Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

More documents

Recommendations

Info

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 Nätverk av mätstationer Seismologiska nätet SWEPOS (GPS) SMHI (ska bli tillgängligt) EuroArray (Förslag – Europeiskt samarbete inom litosfärsforskning) Klimat och miljömätningsstationer (ex. vis. Aspvreten och Norunda) 5.4 Infrastruktur för e-science (Bg-4) Översikt över KFI-bg4s ansvarsområde Centralt för e-Science infrastruktur i Sverige är tillgång till (i) välfungerande datanät, (ii) högpresterande datorer för beräkning och lagring samt (iii) väldokumenterade och användbara digitaliserade databaser. Det svenska datanätet, som knyter samman universitet och högskolor i landet och som drivs av organisationen SUNET (Swedish University computer NETwork) är en av hörnstenarna för e-Science infrastruktur. En annan hörnsten är tillhandahållandet av beräkningsresurser, som sedan 2002 är en uppgift för SNIC, Swedish National Infrastructure for Computing. SNIC samordnar resurser i form av HPD (högpresterande datorer) mellan sex HPD-centra i landet. Traditionellt har behovet av beräkningsresurser varit störst inom kemi, fysik, astronomi och teknikvetenskaperna medan tillväxten av digitaliserade forskningsdata inom livsvetenskaperna, samhällsvetenskaperna och humaniora är en nyare företeelse. Allt större krav ställs på lagringskapacitet och på mjukvara för sökning, visualisering och bearbetning. SUNET och SNIC ligger båda under KFI e-Science, vardera med egen organisation, ledning och budget samt operativt ansvar för sitt område. SUNET och SNIC är idag väl förankrade infrastrukturer i det svenska forskarsamfundet. Den tredje hörnstenen, väldokumenterade och användbara digitala databaser som forskningsinfrastruktur, har hittils varit föremål för relativt lite övergripande diskussion. Här krävs både kort- och långsiktig planering och tydliga definitioner och avgränsningar ifråga om vilka databaser som kvalificerar som forskningsinfrastruktur och hur dessa relaterar till de organisationer, myndigheter och forskare som tagit fram data. Det område som varit särskilt aktuellt under KFIs första år är individbaserade s.k. mikrodatabaser inom samhällsvetenskap och medicin. Sverige har unika möjligheter att med hjälp av administrativa register som upprätthålls av bl.a. SCB och Socialstyrelsen tillhandahålla grunddata för forskning kring samhällsfrågor, ekonomi och hälsa. Som ett resultat av dels ett regeringsuppdrag avseende kartläggning av Sveriges forskningsinfrastrukturer inom samhällsvetenskap och humaniora, dels en utredning av Vetenskapsrådet avseende registerforskning i samhällsvetenskap och medicin bildades i början av 2006 en ny organisation under KFI e-Science benämnd DISC, Database InfraStructure Committee. I DISCs uppdrag ingår uppbyggnad av infrastruktur avseende dokumentation, standarder och tillgänglighet för forskningsdata. Det kräver bl.a. utveckling/implementering av mjukvara för distribuerade databaser samt dialog med myndigheter och organisationer för att skapa arbets- och kostnadseffektiva rutiner för tillhandahållande och hantering av forskningsdata. DISCs ansvarsområde avser i första hand digitaliserade mikrodatabaser inom samhällsvetenskap och medicin. Det finns dock likartade krav på rutiner, teknikutveckling och samordning inom andra forskningsområden, exempelvis miljö och klimat, med behov av arbets- Sida 48 av 88
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 och kostnadeffektiva rutiner vid överföring av forskningsdata från t.ex. SMHI, rymdstyrelsen och andra myndigheter. Förutom dialog med dataproducerande myndigheter ligger det inom KFI e-Science ansvarsområde att bidra med verktyg och samordning avseende digitala forskningsdata som produceras av s.k. core-faciliteter. En core-facilitet kan som organisation kvalificera som forskningsinfrastruktur. Exempel utgör faciliteter inom nano-teknologi, modellorganismer, biobanker samt teknikplattformar för genotypning och genexpression. Beroende på forskningsområde inordnas som regel en core-facilitet under någon av de andra KFI beredningsgrupperna, medan de forskningsdata core-faciliteten producerar ligger under KFI e-Science. Exempelvis ligger teknikplattformar och biobanker under KFI bg2, medan utveckling och tillhandahållande av bioinformatikverktyg för lagring och bearbetning av genomdata ligger under KFI e-Science, liksom de informatikverktyg för lagring och dokumentering av biologiska prover som utgör en bärande del av infrastrukturen för biobanker. Vid sidan av de kliniska forskningsbiobankerna utgör sjukvårdsinformation och journaler en central del av den medicinska forskningsinfrastrukturen. För samordning mellan grundforskning och patientnära klinisk forskning är det viktigt att den medicinska informatiken utvecklas så att sjukvårdsdata från hela landet digitaliseras, lagras och tillgängliggörs på ett standardiserat sätt. Det faller inom ramen för KFI e-Science att principiellt stödja uppbyggnaden av en nationell infrastruktur för medicinsk informatik, medan det operationella och ekonomiska ansvaret för samordning av sjukvårdsbiobanker och journalsystem naturligt ligger på sjukvårdshuvudmännen (i de flesta fall landstingen). Bredden av KFI e-Science illustreras av att även digitala forskningsdata från språkbanker och humanistlaboratorier liksom digitalisering av det svenska kulturarvet kan hänföras till dess ansvarsområde. Detta ingår i frågor som på sikt bör utredas. Betydelsen av dator- och internetbaserad infrastruktur poängteras av US President’s Information Technology Advisory Committee (PITAC): “Computational science is now indispensable to the solution of complex problems in every sector, from traditional science and engineering domains to such key areas as national security, public health, and economic innovation. Advances in computing and connectivity make it possible to develop computational models and capture and analyze unprecedented amounts of experimental and observational data to address problems previously deemed intractable or beyond imagination.” I det följande beskrivs närmare bakgrund, uppdrag och mål, internationell utblick och långsiktig plan för de tre huvudområdena inom KFI e-Science: (i) datanät (ii) beräkningsresurser och (iii) forskningsdatabaser, följt av en tids- och kostnadsplan och en förteckning över befintlig och planerad infrastruktur inom e-Science-området. Infrastrukturer inom KFI e-Science Datanät Det svenska universitetsnätverket är en för universitet och högskolor gemensam verksamhet som dels förser dessa med Internetförbindelser med tillhörande nättjänster, dels arbetar med utveckling av och tillhandahållande av ytterligare tjänster enligt högskolornas önskemål. Sida 49 av 88
Page 1 and 2: utkast till långsiktig plan för i
Page 3 and 4: Förord utkast till långsiktig pla
Page 5 and 6: 1. Introduktion utkast till långsi
Page 19 and 20: Framtida beslutade projekt utkast t
Page 31 and 32: Jonteknisk forskning utkast till l
Page 47: utkast till långsiktig plan för i
Page 51 and 52: NORDUnet och Geant utkast till lån
Page 53 and 54: Finansiering utkast till långsikti
Page 63 and 64: Iakttagelser utkast till långsikti
Page 65 and 66: Finansiering utkast till långsikti
Page 67 and 68: 6. Rekommendationer utkast till lå

Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?