Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006
mänsklig aktivitet bidrar till förändringen såväl regionalt genom t.ex. landskapsförändring och
teknikutveckling samt globalt via t.ex. klimatpåverkan.
För att förstå hur jorden och dess ekosystem fungerar idag och framtiden måste vi först förstå
hur den utvecklats över tiden. Viss förståelse av framtiden kräver kortare tidsperspektiv på
jordens och livets historia, några tiotal år kan räcka, andra kräver kunskap från miljontals år
tillbaka.
Flera av de resurser som samhället behöver är ändliga och andra förnyas. Ibland går
förnyelsen fortare än vad människan beskattar resursen men ofta är det inte så. För att vi ska
veta hur man ska disponera jordens resurser krävs det kunskap om de processer som ligger
bakom, hur de förnyas och hur människans uttag påverkar resurserna på kort och lång sikt.
För att utnyttja de förnyelsebara resurserna effektivt krävs kunskap om hur de fördelas
geografiskt och i tiden. Man måste också veta hur ett uttag av en förnyelsebar resurs påverkar
omgivningen så att oförutsedda och oönskade effekter inte uppstår.
Forskning kring berg, mark, vatten, luft och levande organismer försöker förklara de
processer som styr utveckling på vår planet och hur människan medvetet eller omedvetet
påverkar omgivningen. För att göra det behövs mätdata från hela jorden genom expeditioner
till avlägsna platser, satellitobservationer från rymden eller fasta mätstationer som ger långa
tidsserier. Det krävs också försöksområden där man kan se effekten av kontrollerade
förändringar och avancerad laboratorieutrustning för att mäta låga koncentrationer av ämnen
som finns naturligt i vår omgivning eller som är resultatet av mänsklig aktivitet.
Forskning som är av intresse för svenska traditionella basnäringar såsom gruv-, skogs-, fiske-
och sjöfartsindustri faller inom ansvarsområdet. Inom flera discipliner har svensk forskning
varit världsledande sedan flera sekler tillbaka. Exempelvis har svensk forskning inom
malmexploatering och skogsskötsel varit ledande under mycket lång tid. Sverige intar också
en ledande roll i mer ’moderna’ discipliner som ekologi, oceanografi, atmosfärsfysik,
seismologi, fjärranalys, energi- och miljöforskning med mera.
En förutsättning för att Sverige, och därmed svensk forskning och industri, ska vara ledande
inom dessa områden kräver att forskarna har tillgång till bra laboratorier och mätstationer
men också att de resurser som finns samordnas och kopplas till koordinerade insatser och
tekniska utvecklingar i större utsträckning än nu.
’Heta’ vetenskapliga frågeställningar
Inom KFI-bg3s ansvarsområde finns det ett flertal forskningsområden som är av hög prioritet
på grund av deras vikt för samhället. Mest omtalat just nu är klimat forskningen och då
särskilt forskning kring det globala klimatet. Det är först under det senaste decenniet som det
har stått klart vilken inverkan som koldioxidutsläppen har på det globala klimatet.
Misstankarna har funnits länge men det var först när forskarna hade tillgång till en långa
mätserier över jordatmosfärens temperatur och koldioxidhalt som sambandet inte längre
kunde avvisas. Utifrån ett globalt nät av mätstationer som mäter temperatur, luftfuktighet och
lufttryck kan klimatforskarna, med hjälp av några av världens mest kraftfulla datorer och
datornätverk, bygga modeller av det framtida klimatet. För att förstå hur den globala
klimatförändringen kommer att förändrar klimatet lokalt behövs mer parametrar för
beräkningarna. Information om molnbildningsprocesser, förhållande som styr in- och
utstrålning värme från markytan, hur värme lagras och transporteras i haven, större sjöar och
floder mm. Några av de viktigaste källorna till kunskap om hur de påverkar vårt klimat finns
lagrade i glaciärer, våtmarker och i sediment på land och på havsbotten. Genom att studera
sammansättningen av sedimenten kan man dra slutsatser om hur havens och atmosfärens
sammansättning påverkar klimatet och vice versa.
Sida 41 av 88