Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006
rutiner för att driva en nordisk grid-installation baserad på de datorresurser som finns och
kommer att finnas tillgängliga i de nordiska länderna.
Både nationellt och internationellt kommer kluster att förbli den vanligaste formen av beräkningsresurser.
I många fall kommer användningsområdena att ställa höga krav på nätet som
knyter samman klusternoderna, såsom låga fördröjningar och hög skalbarhet. Andra
arkitekturer, såsom arkitekturer med gemensamt minne och arkitekturer specialiserade för
specifika algoritmer, kommer också att krävas för flera, i forskarsamhället mycket använda
tillämpningar.
Forskningen inom flera områden har med tiden internationaliserats till den grad att vissa
forskningsområden idag mer liknar globala forskningssatsningar än internationella samarbeten.
Exempel på detta är högenergifysik och astronomi, vars forskning sedan flera år
tillbaka kan anses ske på global basis. Man delar dyra experimentanläggningar och utrustning
och planerar forskningsarbetet utifrån en global ståndpunkt. Också inom miljö- och
klimatområdet kan vi under senare år se en förändring mot ett mer globalt förhållningssätt till
forskningen. Likaledes förändras biologin och medicinen till data och beräkningstunga
vetenskaper med en internationell infra- och samarbetsstruktur. Det gäller framför allt den
molekylära delen, men även datorisering och standardisering av sjukjournaler och
biobanksprover öppnar nya möjligheter för forskning över landsgränser. Sverige ligger väl
framme i den här utvecklingen. Behovet av samordning ifråga om lagring, kommunikation
och visualisering gäller även i allt högre grad samhällsvetenskaperna och humaniora, där man
liksom för miljö, klimat, biologi och medicin ser en kraftigt ökande samordning på europeisk
nivå och internationellt.
SNIC
SNIC är ett metacenter för högpresterande datorer som består av sex geografiskt spridda
centra– HPC2N (Umeå), UPPMAX (Uppsala), PDC (Stockholm), NSC (Linköping), UNICC
(Göteborg) och LUNARC (Lund). I detta strategiska dokument har vi valt att representera
beräkningsresurserna som en enda nationell infrastruktur i stället för att göra en fysisk
uppdelning mellan dessa sex centra. Tillkomsten av SNIC har inte bara medfört koordinering
av de resurser VR investerar inom området, det har också stimulerat andra finansiärer att
bidra till området.
SNIC är idag det koordinerande organet för Sveriges beräkningsresurser. SNIC och dess
underorgan utvecklar den operativa strategin för VRs investeringar inom beräkningsområdet.
SNIC tilldelas också ofta en värdroll för att förvalta investeringar i beräkningsresurser gjorda
av andra finansiärer. SNICs största användargrupper finns bl.a. inom fysik, kemi och
beräkningsmekanik. Under senare år har intresset för att utnyttja beräkningsresurser spridit sig
till ett allt bredare spektrum av användargrupper. SNIC har tagit en aktiv roll i denna
expansion och tillhandahåller även applikationsexperter, stationerade vid de olika centra, som
hjälper till att utveckla nya tillämpningar inom respektive specialområden.
SNIC strävar efter att tillhandahålla resurser som på ett bra och kostnadseffektivt sätt
tillgodoser användarnas behov genom en balanserad uppsättning datorresurser bestående av
en stor andel klusterbaserade system (med högpresterande eller standard-nätverk) och en
mindre andel system med gemensamt minne.
Sida 54 av 88