Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006
(Integrated Ocean Drilling Programme) genomförs borrningsprojekt i djuphaven, för att få
bättre kunskaper om plattektoniken och geologin i seismiskt aktiva områden.
För att Sverige ska kunna följa forskningen om jordens inre krävs en utbyggnad av det
seismologiska nätverket, insamling av seismiska data i 2D och 3D samt borrningar inom
högintressanta områden. Möjliga nyckelområden i Sverige är fjällkedjan, malmfälten och
områden intressanta för energiutvinning genom jord- och bergvärme.
Miljöforskning
Miljöområdet utmanas inom tre inriktningar som har koppling till KFI-Bg3s ansvarsområde.
Miljöteknikens snabba utveckling är, för det första, viktig för svensk forskning och näringsliv.
Nya förebyggande miljötekniska lösningar, nya mät och sensortekniker och ny teknik för
hantering av miljöavfall kräver infrastrukturer som fältanalys- och test laboratorier. En annan
inriktning är att kraven på miljöövervakning har ökat både när det gäller systematisk
datainsamling med tillgänglig data och koordinerad multidimensionell datautvärdering. Till
sist har begreppet riskhantering ett akut behov av tydlig definition och riktlinjer för att
reducera riskfyllda utsläpp, ge relevant information till allmänheten och kunskap till
beslutshavare. Övervakning sker från flera olika plattformar, genom provtagning på land eller
från fartyg, automatiserade mätstationer osv. Flera svenska myndigheter, institut, universitet
och högskolor har uppdrag att systematiskt samla in mätdata och prov från mark, luft, vatten,
sediment och levande organismer. Dessa data är mycket intressanta för svensk miljöforskning
och måste göras enkelt tillgängliga för svenska forskare. Det är viktigt att poängtera att data
och prover också ska vara tillgängliga för forskare som inte har organiserat samarbete med
myndigheter som bedriver egen forskning och datahantering.
ESA söker samarbete med forskare för teknisk utveckling av satelliter men också för att se
vilka behov som forskningen har med avseende på framtida satsningar inom GMES (Global
Monitoring for Environment and Security), ESA:s satellitprogram för jordobservationer. KFI
bör tillsammans med Rymdstyrelsen agera så att satelliterna samlar in data av intresse för
svenska forskare och att svenska forskare enkelt har tillgång till data.
Svensk miljöforskning har ett stort behov av analys och övervakningsinstrument, både
instrument särskilt utvecklade för miljöanalys och övervakning men också tillgång till
utrustning som främst används av forskare inom andra discipliner. Ett ökat samarbete mellan
naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga discipliner skulle öka våra kunskaper
inom miljöområdet och leda till en systematisk miljöriskhantering. Det är viktigt för att
bedöma vilka reella miljörisker som finns, hur dessa risker ska minimeras samt vilka
möjligheter som öppnas inom områden där vi kan hantera miljöriskerna.
Datahantering
Ett internationellt sett högt prioriterat område inom forskning kring jorden är datahantering
och data utbyte och Sverige står idag utanför några viktiga internationellt samarbete om
datautbyte. Svenska forskningsmiljöers konkurrens- och attraktionskraft hotas kraftigt om
insamlad data (t.ex. Lantmäteriverket, SMHI, SGU) inom området ’jorden och dess närmaste
omgivning’ inte görs tillgängligt för alla utan kostnad. Situationen kan förbättras i och med att
Sveriges regering skrivit under GEOSS-deklarationen (Global Earth Observation System of
Systems) och att Sverige därmed förbinder sig att göra data tillgängliga för forskare och andra
med intressenten i miljö- och klimatövervakning. KFI bör bevaka att svenska myndigheter
fullföljer de åtaganden följer med GEOSS-deklarationen. Inom KFI har bg-4 (e-science) och
DISC (Database InfraStructure Committee) det övergripande ansvaret för databaser och
datahantering och samarbetet mellan bg-3 och bg-4 måste därför utvecklas. På sikt bör DISC
Sida 46 av 88