Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006
- Koldioxid flöden från skogsmark och marker i norr som är mer eller mindre påverkade av
permafrost. Den forskningen kräver tillgång till forskningsstationer i permafrost områden
och logistikstöd för fältförsök och datainsamling.
- Förändringar av glaciärers och havsisens utbredning som förutom logistikstöd för
fältarbete även kräver god tillgång till satellitdata.
- Studier av vattenmassorna i Norra Ishavet för utvärdering av klimatets påverkan på
cirkulationen av de varma vatten som ger oss ett så fördelaktigt klimat. Dessa
undersökningar i Norra ishavet är beroende av isbrytare och satelliter.
- Atmosfärens fysikaliska och kemiska egenskaper är centrala i klimatforskningen vilken
omfattar såväl processtudier som långa tidsserier. Därmed är den i behov av såväl
logistikstöd för fältförsök som datainsamling.
- Studier av klimatvariationerna i ett historiskt perspektiv från sediment och glaciäris är
även den i behov av logistikstöd för fältstudier. IODP och ICDP är två internationella
forskningsprogram som ger tillgång till sedimentprov från oceanerna och kontinenterna.
Det finns dessutom ett, sedan länge etablerat, internationellt samarbete för provtagning av
isen på både Grönland och Antarktis.
Många av ovan nämnda studier har även behov av analysinstrument och beräkningsresurser.
Klimatforskningens beroende av långa tidsserier från stationära mätstationer har gett upphov
till en utveckling av automatiserade mätstationer. Allt för många av dem finansieras via olika
typer av projektbidrag och saknar därför den långsiktiga stabilitet som krävs för att säkerställa
data och datakvalitet. All data som behövs för att förstå klimatförändringen kan inte samlas in
via automatiserade mätstationer och därför är det också viktigt att behålla och strategiskt
utveckla forskningsstationer för mer ’manuell’ provtagning på land, i haven och även i vissa
fall i närheten av glaciärer. Även dessa stationer har svårighet att få en långsiktigt stabil bas
för sin verksamhet.
Inom ett internationellt nätverk ”Network for the detection of stratospheric change” NDSC
har man genom tidsserier av ozonmängden från stationer runt om i världen kunnat påvisa
ozonminskningen även utanför de polära områdena. Svenska forskare är direkt inblandade i
insamlandet av data till detta nätverk genom mätningar vid tre ställen: Harastua i Norge,
Institut för Rymdfysik i Kiruna och vid Onsala rymdobservatorium. Liknande mätningar görs
av svenska forskare och myndigheter för klimat och luftkemiska ändamål vid ett flertal
stationer i Sverige och vid Zepplinstationen på Svalbard. Dessa inkluderar grundläggande
mätningar i rent arktiskluft där förändringar över långa tidsskalor kan hjälpa tolka
paleoklimatiska data och indikera ändringar pga mänsklig inverkan.
Inom infrastrukturer för polarforskning är isbrytaren Oden en unik resurs för forskning i
Arktis samt forskningsstationerna och bandvagnar på Antarktis samordnade genom
Polarforskningssekretariatet. De svenska polarforskningsanläggningarna, EISCAT, Tarfala
och Abisko har alla olika huvudmän. Ett samordnat utnyttjande mellan dessa och med
stationer som förvaltas av övriga Nordiska länder bör vara möjlig. Det finns tillgänglig
kapacitet vid polarforskningsplattformar och KFI bör verka för ett ökat internationellt
utnyttjande av dessa. Flera möjligheter att ökat utnyttjandet kommer att ges i samband med
det Internationella Polaråret (IPY) 2007-2008.
Biosfären
Biologi- och kemiforskning, speciellt den som avser livets förutsättningar i den omgivande
miljön överlappar i vissa delar med klimatforskning, och framför allt med miljöforskningen.
Exempel är ozonets effekter på våra barrskogar, och effekter av miljögifter och
hormonutsläpp. Mycket av forskningen inom grön biologi, grön kemi och grön bioteknik
leder som inom andra delar av KFI:s ansvarsområde också till insamling av stora mängder
Sida 44 av 88