Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

More documents

Recommendations

Info

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 Polarområdena har visat sig vara extra intressanta för att förstå den globala klimatförändringen. En av orsakerna är att klimatdata därifrån inte lika omfattande som från andra delar av jorden, beroende av att det krävs omfattande logistik att göra mätningar där. En annan är att en förändring av klimatet vid polerna kan ha drastiska återkopplingar till jordens klimat genom ändringar i strålningsbalansen och värmetransport i hav och luft. Flera klimatmodeller förutser att förändringarna kommer att vara störst vid polerna och många menar att Arktis och Antarktis kan liknas vid gruvarbetarnas kanariefåglar – förändringarna som kan komma ett ske över hela jorden gör sig först synliga vid polerna. Sverige har en stark position internationellt inom flera områden av klimatforskningen. Sverige är världsledande inom forskningsområdena ekologi och biodiversitet. Den positionen har vi fått genom ett långsiktigt kunskapsuppyggande. Förståelse för biosfären, det vill säga livet på jorden och hur det påverkas av miljöförändringar, både naturliga och de som skapats av människor, kräver kunskap som oftast är beroende av att organismerna studeras i sina livsmiljöer. Många ekosystem, såsom sydsvensk barrskog, är lättillgängliga men andra kräver logistik och fast infrastruktur såsom båtar, helikoptrar och forskningsstationer för att studeras. Därför är vår förståelse om vissa ekosystem och hur de populationerna där påverkas av miljöförändringar ofullständig. Utan den kunskapen saknar vi underlag för de insatser som behövs för att bevara artrikedomen i våra ekosystem. Svenska forskare arbetar bland annat med att förstå hur fjällvärlden, älvar och sjöar, våra skogar och kustnära hav och flyttfåglarnas levnadsmönster påverkas av miljöförändringar. Dessa frågor har betydelse för vårt eget samhälle och är av stor betydelse för människors hälsa, jord- och skogsbruk, fiske och turism. Genom att studera det geologiska arkivet, det vill säga genom att rekonstruera fossila arter, deras livsmiljö och ekologi kan man förstå hur livet utvecklats. Forskarna tittar inte bara på hur evolutionen förändrar arterna och art sammansättningen över tiden utan stort intresse läggs vid att förstå hur dramatiska förändringar påverkar livet på jorden. Sverige har flera ledande forskare inom livets utveckling. Forskning kring litosfären är av intresse för att förstå jordens utveckling men också för att den ger förståelse för de processer som bildat de naturresurser som vi hämtar från jordskorpan. Internationellt är forskning kring olja och gasfyndigheter i särklass det största forskningsfältet inom gruppens ansvarsområde. Viss forskning och utveckling inom området sker i Sverige men de viktigaste kunskaperna för Sverige är att förstå hur och under vilka villkor dessa resurser kommer att vara tillgängliga. Mer närliggande för vårt land är forskning kring de inhemska mineralresurserna såsom malmer och bergmaterial som används för konstruktion. Forskningen kring dessa resurser kan delas in i prospektering, utvinningsteknik och miljöeffekter av utvinning. Inom alla dessa områden står sig svensk forskning och utveckling väl i en internationell jämförelse. Under det senaste 15 åren har djupförvar av radioaktivt avfall varit en av de huvudsakliga inriktningarna av svenskgeologisk forskning och flera svenska universitet och företag har varit inblandade i att utveckla förståelsen för bergets egenskaper – dess naturliga egenskaper, hur dess egenskaper påverkas av ingrepp och teknisk utveckling för att stabilisera bergkonstruktioner. Särskild fokus har varit att genom flera olika infallsvinklar förstå grundvattnets egenskaper i berg och där är nu Sverige världsledande – en kunskap som även borde kunna utnyttjas för andra ändamål så som energiutvinning via bergvärme. Forskning kring jordens inre är beroende av indirekta metoder såsom studier av magnetfält, seismologi och experimentella metoder för att i laboratorier återskapa de förhållanden som råder från jordskorpans djupare delar till jordens kärna. Tidigare har forskningen kring jordens inre varit helt driven av nyfikenhet och en strävan att kunna förutsäga jordbävningar. Senare tids forskning har påvisat magnetfältets betydelse för att skydda livet på jorden och att Sida 42 av 88
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 det förändras snabbare än vad man tidigare trott. Magnetfältet skyddar oss från strålning från solen och övriga kosmos. Ett försvagat magnetfält påverkar inte bara känsliga infrastruktur som satelliter, el- och kommunikationsnäten utan också alla landlevande organismer. Förståelsen för hur jordens magnetfält fungerar och möjligheten att förutsäga dess framtid är, förutom de metoder som finns för att studera jordens inre, också beroende kraftfulla beräkningsresurser. Sverige har ledande forskargrupper inom många av de områden som studerar processer i jordens inre. Miljöforskning ger kunskap om hur kemiska ämnen i vår omgivning påverkar det hållbara samhället och är ett område som omfattar såväl ny konkurrenskraft inom teknik och processer, gifter och utsläpp samt ansvar över hur risker hanteras inom miljöområdet. Samhällsdebatten i Sverige har en tradition att fokusera på miljögifter sedan DDT skandalen på 1960-talet. Tillstånd för utsläpp av kemikalier och föreskrifter för gränsvärden i mat och vatten bygger till stor del på forskningsresultat från svenska universitet, högskolor och andra myndigheter. Forskning kring hur miljögifter transporteras, anrikas näringskedjor, binds till sediment och hur de är tillgängliga i kretsloppen och bryts ned är alla relaterade till processer i mark, luft, vatten och biologisk aktivitet. Ofta är dessa processer intrikat kopplade till varandra på ett sett som gör det omöjligt att förstå förloppen utan att se till helheten. Ämnen som kategoriserats som miljögifter är inte bara relaterade till mänsklig aktivitet utan förkommer inte sällan naturligt i vår omgivning. Konkreta exempel på det senare är radon i grundvatten från berg och rullstensåsar, kadmium och arsenik som fälls ut naturligt ur vissa bergarter och svavelföroreningar i luften nära vulkanisk aktiva områden. Sverige är i många avseende ledande inom studier av miljöpåverkande ämnen samt hur och i vilka former de är tillgängliga och/eller uppträder som gifter. Svenska universitet, myndigheter och konsultbolag anlitas ofta utomlands för att lösa problem i samband spridning av miljöpåverkande ämnen. Förekomsten av miljögifter i vår omgivning innebär en risk för vårt ekosystem och för människors hälsa. Problemet är ofta att avgöra vad som är en potentiell risk och vad som är en säker hantering. Ett ökat samspel mellan naturvetenskaplig grundforskning, miljöteknikutveckling samt systematisk miljöriskhantering prioriteras inom beredningsgruppen. Behov av infrastrukturer inom KFI-bg3s ansvarsområde Flera forskningsfält inom bg-3s ansvarsområde är beroende av långa tidsserier, 30 år eller mer, för att kunna säkerställa att de observerade förändringarna kan skiljas från en slumpvis variation. Att trygga driften av den infrastrukturen som behövs för att samla in långa tidserier är därför av mycket stor vikt. Ett längre avbrott i mätningarna kan betyda att tidigare insamlade data helt eller delvis tappar sitt värde. Det är därför avgörande att säkerställa att insamlade data administreras och dokumenteras korrekt. Inom flera delområden som har utvärderats, är behovet av en ökad samordning av forskningsinfrastrukturerna en återkommande slutsats. Klimat Klimatforskningen är ett mycket omfattande fält där svensk forskning måste fokuseras på vissa områden där vi redan har mycket hög kompetens och lyskraft. Det måste säkerställas att forskningen inom dessa områden har tillgång till fungerande infrastruktur och fleråriga tidsseriedata. Några av de områden där Sverige idag har ledande klimatforskning är: Sida 43 av 88
Page 1 and 2: utkast till långsiktig plan för i
Page 3 and 4: Förord utkast till långsiktig pla
Page 5 and 6: 1. Introduktion utkast till långsi
Page 19 and 20: Framtida beslutade projekt utkast t
Page 31 and 32: Jonteknisk forskning utkast till l
Page 41: utkast till långsiktig plan för i
Page 51 and 52: NORDUnet och Geant utkast till lån
Page 53 and 54: Finansiering utkast till långsikti
Page 63 and 64: Iakttagelser utkast till långsikti
Page 65 and 66: Finansiering utkast till långsikti
Page 67 and 68: 6. Rekommendationer utkast till lå

Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?