Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 landstingens ansvar av kvalitetsuppföljning och rationalisering. Storbritannien, med en liknande struktur för sjukvård som Sverige, har de senaste åren gjort riktade satsningar på 100-tals miljoner pund årligen genom ett Clinical Research Initiative för att fylla delar av detta behov. Även i andra länder har stora satsningar gjorts inom klinisk forskning, där en stor del av satsningen är att bygga upp och tillgängliggöra infrastruktur. I denna roadmap för infrastruktur vill vi nu understryka det behov som finns inom det biomedicinska området. Uppskattningsvis investeras årligen mer än 100 MSKr på infrastruktur som är forsknings och utvecklings relaterad. Denna infrastruktur ligger framförallt under de olika lärosätenas ansvar. Vi anser att minst 50 MSKr bör årligen tilldelas Vetenskapsrådet till att förnya denna infrastruktur ur ett nationellt perspektiv. Ytterligare fininsierings behov måste sedan täckas av andra finansiärer. Ekonomiska resurser för patientnära forskning finns i Sverige i form av s.k. ALF-medel, medan infrastrukturstöd i egentlig mening för klinisk grundforskning saknas. I detta sammanhang behövs infrastruktur på motsvarande sätt i form av dyr, specialiserad apparatur, databaser, men även expertstöd vid t.ex. kliniska prövningar av läkemedel, vacciner och medicinskteknisk apparatur för att uppfylla prövningstillstånd och de regulatoriska krav som måste uppfyllas för dels prövning och senare ev. införande av substans, metod eller teknik i vården eller för senare industriell utveckling. Till del beskrivs dessa modeller och strukturer i ett infrastrukturstöd som arbetats fram inom ESFRI, ”Clinical Trial Centres for the EU”. Det finns också flera lokala modellinitiativ inom landsting eller landsting/industri, men få är primärt inriktade på klinisk grundforskning eller icke kommersiellt driven forskning som t.ex. ovanliga sjukdomar, sjukdomar hos äldre och barn, utprövning av läkemedel som inte går att patentskydda. Translationell forskning Stora framsteg har gjorts inom den biomedicinska forskningen bland annat som ett resultat av stark utveckling av kunskap inom genomik, proteomik, cellbiologi och kunskapsöverföring mellan dessa former genom t.ex. bioinformatik. Inom kliniken har en rad områden förändrats snabbt bl.a. genom ökad incidens av diabetes och andra ämnesomsättningssjukdomar, hjärtkärlsjukdomar och cancer. Även nya kliniska frågeställningar påverkar både forsknings- och sjukvårdsinsatser såsom SARS, HIV, fågelinfluensa, ökande resistensutveckling vid behandling av tbc och vanliga infektioner. Kunskapsgapet mellan grundläggande experimentell forskning och klinisk forskning ökar, bl.a. beroende på förändringar inom sjukvårdens organisation, olika kunskapsbakgrund, utbildning och förändrade karriärgångar av forskare. Kunskapsgapet anses också vara en av orsakerna till att läkemedels- och bioteknisk industri har sämre utveckling i Europa jämfört med USA. Kunskapsöverföringen från grundläggande forskning till vård och omsorg och till industri och omvänt samt forskningsaktiviteter som knyter samman och utnyttjar resurser inom dessa verksamheter beskrivs som translationell forskning. Utöver en rad åtgärder för att utveckla organisation, grundläggande utbildning och forskarutbildning är insatser inom forskningen i sig nödvändiga. Den kliniska forskningen behöver ha tillgång till forskningstekniker inom bl.a. genomik, bioinformatik, imaging och den grundläggande forskningen behöver ha tillgång till kliniskt material och frågeställningar. Investeringar i translationell forskning ger stor avkastning genom att skapa komplementära strukturer. Infrastruktur som behövs är dels Sida 32 av 88
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 teknikplattformar, tematiska translationella forskningsprojekt, ökad tillgänglighet till forskningstekniker, databaser och material. Stora infrastruktursatsningar inom translationell forskning görs t.ex. av NIH beskrivet i ”NIH roadmap – accelerating medical discovery”. Även inom ESF och ESFRI pågår arbete för att främja translationell forskning, främst genom en förändring och investering i infrastruktur. Inom ESFRI har fem translationella projekt beskrivits i ”European Network of Centres for Translational Medicine”. Ämnesrådet Medicin anser att det finns skäl att utveckla nationell infrastruktur för translationell forskning i Sverige, KFI lägger till att detta bör ske i form av core-faciliteter, för att öka utdelningen av forskningsinvesteringar, för att effektivare introducera forskningsresultat inom vård och omsorg, och för att förbättra utnyttjande av grundläggande forskningsmetoder inom klinisk forskning. Core-faciliteter är som namnet antyder, resursplattformar som idealt ligger som en sammanfogande kärna inom den biomedicinsk forskningen. Här ges tillgång inte bara till spettskompens men också avancerad och ofta dyrbar utrustning. Personal som bemannar dessa faciliteter kan vara allt från fysiker till biokemister, molekylärbiologer, vetrinärer och läkare men är uteslutande specialister. Till varje core-facilitet finns kopplat en kontinuerlig utveckling av metoder och instrument så att läkaren/forskaren alltid har tillgång till state of the art. Denna utveckling bedrivs både av personal men även av den person som är ansvarig för faciliteten. Denna ¨manager¨ är nästan uteslutande en läkare/forskare som är aktiv inom området och ser till att facilitetens kvalitets nivå, utrustning och kompetens ligger on par med de krav som ställs inom den biomedicinsk forskningen och att denna är fullt tillgänglig. Ett mervärde av core-faciliter är att de också utgör en viktig utbildningsresurs. Ett annat mervärde är att dom mycket effektivt ger yngre forskare tillgång till avancerad utrustning och metodik vilket gör att dom mycket snabbt kan etablera sig och sin forskning. Särskilt bör man inom den biologiska vetenskapen måna om infrastruktur för studier av modellorganismer. Normala och patofysiologiska mekanismer kan studeras på ett flertal olika sätt. Inget sätt kan ersätta möjligheten att studera sådana mekanismer och cellfunktioner in vivo, i en intakt organism, med celler och intercellulära signalmekanismer verksamma i sina rätta sammanhang. Detta kan illustreras av det faktum att särskilt betydelsefulla, multipotenta och potentiellt regenerativa, celler i olika vävnader regleras genom sin lokalisation till speciella “vävnadsfickor”, “nischer”. Särskilt möss och råttor, men även primitiva maskar, fiskar och flugor, är värdefulla sådana modellorganismer. Behovet av kunskaps- och resurscentra för långsiktigt arbete med sådana modellorganismer är ett prioriterat område. Alla nya identifierade gener och genvarianter behöver studeras till sin funktion. Detta är ett oerhört stort, kompetenskrävande och mångårigt arbete, som ligger inom den funktionella genomikens område. Tillgången på olika modellorganismer är nödvändiga verktyg. I någon mån kan liknande information erhållas genom att studera biologiska mekanismer i s.k. 3-D kulturer. Särskilt stor potential har här olika stamcellsteknologier. Till vävnadsstudier av olika former behöver också kopplas bildtekniker, som fungerar i real-tid på mikroskopisk/subcellulär nivå, så att molekylära händelser kan följas i tid och rum i enskilda celler. ”Bibliotek” av siRNA och av små molekyler är värdefulla kompletterande hjälpmedel för sådana biologiska studier, med inriktning både på normala och patologiska fenomen. Sida 33 av 88
- Page 1 and 2: utkast till långsiktig plan för i
- Page 3 and 4: Förord utkast till långsiktig pla
- Page 5 and 6: 1. Introduktion utkast till långsi
- Page 7 and 8: utkast till långsiktig plan för i
- Page 9 and 10: utkast till långsiktig plan för i
- Page 11 and 12: utkast till långsiktig plan för i
- Page 13 and 14: utkast till långsiktig plan för i
- Page 15 and 16: utkast till långsiktig plan för i
- Page 17 and 18: utkast till långsiktig plan för i
- Page 19 and 20: Framtida beslutade projekt utkast t
- Page 21 and 22: utkast till långsiktig plan för i
- Page 23 and 24: utkast till långsiktig plan för i
- Page 25 and 26: utkast till långsiktig plan för i
- Page 27 and 28: utkast till långsiktig plan för i
- Page 29 and 30: utkast till långsiktig plan för i
- Page 31: Jonteknisk forskning utkast till l
- Page 35 and 36: utkast till långsiktig plan för i
- Page 37 and 38: utkast till långsiktig plan för i
- Page 39 and 40: utkast till långsiktig plan för i
- Page 41 and 42: utkast till långsiktig plan för i
- Page 43 and 44: utkast till långsiktig plan för i
- Page 45 and 46: utkast till långsiktig plan för i
- Page 47 and 48: utkast till långsiktig plan för i
- Page 49 and 50: utkast till långsiktig plan för i
- Page 51 and 52: NORDUnet och Geant utkast till lån
- Page 53 and 54: Finansiering utkast till långsikti
- Page 55 and 56: utkast till långsiktig plan för i
- Page 57 and 58: utkast till långsiktig plan för i
- Page 59 and 60: utkast till långsiktig plan för i
- Page 61 and 62: utkast till långsiktig plan för i
- Page 63 and 64: Iakttagelser utkast till långsikti
- Page 65 and 66: Finansiering utkast till långsikti
- Page 67 and 68: 6. Rekommendationer utkast till lå
- Page 69 and 70: utkast till långsiktig plan för i
- Page 71 and 72: utkast till långsiktig plan för i
- Page 73 and 74: utkast till långsiktig plan för i
- Page 75 and 76: utkast till långsiktig plan för i
- Page 77 and 78: utkast till långsiktig plan för i
- Page 79 and 80: utkast till långsiktig plan för i
- Page 81 and 82: utkast till långsiktig plan för i
<strong>utkast</strong> till långsiktig plan <strong>för</strong> infrastruktur, 9 maj 2006<br />
landstingens ansvar av kvalitetsuppföljning och rationalisering. Storbritannien, med en<br />
liknande struktur <strong>för</strong> sjukvård som Sverige, har de senaste åren gjort riktade satsningar på<br />
100-tals miljoner pund årligen genom ett Clinical Research Initiative <strong>för</strong> att fylla delar av<br />
detta behov. Även i andra länder har stora satsningar gjorts inom klinisk forskning, där en stor<br />
del av satsningen är att bygga upp och tillgängliggöra infrastruktur.<br />
I denna roadmap <strong>för</strong> infrastruktur vill vi nu understryka det behov som finns inom det<br />
biomedicinska området. Uppskattningsvis investeras årligen mer än 100 MSKr på<br />
infrastruktur som är forsknings och utvecklings relaterad. Denna infrastruktur ligger<br />
fram<strong>för</strong>allt under de olika lärosätenas ansvar. Vi anser att minst 50 MSKr bör årligen tilldelas<br />
<strong>Vetenskapsrådet</strong> till att <strong>för</strong>nya denna infrastruktur ur ett nationellt perspektiv. Ytterligare<br />
fininsierings behov måste sedan täckas av andra finansiärer.<br />
Ekonomiska resurser <strong>för</strong> patientnära forskning finns i Sverige i form av s.k. ALF-medel,<br />
medan infrastrukturstöd i egentlig mening <strong>för</strong> klinisk grundforskning saknas. I detta<br />
sammanhang behövs infrastruktur på motsvarande sätt i form av dyr, specialiserad apparatur,<br />
databaser, men även expertstöd vid t.ex. kliniska prövningar av läkemedel, vacciner och<br />
medicinskteknisk apparatur <strong>för</strong> att uppfylla prövningstillstånd och de regulatoriska krav som<br />
måste uppfyllas <strong>för</strong> dels prövning och senare ev. in<strong>för</strong>ande av substans, metod eller teknik i<br />
vården eller <strong>för</strong> senare industriell utveckling. Till del beskrivs dessa modeller och strukturer i<br />
ett infrastrukturstöd som arbetats fram inom ESFRI, ”Clinical Trial Centres for the EU”. Det<br />
finns också flera lokala modellinitiativ inom landsting eller landsting/industri, men få är<br />
primärt inriktade på klinisk grundforskning eller icke kommersiellt driven forskning som t.ex.<br />
ovanliga sjukdomar, sjukdomar hos äldre och barn, utprövning av läkemedel som inte går att<br />
patentskydda.<br />
Translationell forskning<br />
Stora framsteg har gjorts inom den biomedicinska forskningen bland annat som ett resultat av<br />
stark utveckling av kunskap inom genomik, proteomik, cellbiologi och kunskapsöver<strong>för</strong>ing<br />
mellan dessa former genom t.ex. bioinformatik. Inom kliniken har en rad områden <strong>för</strong>ändrats<br />
snabbt bl.a. genom ökad incidens av diabetes och andra ämnesomsättningssjukdomar,<br />
hjärtkärlsjukdomar och cancer. Även nya kliniska frågeställningar påverkar både forsknings-<br />
och sjukvårdsinsatser såsom SARS, HIV, fågelinfluensa, ökande resistensutveckling vid<br />
behandling av tbc och vanliga infektioner.<br />
Kunskapsgapet mellan grundläggande experimentell forskning och klinisk forskning ökar,<br />
bl.a. beroende på <strong>för</strong>ändringar inom sjukvårdens organisation, olika kunskapsbakgrund,<br />
utbildning och <strong>för</strong>ändrade karriärgångar av forskare. Kunskapsgapet anses också vara en av<br />
orsakerna till att läkemedels- och bioteknisk industri har sämre utveckling i Europa jäm<strong>för</strong>t<br />
med USA.<br />
Kunskapsöver<strong>för</strong>ingen från grundläggande forskning till vård och omsorg och till industri och<br />
omvänt samt forskningsaktiviteter som knyter samman och utnyttjar resurser inom dessa<br />
verksamheter beskrivs som translationell forskning. Utöver en rad åtgärder <strong>för</strong> att utveckla<br />
organisation, grundläggande utbildning och forskarutbildning är insatser inom forskningen i<br />
sig nödvändiga. Den kliniska forskningen behöver ha tillgång till forskningstekniker inom<br />
bl.a. genomik, bioinformatik, imaging och den grundläggande forskningen behöver ha<br />
tillgång till kliniskt material och frågeställningar. Investeringar i translationell forskning ger<br />
stor avkastning genom att skapa komplementära strukturer. Infrastruktur som behövs är dels<br />
Sida 32 av 88
Change language