Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006
Nätverk av mätstationer
Seismologiska nätet
SWEPOS (GPS)
SMHI (ska bli tillgängligt)
EuroArray (Förslag – Europeiskt samarbete inom litosfärsforskning)
Klimat och miljömätningsstationer (ex. vis. Aspvreten och Norunda)
5.4 Infrastruktur för e-science (Bg-4)
Översikt över KFI-bg4s ansvarsområde
Centralt för e-Science infrastruktur i Sverige är tillgång till (i) välfungerande datanät,
(ii) högpresterande datorer för beräkning och lagring samt (iii) väldokumenterade och
användbara digitaliserade databaser. Det svenska datanätet, som knyter samman universitet
och högskolor i landet och som drivs av organisationen SUNET (Swedish University
computer NETwork) är en av hörnstenarna för e-Science infrastruktur. En annan hörnsten är
tillhandahållandet av beräkningsresurser, som sedan 2002 är en uppgift för SNIC, Swedish
National Infrastructure for Computing. SNIC samordnar resurser i form av HPD
(högpresterande datorer) mellan sex HPD-centra i landet. Traditionellt har behovet av
beräkningsresurser varit störst inom kemi, fysik, astronomi och teknikvetenskaperna medan
tillväxten av digitaliserade forskningsdata inom livsvetenskaperna, samhällsvetenskaperna
och humaniora är en nyare företeelse. Allt större krav ställs på lagringskapacitet och på
mjukvara för sökning, visualisering och bearbetning. SUNET och SNIC ligger båda under
KFI e-Science, vardera med egen organisation, ledning och budget samt operativt ansvar för
sitt område. SUNET och SNIC är idag väl förankrade infrastrukturer i det svenska
forskarsamfundet.
Den tredje hörnstenen, väldokumenterade och användbara digitala databaser som
forskningsinfrastruktur, har hittils varit föremål för relativt lite övergripande diskussion. Här
krävs både kort- och långsiktig planering och tydliga definitioner och avgränsningar ifråga om
vilka databaser som kvalificerar som forskningsinfrastruktur och hur dessa relaterar till de
organisationer, myndigheter och forskare som tagit fram data. Det område som varit särskilt
aktuellt under KFIs första år är individbaserade s.k. mikrodatabaser inom samhällsvetenskap
och medicin. Sverige har unika möjligheter att med hjälp av administrativa register som
upprätthålls av bl.a. SCB och Socialstyrelsen tillhandahålla grunddata för forskning kring
samhällsfrågor, ekonomi och hälsa. Som ett resultat av dels ett regeringsuppdrag avseende
kartläggning av Sveriges forskningsinfrastrukturer inom samhällsvetenskap och humaniora,
dels en utredning av Vetenskapsrådet avseende registerforskning i samhällsvetenskap och
medicin bildades i början av 2006 en ny organisation under KFI e-Science benämnd DISC,
Database InfraStructure Committee. I DISCs uppdrag ingår uppbyggnad av infrastruktur
avseende dokumentation, standarder och tillgänglighet för forskningsdata. Det kräver bl.a.
utveckling/implementering av mjukvara för distribuerade databaser samt dialog med
myndigheter och organisationer för att skapa arbets- och kostnadseffektiva rutiner för
tillhandahållande och hantering av forskningsdata.
DISCs ansvarsområde avser i första hand digitaliserade mikrodatabaser inom samhällsvetenskap
och medicin. Det finns dock likartade krav på rutiner, teknikutveckling och
samordning inom andra forskningsområden, exempelvis miljö och klimat, med behov av arbets-
Sida 48 av 88