Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

More documents

Recommendations

Info

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 Sammanfattning över KFI-Bg3s ansvarsområde Prioritering på kort sikt • IPY- starkt genomslag för svensk klimatforskning (20 Mkr 2007 och 2008) • Långsiktigt hållbara villkor för monitoring och datahantering. Det senare i samarbete med DISC (5-10 Mkr/år) • Beräkningsresurser genom användarvänliga interface till datanätverk i samverkan med SNIC Prioritering på lång sikt • Långsiktig koordinering av nationella och internationella anläggningar o klimat Samordningsmöjligheter nationellt/internationellt • Systematisk samordning av behov, aktivitet, resurser och attraktionskraft inom vardera delområde: o klimat o biosfär o litosfär o miljö o data Samordning med andra KFI-beredningsgrupper • Open access till databaser inom området – samordning inom Bd4 • Beräkningsresurser - Bg4 • Tillgång till avancerad analysutrustning (exempelvis synkotroner) - Bg2. • Tillgång till satelliter - Bg1 Behov av utredningar för befintliga/nya forskningsinfrastrukturer • Systematisk miljöriskhantering • Open access till databaser inom området (myndigheter, institut, universitet, högskolor) • Inventering av analystekniska forskningsinfrastrukturer som finns utspridda över landets forskningsmiljöer och där man har en ambition att delta i ett koordinerat nätverk av dessa o klimat o biosfär o litosfär o miljö Översikt över KFI-bg3s ansvarsområde Gruppens ansvarsområde är forskning kring planeten jorden inklusive dess atmosfär och livet som finns där. Forskningen sprider från hur jorden först bildades till framtida möjligheter att vara hemvist åt liv, från hur jordens kärna ser ut till de översta lagren av vår atmosfär och från oceanernas cirkulation och kontinenternas rörelser till spridningsvägar av virus via fåglar och djur. Planeten jorden och dess ekosystem är i ständig förändring. Det har inte tidigare sett ut som nu och den kommer att vara annorlunda i framtiden – oavsett vad vi människor gör. Men Sida 40 av 88
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 mänsklig aktivitet bidrar till förändringen såväl regionalt genom t.ex. landskapsförändring och teknikutveckling samt globalt via t.ex. klimatpåverkan. För att förstå hur jorden och dess ekosystem fungerar idag och framtiden måste vi först förstå hur den utvecklats över tiden. Viss förståelse av framtiden kräver kortare tidsperspektiv på jordens och livets historia, några tiotal år kan räcka, andra kräver kunskap från miljontals år tillbaka. Flera av de resurser som samhället behöver är ändliga och andra förnyas. Ibland går förnyelsen fortare än vad människan beskattar resursen men ofta är det inte så. För att vi ska veta hur man ska disponera jordens resurser krävs det kunskap om de processer som ligger bakom, hur de förnyas och hur människans uttag påverkar resurserna på kort och lång sikt. För att utnyttja de förnyelsebara resurserna effektivt krävs kunskap om hur de fördelas geografiskt och i tiden. Man måste också veta hur ett uttag av en förnyelsebar resurs påverkar omgivningen så att oförutsedda och oönskade effekter inte uppstår. Forskning kring berg, mark, vatten, luft och levande organismer försöker förklara de processer som styr utveckling på vår planet och hur människan medvetet eller omedvetet påverkar omgivningen. För att göra det behövs mätdata från hela jorden genom expeditioner till avlägsna platser, satellitobservationer från rymden eller fasta mätstationer som ger långa tidsserier. Det krävs också försöksområden där man kan se effekten av kontrollerade förändringar och avancerad laboratorieutrustning för att mäta låga koncentrationer av ämnen som finns naturligt i vår omgivning eller som är resultatet av mänsklig aktivitet. Forskning som är av intresse för svenska traditionella basnäringar såsom gruv-, skogs-, fiske- och sjöfartsindustri faller inom ansvarsområdet. Inom flera discipliner har svensk forskning varit världsledande sedan flera sekler tillbaka. Exempelvis har svensk forskning inom malmexploatering och skogsskötsel varit ledande under mycket lång tid. Sverige intar också en ledande roll i mer ’moderna’ discipliner som ekologi, oceanografi, atmosfärsfysik, seismologi, fjärranalys, energi- och miljöforskning med mera. En förutsättning för att Sverige, och därmed svensk forskning och industri, ska vara ledande inom dessa områden kräver att forskarna har tillgång till bra laboratorier och mätstationer men också att de resurser som finns samordnas och kopplas till koordinerade insatser och tekniska utvecklingar i större utsträckning än nu. ’Heta’ vetenskapliga frågeställningar Inom KFI-bg3s ansvarsområde finns det ett flertal forskningsområden som är av hög prioritet på grund av deras vikt för samhället. Mest omtalat just nu är klimat forskningen och då särskilt forskning kring det globala klimatet. Det är först under det senaste decenniet som det har stått klart vilken inverkan som koldioxidutsläppen har på det globala klimatet. Misstankarna har funnits länge men det var först när forskarna hade tillgång till en långa mätserier över jordatmosfärens temperatur och koldioxidhalt som sambandet inte längre kunde avvisas. Utifrån ett globalt nät av mätstationer som mäter temperatur, luftfuktighet och lufttryck kan klimatforskarna, med hjälp av några av världens mest kraftfulla datorer och datornätverk, bygga modeller av det framtida klimatet. För att förstå hur den globala klimatförändringen kommer att förändrar klimatet lokalt behövs mer parametrar för beräkningarna. Information om molnbildningsprocesser, förhållande som styr in- och utstrålning värme från markytan, hur värme lagras och transporteras i haven, större sjöar och floder mm. Några av de viktigaste källorna till kunskap om hur de påverkar vårt klimat finns lagrade i glaciärer, våtmarker och i sediment på land och på havsbotten. Genom att studera sammansättningen av sedimenten kan man dra slutsatser om hur havens och atmosfärens sammansättning påverkar klimatet och vice versa. Sida 41 av 88
Page 1 and 2: utkast till långsiktig plan för i
Page 3 and 4: Förord utkast till långsiktig pla
Page 5 and 6: 1. Introduktion utkast till långsi
Page 19 and 20: Framtida beslutade projekt utkast t
Page 31 and 32: Jonteknisk forskning utkast till l
Page 39: utkast till långsiktig plan för i
Page 51 and 52: NORDUnet och Geant utkast till lån
Page 53 and 54: Finansiering utkast till långsikti
Page 63 and 64: Iakttagelser utkast till långsikti
Page 65 and 66: Finansiering utkast till långsikti
Page 67 and 68: 6. Rekommendationer utkast till lå

Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?