Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

More documents

Recommendations

Info

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 - Koldioxid flöden från skogsmark och marker i norr som är mer eller mindre påverkade av permafrost. Den forskningen kräver tillgång till forskningsstationer i permafrost områden och logistikstöd för fältförsök och datainsamling. - Förändringar av glaciärers och havsisens utbredning som förutom logistikstöd för fältarbete även kräver god tillgång till satellitdata. - Studier av vattenmassorna i Norra Ishavet för utvärdering av klimatets påverkan på cirkulationen av de varma vatten som ger oss ett så fördelaktigt klimat. Dessa undersökningar i Norra ishavet är beroende av isbrytare och satelliter. - Atmosfärens fysikaliska och kemiska egenskaper är centrala i klimatforskningen vilken omfattar såväl processtudier som långa tidsserier. Därmed är den i behov av såväl logistikstöd för fältförsök som datainsamling. - Studier av klimatvariationerna i ett historiskt perspektiv från sediment och glaciäris är även den i behov av logistikstöd för fältstudier. IODP och ICDP är två internationella forskningsprogram som ger tillgång till sedimentprov från oceanerna och kontinenterna. Det finns dessutom ett, sedan länge etablerat, internationellt samarbete för provtagning av isen på både Grönland och Antarktis. Många av ovan nämnda studier har även behov av analysinstrument och beräkningsresurser. Klimatforskningens beroende av långa tidsserier från stationära mätstationer har gett upphov till en utveckling av automatiserade mätstationer. Allt för många av dem finansieras via olika typer av projektbidrag och saknar därför den långsiktiga stabilitet som krävs för att säkerställa data och datakvalitet. All data som behövs för att förstå klimatförändringen kan inte samlas in via automatiserade mätstationer och därför är det också viktigt att behålla och strategiskt utveckla forskningsstationer för mer ’manuell’ provtagning på land, i haven och även i vissa fall i närheten av glaciärer. Även dessa stationer har svårighet att få en långsiktigt stabil bas för sin verksamhet. Inom ett internationellt nätverk ”Network for the detection of stratospheric change” NDSC har man genom tidsserier av ozonmängden från stationer runt om i världen kunnat påvisa ozonminskningen även utanför de polära områdena. Svenska forskare är direkt inblandade i insamlandet av data till detta nätverk genom mätningar vid tre ställen: Harastua i Norge, Institut för Rymdfysik i Kiruna och vid Onsala rymdobservatorium. Liknande mätningar görs av svenska forskare och myndigheter för klimat och luftkemiska ändamål vid ett flertal stationer i Sverige och vid Zepplinstationen på Svalbard. Dessa inkluderar grundläggande mätningar i rent arktiskluft där förändringar över långa tidsskalor kan hjälpa tolka paleoklimatiska data och indikera ändringar pga mänsklig inverkan. Inom infrastrukturer för polarforskning är isbrytaren Oden en unik resurs för forskning i Arktis samt forskningsstationerna och bandvagnar på Antarktis samordnade genom Polarforskningssekretariatet. De svenska polarforskningsanläggningarna, EISCAT, Tarfala och Abisko har alla olika huvudmän. Ett samordnat utnyttjande mellan dessa och med stationer som förvaltas av övriga Nordiska länder bör vara möjlig. Det finns tillgänglig kapacitet vid polarforskningsplattformar och KFI bör verka för ett ökat internationellt utnyttjande av dessa. Flera möjligheter att ökat utnyttjandet kommer att ges i samband med det Internationella Polaråret (IPY) 2007-2008. Biosfären Biologi- och kemiforskning, speciellt den som avser livets förutsättningar i den omgivande miljön överlappar i vissa delar med klimatforskning, och framför allt med miljöforskningen. Exempel är ozonets effekter på våra barrskogar, och effekter av miljögifter och hormonutsläpp. Mycket av forskningen inom grön biologi, grön kemi och grön bioteknik leder som inom andra delar av KFI:s ansvarsområde också till insamling av stora mängder Sida 44 av 88
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 data som bör samlas i databanker. Inom biologin finns det ett internationellt initiativ , GBIF, som både samlar in, kvalitetssäkrar, och administrerar data. Ett stöd av dessa databanker och upprättandet av kompletterande banker är högprioriterat inom biologiforskningen. Infrastrukturer av avgörande betydelse för svensk forskning inom området kustnära marina ekosystem omfattar de marina forskningscentra och andra marina forskningsstationer. En viktig del av dessa är de mindre forskningsfartyg för provtagning som finns vid stationerna. En utvärdering av de marina forskningsstationerna visade att det fanns flera starka svenska forskargrupper vid forskningsstationerna men att resurserna inte används optimalt. Utredningen förslog att de marina forskningsstationerna ska samordna sina resurser. Genom en mer tvärvetenskaplig strategi bör stationerna lättare uppnå kritisk massa och därmed attraktionskraft. Analys av effekter på växter och djur av miljögifter och hormonutsläpp i naturen kräver avancerad och känslig analysutrustning för genuttryck och proteinnivåer, och av halter av både organiska och oorganiska ämnen i olika vävnader. Sådan utrustning finns samlad inom forskningsinfrastrukturer, främst för naturvetenskaplig och medicinsk forskning, men behovet av samordning med biologisk forskning är stort och ökande. Också tillgång till effektiva faciliteter för gensekvensering är av ökande betydelse inom ansvarsområdet. Litosfären Det framtida behovet av infrastrukturer i geologi är främst inom nya analysmetoder och tekniker. En bättre koordinering av existerande anläggningar är också angelägen. Den framtida forskningen kommer att fokuseras på analyser av enskilda kristaller och sedimentpartiklar, både deras interna struktur och ytegenskaper. Det senare eftersom många viktiga geokemiska processer sker på mineral- och sedimentpartiklars ytor. Kemiska reaktioner på mineralytor har även visat sig spela en mycket stor roll för hur miljögifter sprids, bryts ned och frigörs. För att studera inre strukturer såväl som ytfenomen i geologiska material krävs analysinstrument med högre upplösning och precision än vad svenska forskare har tillgång till idag. De institutioner som tillhandahåller utrustning för mikroanalyser inom berggrundsgeologi, mineralogi, malmgeologi och tektonik bör samordna sina analysverksamheter. Ett forskningsområde med hög samhällsrelevans är riskbedömningar och förutsägelser av geologiskt betingade naturkatastrofer (t.ex. skred, jordbävningar, vulkanutbrott). Sverige bör medverka i internationella program och anläggningar för sådan övervakning. Internationellt finns det flera större initiativ som kommer att påverka inriktningen på litosfärsforskningen de närmast 10 åren. Dessa är EuroArray, TopoEurope och ICDP (International Continental Drilling Program). EuroArray är ett tvärvetenskapligt, paneuropeiskt program för att utforska den 3-dimensionella strukturen och de fysikaliska egenskaperna hos den europeiska kontinenten. Avsikten är att öka förståelsen för de processer som lett fram till jordskorpans struktur och bildningen av de mineralresurser vi utnyttjar i dag. Forskare inom seismologi, geodesi och fjärranalys kommer att samverka för att samla in och analysera data för att förstå de djupa geologiska strukturerna. TopoEurope, som har många kopplingar till EuroArray, ska studera hur topografin är länkad till atmosfärsprocesser samt ytliga och djupa geologiska processer. Djupborrningar i vetenskapligt intressanta områden är den enda tillgängliga metoden som ger direkt information processer och strukturer i jordskorpan. Borrningar i nyckelområden har, genom samordning via ICDP (International Continent Drilling Programme), gett litosfärsforskningen kunskaper som kan förklara fenomen som observerats indirekt på andra platser. Inom IODP Sida 45 av 88
Page 1 and 2: utkast till långsiktig plan för i
Page 3 and 4: Förord utkast till långsiktig pla
Page 5 and 6: 1. Introduktion utkast till långsi
Page 19 and 20: Framtida beslutade projekt utkast t
Page 31 and 32: Jonteknisk forskning utkast till l
Page 43: utkast till långsiktig plan för i
Page 51 and 52: NORDUnet och Geant utkast till lån
Page 53 and 54: Finansiering utkast till långsikti
Page 63 and 64: Iakttagelser utkast till långsikti
Page 65 and 66: Finansiering utkast till långsikti
Page 67 and 68: 6. Rekommendationer utkast till lå

Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?