Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 rutiner för att driva en nordisk grid-installation baserad på de datorresurser som finns och kommer att finnas tillgängliga i de nordiska länderna. Både nationellt och internationellt kommer kluster att förbli den vanligaste formen av beräkningsresurser. I många fall kommer användningsområdena att ställa höga krav på nätet som knyter samman klusternoderna, såsom låga fördröjningar och hög skalbarhet. Andra arkitekturer, såsom arkitekturer med gemensamt minne och arkitekturer specialiserade för specifika algoritmer, kommer också att krävas för flera, i forskarsamhället mycket använda tillämpningar. Forskningen inom flera områden har med tiden internationaliserats till den grad att vissa forskningsområden idag mer liknar globala forskningssatsningar än internationella samarbeten. Exempel på detta är högenergifysik och astronomi, vars forskning sedan flera år tillbaka kan anses ske på global basis. Man delar dyra experimentanläggningar och utrustning och planerar forskningsarbetet utifrån en global ståndpunkt. Också inom miljö- och klimatområdet kan vi under senare år se en förändring mot ett mer globalt förhållningssätt till forskningen. Likaledes förändras biologin och medicinen till data och beräkningstunga vetenskaper med en internationell infra- och samarbetsstruktur. Det gäller framför allt den molekylära delen, men även datorisering och standardisering av sjukjournaler och biobanksprover öppnar nya möjligheter för forskning över landsgränser. Sverige ligger väl framme i den här utvecklingen. Behovet av samordning ifråga om lagring, kommunikation och visualisering gäller även i allt högre grad samhällsvetenskaperna och humaniora, där man liksom för miljö, klimat, biologi och medicin ser en kraftigt ökande samordning på europeisk nivå och internationellt. SNIC SNIC är ett metacenter för högpresterande datorer som består av sex geografiskt spridda centra– HPC2N (Umeå), UPPMAX (Uppsala), PDC (Stockholm), NSC (Linköping), UNICC (Göteborg) och LUNARC (Lund). I detta strategiska dokument har vi valt att representera beräkningsresurserna som en enda nationell infrastruktur i stället för att göra en fysisk uppdelning mellan dessa sex centra. Tillkomsten av SNIC har inte bara medfört koordinering av de resurser VR investerar inom området, det har också stimulerat andra finansiärer att bidra till området. SNIC är idag det koordinerande organet för Sveriges beräkningsresurser. SNIC och dess underorgan utvecklar den operativa strategin för VRs investeringar inom beräkningsområdet. SNIC tilldelas också ofta en värdroll för att förvalta investeringar i beräkningsresurser gjorda av andra finansiärer. SNICs största användargrupper finns bl.a. inom fysik, kemi och beräkningsmekanik. Under senare år har intresset för att utnyttja beräkningsresurser spridit sig till ett allt bredare spektrum av användargrupper. SNIC har tagit en aktiv roll i denna expansion och tillhandahåller även applikationsexperter, stationerade vid de olika centra, som hjälper till att utveckla nya tillämpningar inom respektive specialområden. SNIC strävar efter att tillhandahålla resurser som på ett bra och kostnadseffektivt sätt tillgodoser användarnas behov genom en balanserad uppsättning datorresurser bestående av en stor andel klusterbaserade system (med högpresterande eller standard-nätverk) och en mindre andel system med gemensamt minne. Sida 54 av 88
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 Inom ramen för SNIC har försöksverksamhet utförts med gridbaserade beräkningsresurser, Swegrid, vilket gett såväl ökad kapacitet till vissa beräkningstunga discipliner som värdefull kunskap inför kommande generationer av grid-datorer på olika nivåer – inom Sverige, inom Norden och inom Europa. Med början år 2006 kommer SNIC också att kunna tillhandahålla storskalig lagringskapacitet för deltagande forskargrupper. Uppdrag och mål • SNIC har till uppgift att tillhandahålla en långsiktig finansiering för högpresterande beräkningsresurser i Sverige. • SNIC koordinerar nationella investeringar i beräkningsresurser. • SNIC koordinerar kompetensprofiler mellan Sveriges existerande superdatorcentra så att resurser används och utvecklas på ett optimalt sätt och genom detta tillhandahålla förbättrad support och service. • SNIC utvecklar en nationell strategi för: - Datorhårdvara - Gridmjukvara - Lagring - Nätverk - Visualisering. • SNIC sammanställer information och kunskap om datorresurser och applikationer som utvecklas. • SNIC är utsedd till värd för nationella forskarskolan i beräkningsvetenskap NGSSC (National Graduate School in Scientific Computing) NDGF Ett nordiskt gridprojekt, NDGF (Nordic Data Grid Facility), kommer att genomföras under 2006–2010. Syftet är att utveckla programvaror, organisation och rutiner för att driva en nordisk grid-installation baserad på de datorresurser som finns och kommer att finnas tillgängliga i de nordiska länderna. NDGF utgör en grundförutsättning för samarbeten med CERN, i form av ett nordiskt Tier 1. Utöver en effektivare användning av tillgängliga datorresurser förväntas NDGF underlätta samarbeten mellan forskare. Det finns även långt gångna planer på etablering av gemensamma europeiska stordatorresurser. Dessa centra planeras bli tillgängliga även för andra länder än värdnationerna och de länderna får då bidraga ekonomiskt. Långsiktig plan för beräkningsresurser SNIC har nyligen sammanställt ett landskapsdokument ”The Swedish HPC 8 Landscape 2006- 2009”. Dokumentet tas fram genom en förankringsprocess bland centerföreståndare och användare. Det bör betonas att detaljerad framtidsplanering bortom en 3-årig horisont inom detta snabbfotade fält är en vansklig uppgift. Iakttagelser 8 HPC: High performing computing Sida 55 av 88
- Page 3 and 4: Förord utkast till långsiktig pla
- Page 5 and 6: 1. Introduktion utkast till långsi
- Page 7 and 8: utkast till långsiktig plan för i
- Page 9 and 10: utkast till långsiktig plan för i
- Page 11 and 12: utkast till långsiktig plan för i
- Page 13 and 14: utkast till långsiktig plan för i
- Page 15 and 16: utkast till långsiktig plan för i
- Page 17 and 18: utkast till långsiktig plan för i
- Page 19 and 20: Framtida beslutade projekt utkast t
- Page 21 and 22: utkast till långsiktig plan för i
- Page 23 and 24: utkast till långsiktig plan för i
- Page 25 and 26: utkast till långsiktig plan för i
- Page 27 and 28: utkast till långsiktig plan för i
- Page 29 and 30: utkast till långsiktig plan för i
- Page 31 and 32: Jonteknisk forskning utkast till l
- Page 33 and 34: utkast till långsiktig plan för i
- Page 35 and 36: utkast till långsiktig plan för i
- Page 37 and 38: utkast till långsiktig plan för i
- Page 39 and 40: utkast till långsiktig plan för i
- Page 41 and 42: utkast till långsiktig plan för i
- Page 43 and 44: utkast till långsiktig plan för i
- Page 45 and 46: utkast till långsiktig plan för i
- Page 47 and 48: utkast till långsiktig plan för i
- Page 49 and 50: utkast till långsiktig plan för i
- Page 51 and 52: NORDUnet och Geant utkast till lån
- Page 53: Finansiering utkast till långsikti
- Page 57 and 58: utkast till långsiktig plan för i
- Page 59 and 60: utkast till långsiktig plan för i
- Page 61 and 62: utkast till långsiktig plan för i
- Page 63 and 64: Iakttagelser utkast till långsikti
- Page 65 and 66: Finansiering utkast till långsikti
- Page 67 and 68: 6. Rekommendationer utkast till lå
- Page 69 and 70: utkast till långsiktig plan för i
- Page 71 and 72: utkast till långsiktig plan för i
- Page 73 and 74: utkast till långsiktig plan för i
- Page 75 and 76: utkast till långsiktig plan för i
- Page 77 and 78: utkast till långsiktig plan för i
- Page 79 and 80: utkast till långsiktig plan för i
- Page 81 and 82: utkast till långsiktig plan för i
- Page 83 and 84: utkast till långsiktig plan för i
- Page 85 and 86: utkast till långsiktig plan för i
- Page 87 and 88: utkast till långsiktig plan för i
<strong>utkast</strong> till långsiktig plan <strong>för</strong> infrastruktur, 9 maj 2006<br />
Inom ramen <strong>för</strong> SNIC har <strong>för</strong>söksverksamhet ut<strong>för</strong>ts med gridbaserade beräkningsresurser,<br />
Swegrid, vilket gett såväl ökad kapacitet till vissa beräkningstunga discipliner som värdefull<br />
kunskap in<strong>för</strong> kommande generationer av grid-datorer på olika nivåer <strong>–</strong> inom Sverige, inom<br />
Norden och inom Europa. Med början år 2006 kommer SNIC också att kunna tillhandahålla<br />
storskalig lagringskapacitet <strong>för</strong> deltagande forskargrupper.<br />
Uppdrag och mål<br />
• SNIC har till uppgift att tillhandahålla en långsiktig finansiering <strong>för</strong> högpresterande<br />
beräkningsresurser i Sverige.<br />
• SNIC koordinerar nationella investeringar i beräkningsresurser.<br />
• SNIC koordinerar kompetensprofiler mellan Sveriges existerande superdatorcentra så<br />
att resurser används och utvecklas på ett optimalt sätt och genom detta tillhandahålla<br />
<strong>för</strong>bättrad support och service.<br />
• SNIC utvecklar en nationell strategi <strong>för</strong>:<br />
- Datorhårdvara<br />
- Gridmjukvara<br />
- Lagring<br />
- Nätverk<br />
- Visualisering.<br />
• SNIC sammanställer information och kunskap om datorresurser och applikationer som<br />
utvecklas.<br />
• SNIC är utsedd till värd <strong>för</strong> nationella forskarskolan i beräkningsvetenskap NGSSC<br />
(National Graduate School in Scientific Computing)<br />
NDGF<br />
Ett nordiskt gridprojekt, NDGF (Nordic Data Grid Facility), kommer att genom<strong>för</strong>as under<br />
2006<strong>–</strong>2010. Syftet är att utveckla programvaror, organisation och rutiner <strong>för</strong> att driva en<br />
nordisk grid-installation baserad på de datorresurser som finns och kommer att finnas<br />
tillgängliga i de nordiska länderna. NDGF utgör en grund<strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> samarbeten med<br />
CERN, i form av ett nordiskt Tier 1. Utöver en effektivare användning av tillgängliga<br />
datorresurser <strong>för</strong>väntas NDGF underlätta samarbeten mellan forskare.<br />
Det finns även långt gångna planer på etablering av gemensamma europeiska stordatorresurser.<br />
Dessa centra planeras bli tillgängliga även <strong>för</strong> andra länder än värdnationerna och de<br />
länderna får då bidraga ekonomiskt.<br />
Långsiktig plan <strong>för</strong> beräkningsresurser<br />
SNIC har nyligen sammanställt ett landskapsdokument ”The Swedish HPC 8 Landscape 2006-<br />
2009”. Dokumentet tas fram genom en <strong>för</strong>ankringsprocess bland center<strong>för</strong>eståndare och<br />
användare. Det bör betonas att detaljerad framtidsplanering bortom en 3-årig horisont inom<br />
detta snabbfotade fält är en vansklig uppgift.<br />
Iakttagelser<br />
8 HPC: High performing computing<br />
Sida 55 av 88
Change language