet forskningsdatabas omfattar data från (storskaliga) observationsstudier och<br />
experiment, utdrag och sammanställningar från register som gjorts <strong>för</strong> forskningsändamål,<br />
forskningsbiobanker, samlingar av data avseende språk, kultur, klimat, natur, genom, miljö<br />
m.m. <strong>för</strong> forskningsändamål. Administrativa register hos myndigheter och institutioner,<br />
personal- eller marknadsdata hos <strong>för</strong>etag m.m. faller utan<strong>för</strong> definitionen, utom när forskare<br />
samlar och ordnar sådana data <strong>för</strong> forskningsändamål. För att falla under e-science måste data<br />
digitaliseras. För att kvalificera som infrastruktur bör en forskningsdatabas vara brett<br />
nationellt <strong>för</strong>ankrad och/eller internationellt konkurrenskraftig samt uppfylla krav på<br />
tillgänglighet, standarder, kvalitetskontroll, dokumentation och säkerhet.<br />
Vid initiering av ny datainsamling och i uppbyggnadsskedet av en ny databas kan denna till<br />
sitt omfång och tillgänglighet vara mera begränsad än vad som krävs av en fullskalig<br />
<strong>forskningsinfrastruktur</strong>. Dessa databaser jämställs då med ’dyrbar utrustning’.<br />
Vi redogör nedan <strong>för</strong> olika typer av digitala forskningsdatabaser som infrastruktur inom ett<br />
flertal forskningsområden. De databaser som diskuteras utgör inte en heltäckande inventering<br />
utan skall ses som typexempel. I och med tillsättandet av DISC, Database InfraStructure<br />
Committee, har KFI initialt lagt en tyngdpunkt på mikrodata inom samhällsvetenskap och<br />
medicin, dvs individdata som länkas med personnummer och därmed med<strong>för</strong> särskilda<br />
integritetshänsyn. Med tanke på den unika konkurrens<strong>för</strong>del som fem av de europeiska<br />
länderna har (Norden) när det gäller registerepidemiologisk forskning skulle samordning av<br />
infrastruktur inom Norden och Europa ge stora forskningsmässiga vinster.<br />
Flera av de infrastrukturprojekt som är upptagna på European Strategy Forum on Research<br />
Infrastructures (ESFRI) Roadmap avser digitala databaser. Utvecklingen är tydlig inom<br />
humaniora, samhällsvetenskap och medicin men behovet av standarder och jäm<strong>för</strong>bara<br />
databasstrukturer inom t.ex. biovetenskaperna, rymdforskningen och klimatforskningen<br />
framhålls också inom ESFRI. Speciellt står European Resources Observatory for Humanities<br />
and Social Sciences (EROHS), Biobanker, Bioinformatik samt Biodiversitet som prioriterade<br />
infrastrukturområden i ESFRI Roadmap. Dessa beskrivs nedan som centrala också <strong>för</strong> KFI e-<br />
Science strategiska plan.<br />
Database InfraStructure Committee, DISC<br />
Som ett resultat av VR:s utredningar ’Om forskningens infrastrukturer inom humaniora och<br />
samhällsvetenskap i Sverige’ samt ’Världsledande forskning med hjälp av <strong>svensk</strong>a register’,<br />
har KFI under våren 2006 inrättat Database InfraStructure Committee (DISC). DISCs<br />
uppdrag omfattar i <strong>för</strong>sta hand samhällvetenskap och medicin med fokus på individbaserade<br />
s.k. mikrodata.<br />
Under DISC samordnas bl.a. infrastrukturfrågor genom anslag <strong>för</strong> insamlande av stora (t.ex.<br />
longitudinella) databaser som tidigare hanterats av VR-kommittén <strong>för</strong> longitudinella<br />
databaser, den verksamhet som sker vid Svensk Nationell Datatjänst (SND, tidigare Svensk<br />
samhällsvetenskaplig datatjänst) samt forskares användning av <strong>svensk</strong>a administrativa register<br />
Sida 57 av 88
Change language