Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

More documents

Recommendations

Info

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 (Integrated Ocean Drilling Programme) genomförs borrningsprojekt i djuphaven, för att få bättre kunskaper om plattektoniken och geologin i seismiskt aktiva områden. För att Sverige ska kunna följa forskningen om jordens inre krävs en utbyggnad av det seismologiska nätverket, insamling av seismiska data i 2D och 3D samt borrningar inom högintressanta områden. Möjliga nyckelområden i Sverige är fjällkedjan, malmfälten och områden intressanta för energiutvinning genom jord- och bergvärme. Miljöforskning Miljöområdet utmanas inom tre inriktningar som har koppling till KFI-Bg3s ansvarsområde. Miljöteknikens snabba utveckling är, för det första, viktig för svensk forskning och näringsliv. Nya förebyggande miljötekniska lösningar, nya mät och sensortekniker och ny teknik för hantering av miljöavfall kräver infrastrukturer som fältanalys- och test laboratorier. En annan inriktning är att kraven på miljöövervakning har ökat både när det gäller systematisk datainsamling med tillgänglig data och koordinerad multidimensionell datautvärdering. Till sist har begreppet riskhantering ett akut behov av tydlig definition och riktlinjer för att reducera riskfyllda utsläpp, ge relevant information till allmänheten och kunskap till beslutshavare. Övervakning sker från flera olika plattformar, genom provtagning på land eller från fartyg, automatiserade mätstationer osv. Flera svenska myndigheter, institut, universitet och högskolor har uppdrag att systematiskt samla in mätdata och prov från mark, luft, vatten, sediment och levande organismer. Dessa data är mycket intressanta för svensk miljöforskning och måste göras enkelt tillgängliga för svenska forskare. Det är viktigt att poängtera att data och prover också ska vara tillgängliga för forskare som inte har organiserat samarbete med myndigheter som bedriver egen forskning och datahantering. ESA söker samarbete med forskare för teknisk utveckling av satelliter men också för att se vilka behov som forskningen har med avseende på framtida satsningar inom GMES (Global Monitoring for Environment and Security), ESA:s satellitprogram för jordobservationer. KFI bör tillsammans med Rymdstyrelsen agera så att satelliterna samlar in data av intresse för svenska forskare och att svenska forskare enkelt har tillgång till data. Svensk miljöforskning har ett stort behov av analys och övervakningsinstrument, både instrument särskilt utvecklade för miljöanalys och övervakning men också tillgång till utrustning som främst används av forskare inom andra discipliner. Ett ökat samarbete mellan naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga discipliner skulle öka våra kunskaper inom miljöområdet och leda till en systematisk miljöriskhantering. Det är viktigt för att bedöma vilka reella miljörisker som finns, hur dessa risker ska minimeras samt vilka möjligheter som öppnas inom områden där vi kan hantera miljöriskerna. Datahantering Ett internationellt sett högt prioriterat område inom forskning kring jorden är datahantering och data utbyte och Sverige står idag utanför några viktiga internationellt samarbete om datautbyte. Svenska forskningsmiljöers konkurrens- och attraktionskraft hotas kraftigt om insamlad data (t.ex. Lantmäteriverket, SMHI, SGU) inom området ’jorden och dess närmaste omgivning’ inte görs tillgängligt för alla utan kostnad. Situationen kan förbättras i och med att Sveriges regering skrivit under GEOSS-deklarationen (Global Earth Observation System of Systems) och att Sverige därmed förbinder sig att göra data tillgängliga för forskare och andra med intressenten i miljö- och klimatövervakning. KFI bör bevaka att svenska myndigheter fullföljer de åtaganden följer med GEOSS-deklarationen. Inom KFI har bg-4 (e-science) och DISC (Database InfraStructure Committee) det övergripande ansvaret för databaser och datahantering och samarbetet mellan bg-3 och bg-4 måste därför utvecklas. På sikt bör DISC Sida 46 av 88
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 ta ett större ansvar för de databaser som byggts upp och som är under uppbyggnad inom klimat- biosfärs, litosfärs och miljöforskning. Sammanställning av forskningsinfrastrukturer KFI-bg3 Nationella laboratorier/testanläggningar Nordsim – Nordiskt isotoplab Dendrolab - Trädforskningslab SGI-lab – Geoteknik och miljölab Äspö – Tesnaläggning för slutförvar av utbränt kärnbränsle Datahantering/beräkningsresurser/arkiv Tornado - dator GBIF – databas SMHI - databaser SGU - arkiv och databaser LMV - databaser Museernas art- och samlingsdatabaser ECORD – arkiv och databas för bland annat klimatforskning Forskningsfartyg Oden - isbrytare Aurora Borealis (ESFRI) ECORD – samarbete för utnyttja fartyg för bland annat klimatforskning Satelliter m.m Odin – övertid GMES (ESA satellitprogram) ESRANGE Forskningsstationer Svea (Antarktis) Wasa (Antarktis) Abisko (Sverige) – utvärderas Tarfala (Sverige) – är utvärderad Zeppelin (Svalbard) Kristineberg marina forskningsstation Askö marina forskningsstation Tjärnö marina forskningsstation Norrby marina forskningsstation Erken limnologisk forskningsstation Observatorier EISCAT Onsala Sida 47 av 88
Page 1 and 2: utkast till långsiktig plan för i
Page 3 and 4: Förord utkast till långsiktig pla
Page 5 and 6: 1. Introduktion utkast till långsi
Page 19 and 20: Framtida beslutade projekt utkast t
Page 31 and 32: Jonteknisk forskning utkast till l
Page 45: utkast till långsiktig plan för i
Page 51 and 52: NORDUnet och Geant utkast till lån
Page 53 and 54: Finansiering utkast till långsikti
Page 63 and 64: Iakttagelser utkast till långsikti
Page 65 and 66: Finansiering utkast till långsikti
Page 67 and 68: 6. Rekommendationer utkast till lå

Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?