Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006
Polarområdena har visat sig vara extra intressanta för att förstå den globala
klimatförändringen. En av orsakerna är att klimatdata därifrån inte lika omfattande som från
andra delar av jorden, beroende av att det krävs omfattande logistik att göra mätningar där. En
annan är att en förändring av klimatet vid polerna kan ha drastiska återkopplingar till jordens
klimat genom ändringar i strålningsbalansen och värmetransport i hav och luft. Flera
klimatmodeller förutser att förändringarna kommer att vara störst vid polerna och många
menar att Arktis och Antarktis kan liknas vid gruvarbetarnas kanariefåglar – förändringarna
som kan komma ett ske över hela jorden gör sig först synliga vid polerna. Sverige har en stark
position internationellt inom flera områden av klimatforskningen.
Sverige är världsledande inom forskningsområdena ekologi och biodiversitet. Den positionen
har vi fått genom ett långsiktigt kunskapsuppyggande. Förståelse för biosfären, det vill säga
livet på jorden och hur det påverkas av miljöförändringar, både naturliga och de som skapats
av människor, kräver kunskap som oftast är beroende av att organismerna studeras i sina
livsmiljöer. Många ekosystem, såsom sydsvensk barrskog, är lättillgängliga men andra kräver
logistik och fast infrastruktur såsom båtar, helikoptrar och forskningsstationer för att studeras.
Därför är vår förståelse om vissa ekosystem och hur de populationerna där påverkas av
miljöförändringar ofullständig. Utan den kunskapen saknar vi underlag för de insatser som
behövs för att bevara artrikedomen i våra ekosystem. Svenska forskare arbetar bland annat
med att förstå hur fjällvärlden, älvar och sjöar, våra skogar och kustnära hav och flyttfåglarnas
levnadsmönster påverkas av miljöförändringar. Dessa frågor har betydelse för vårt eget
samhälle och är av stor betydelse för människors hälsa, jord- och skogsbruk, fiske och turism.
Genom att studera det geologiska arkivet, det vill säga genom att rekonstruera fossila arter,
deras livsmiljö och ekologi kan man förstå hur livet utvecklats. Forskarna tittar inte bara på
hur evolutionen förändrar arterna och art sammansättningen över tiden utan stort intresse
läggs vid att förstå hur dramatiska förändringar påverkar livet på jorden. Sverige har flera
ledande forskare inom livets utveckling.
Forskning kring litosfären är av intresse för att förstå jordens utveckling men också för att
den ger förståelse för de processer som bildat de naturresurser som vi hämtar från
jordskorpan. Internationellt är forskning kring olja och gasfyndigheter i särklass det största
forskningsfältet inom gruppens ansvarsområde. Viss forskning och utveckling inom området
sker i Sverige men de viktigaste kunskaperna för Sverige är att förstå hur och under vilka
villkor dessa resurser kommer att vara tillgängliga. Mer närliggande för vårt land är forskning
kring de inhemska mineralresurserna såsom malmer och bergmaterial som används för
konstruktion. Forskningen kring dessa resurser kan delas in i prospektering, utvinningsteknik
och miljöeffekter av utvinning. Inom alla dessa områden står sig svensk forskning och
utveckling väl i en internationell jämförelse. Under det senaste 15 åren har djupförvar av
radioaktivt avfall varit en av de huvudsakliga inriktningarna av svenskgeologisk forskning
och flera svenska universitet och företag har varit inblandade i att utveckla förståelsen för
bergets egenskaper – dess naturliga egenskaper, hur dess egenskaper påverkas av ingrepp och
teknisk utveckling för att stabilisera bergkonstruktioner. Särskild fokus har varit att genom
flera olika infallsvinklar förstå grundvattnets egenskaper i berg och där är nu Sverige
världsledande – en kunskap som även borde kunna utnyttjas för andra ändamål så som
energiutvinning via bergvärme.
Forskning kring jordens inre är beroende av indirekta metoder såsom studier av magnetfält,
seismologi och experimentella metoder för att i laboratorier återskapa de förhållanden som
råder från jordskorpans djupare delar till jordens kärna. Tidigare har forskningen kring
jordens inre varit helt driven av nyfikenhet och en strävan att kunna förutsäga jordbävningar.
Senare tids forskning har påvisat magnetfältets betydelse för att skydda livet på jorden och att
Sida 42 av 88