Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 dynamik inom materialvetenskap, bildning av attosekunds laserpulser, enmolekylsavbildning samt forskning på effektiv ljusinfångning och solenergiomvandling på molekylär nivå. Utveckling kring frielektronlasrar Genom utvecklingen av frielektronlasrar med ultrakorta pulser i röntgenområdet kommer helt nya forskningsfält att öppnas. Denna utveckling är mycket spännande och stora genombrott inom flera områden kan förväntas. Det skall dessutom noteras att svenska forskargrupper och universitet är engagerade på bred front i frielektronlaserforskningen. Detta bekräftades under den ”hearing” om det svenska deltagandet i EXFEL som KFI nyligen genomförde. Det är därför extra viktigt att KFI/VR noga bevakar denna utveckling. I ett första steg skall Sverige följa upp det MOU som Generaldirektören undertecknade och bli medlem i EXFEL, Hamburg. Dock skall noteras att utvecklingen vid LCLS, Stanford kommer att starta cirka tre år innan EXFEL. Med tanke på de traditionellt starka svenska engagemanget vid Stanford i allmänhet och inom synkrotronljus- och frielektronlaserforskning i synnerhet bör VR om möjligt även söka en överenskommelse med LCLS, alternativt stödja forskargrupper som engagerar sig i projektet. Utvecklingen kring andra mjukröntgenlasrar i Europa (FERMI, SPARC, 4-GLS, BESSY- FEL) skall följas och KFI får ta ställning till denna utveckling beroende på svenskt användartryck och resultatet av prioriteringen gjord inom ESFRI. Neutronspridning Tillgång till neutronstrålning är en viktig del av den globala forskningsinfrastrukturen, och är även viktig ur ett svenskt perspektiv. Sverige har idag ca 100 forskare, brett representerade inom natur- och teknikvetenskaperna, som använder sig av neutronspridning i sin forskning. Tillämpningarna för neutronspridning spänner över många fält av stor strategisk betydelse; materialvetenskap, energiforskning, nano- och bioteknologi, samt medicin, och omfattar olika typer av experiment såsom diffraktion, inelastisk och kvasielastisk spridning, lågvinkelspridning och reflektivitet. De flesta neutronanvändarna är också användare av röntgenstrålning, som en kompletterande metod, och är därför även aktiva på infrastrukturanläggningar inom synkrotronljusområdet, såsom ESRF och MAX-lab. Svenska forskare gör neutronexperiment framförallt vid ett antal olika europeiska anläggningar, men det existerar även en viss svensk aktivitet utanför Europa, t.ex. vid NIST (USA). De europeiska anläggningar som främst används är ILL, ISIS, SINQ (PSI) och LLB, men inom en snar framtid kan man förvänta sig även en signifikant aktivitet vid den nya anläggningen FRM II I München. I april 2005 undertecknade Sverige (genom VR) ett kontrakt med ILL, för tillfället världens kraftigaste neutronkälla, om partnerskap som ger svenska forskare tillgång till stråltid vid anläggningen. Detta första kontrakt löper dock ut vid årskskiftet 2006/2007 och måste alltså omförhandlas under 2006. Ett möjligt scenario är att Sverige lierar sig med andra stater inom formen för ett konsortium för att gemensamt kunna vara en större och mera signifikant partner vid anläggningen. ISIS, SINQ, LLB och FRM II är alla partners inom europeiska programmet NMI3 (“The Integrated Infrastructure Initiative for Neutron Scattering and Muon Spectroscopy”). Ca. 10 Sida 28 av 88
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 % av anläggningarnas stråltid är tillgängliga inom programmet som ersätter forskare för resa och uppehälle vid anläggningen. Flertalet experiment utanför NMI3 erhåller stöd från VR i form av resestipendier. Nedläggningen av Studsvikreaktorn har naturligtvis starkt påverkat tillgängligheten av neutroner för svenska forskare. De experiment som främst bedrevs vid Studsvik var diffraktionsstudier inom områdena jonledare, metallhydrider, supraledare samt ferroelektriska och magnetiska system. Totalt handlade det om mer än 400 stråldagar per år för svenska forskare vid NFL. Stråldagar som ibland kunde erhållas med kort varsel. Den nya situationen kräver givetvis ett ökat svenskt engagemang i de olika europeiska anläggningarna. Berörda svenska användare föreslår att Sverige åter går in som partner vid ISIS, där man av tradition tidigare har bedrivit diffraktionsstudier, men nämner även möjligheten att undersöka hurvida ILL, PSI eller FRM II, kan tillgodose behovet av stråltid på diffraktionsinstrument. Svensk neutronspridningsforkning kan även stödjas genom inrättandet av “Collaborating Research Group”, CRG, vid en eller flera neutronanläggningar, vilket innebär placering av en person vid anläggningen som deltar i utvecklingen och/eller driften av ett instrument i olika grad av samarbete med anläggningen. CRG ger möjlighet till en generell kompetensuppbyggnad inom svensk neutronspridningsforskning, vilket torde vara av speciellt intresse i det fall att Sverige erbjuder värdskap åt ett eventuellt framtida ESS (se nedan). ESS och ESS-Scandianavia I Europa har det länge planerats för byggandet av en ny kraftfull neutronanläggning: “The European Spallation Source”, ESS, där neutronerna produceras i en accelerator genom en så kallad spallationsreaktion, istället för i en kärnreaktor. Detta sätt att producera neutroner är inget nytt utan används sedan många år t.ex. vid SINQ (PSI) anläggningen. Både i USA och Japan konstrueras för tillfället liknande spallationsanläggningar som kommer att stå färdiga inom några år. ESS kräver mycket stora ekonomiska investeringar och därför har utvecklingen av projektet varit långsam. Inom det skandinaviska konsortiet ESS-Scandinavia (ESS-S) har man drivit förslaget att Sverige ska erbjuda sig att stå som värd för ESS med placering i Lund. Ett regeringsbeslut väntas under våren 2006 rörande huruvida Sverige ska fortsätta att arbeta aktivt för ett värdskap. Lokaliseringen av en stor europeisk forskningsanläggning till Sverige kan ha en mycket positiv inverkan på svensk forskning men finansieringsfrågan är delikat då det är viktigt att projektet inte dränerar den svenska forskningsbudgeten och därmed inverkar negativt på andra områden. Renrum och nanolaboratorier Forskningen inom nanovetenskap, sensorteknologi, mikroelektronik och fotonik är stark och framgångsrik i Sverige. En stor del av denna forskning ställer betydande krav på infrastruktur i form avancerad instrumentering som ofta måste placeras i miljöer med mycket starka krav på renhet och säkerhet. Detta tillgodoses genom uppförande av s.k. renrum i vilka kontrollen på såväl ingångsluft som utsläppsluft, partikeltätheter, mm är väl kontrollerad. Verksamheten inom denna forskning har utvärderats av internationella experter vid ett antal tillfällen. En större utvärdering 2002 ledde till att Vetenskapsrådet tillsammans med K&A Wallenbergs stiftelse (KAW), Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) och Vinnova 2003 bildade ett Sida 29 av 88
- Page 1 and 2: utkast till långsiktig plan för i
- Page 3 and 4: Förord utkast till långsiktig pla
- Page 5 and 6: 1. Introduktion utkast till långsi
- Page 7 and 8: utkast till långsiktig plan för i
- Page 9 and 10: utkast till långsiktig plan för i
- Page 11 and 12: utkast till långsiktig plan för i
- Page 13 and 14: utkast till långsiktig plan för i
- Page 15 and 16: utkast till långsiktig plan för i
- Page 17 and 18: utkast till långsiktig plan för i
- Page 19 and 20: Framtida beslutade projekt utkast t
- Page 21 and 22: utkast till långsiktig plan för i
- Page 23 and 24: utkast till långsiktig plan för i
- Page 25 and 26: utkast till långsiktig plan för i
- Page 27: utkast till långsiktig plan för i
- Page 31 and 32: Jonteknisk forskning utkast till l
- Page 33 and 34: utkast till långsiktig plan för i
- Page 35 and 36: utkast till långsiktig plan för i
- Page 37 and 38: utkast till långsiktig plan för i
- Page 39 and 40: utkast till långsiktig plan för i
- Page 41 and 42: utkast till långsiktig plan för i
- Page 43 and 44: utkast till långsiktig plan för i
- Page 45 and 46: utkast till långsiktig plan för i
- Page 47 and 48: utkast till långsiktig plan för i
- Page 49 and 50: utkast till långsiktig plan för i
- Page 51 and 52: NORDUnet och Geant utkast till lån
- Page 53 and 54: Finansiering utkast till långsikti
- Page 55 and 56: utkast till långsiktig plan för i
- Page 57 and 58: utkast till långsiktig plan för i
- Page 59 and 60: utkast till långsiktig plan för i
- Page 61 and 62: utkast till långsiktig plan för i
- Page 63 and 64: Iakttagelser utkast till långsikti
- Page 65 and 66: Finansiering utkast till långsikti
- Page 67 and 68: 6. Rekommendationer utkast till lå
- Page 69 and 70: utkast till långsiktig plan för i
- Page 71 and 72: utkast till långsiktig plan för i
- Page 73 and 74: utkast till långsiktig plan för i
- Page 75 and 76: utkast till långsiktig plan för i
- Page 77 and 78: utkast till långsiktig plan för i
<strong>utkast</strong> till långsiktig plan <strong>för</strong> infrastruktur, 9 maj 2006<br />
% av anläggningarnas stråltid är tillgängliga inom programmet som ersätter forskare <strong>för</strong> resa<br />
och uppehälle vid anläggningen. Flertalet experiment utan<strong>för</strong> NMI3 erhåller stöd från VR i<br />
form av resestipendier.<br />
Nedläggningen av Studsvikreaktorn har naturligtvis starkt påverkat tillgängligheten av<br />
neutroner <strong>för</strong> <strong>svensk</strong>a forskare. De experiment som främst bedrevs vid Studsvik var<br />
diffraktionsstudier inom områdena jonledare, metallhydrider, supraledare samt ferroelektriska<br />
och magnetiska system. Totalt handlade det om mer än 400 stråldagar per år <strong>för</strong> <strong>svensk</strong>a<br />
forskare vid NFL. Stråldagar som ibland kunde erhållas med kort varsel. Den nya situationen<br />
kräver givetvis ett ökat <strong>svensk</strong>t engagemang i de olika europeiska anläggningarna. Berörda<br />
<strong>svensk</strong>a användare <strong>för</strong>eslår att Sverige åter går in som partner vid ISIS, där man av tradition<br />
tidigare har bedrivit diffraktionsstudier, men nämner även möjligheten att undersöka hurvida<br />
ILL, PSI eller FRM II, kan tillgodose behovet av stråltid på diffraktionsinstrument.<br />
Svensk neutronspridningsforkning kan även stödjas genom inrättandet av “Collaborating<br />
Research Group”, CRG, vid en eller flera neutronanläggningar, vilket innebär placering av en<br />
person vid anläggningen som deltar i utvecklingen och/eller driften av ett instrument i olika<br />
grad av samarbete med anläggningen. CRG ger möjlighet till en generell<br />
kompetensuppbyggnad inom <strong>svensk</strong> neutronspridningsforskning, vilket torde vara av speciellt<br />
intresse i det fall att Sverige erbjuder värdskap åt ett eventuellt framtida ESS (se nedan).<br />
ESS och ESS-Scandianavia<br />
I Europa har det länge planerats <strong>för</strong> byggandet av en ny kraftfull neutronanläggning: “The<br />
European Spallation Source”, ESS, där neutronerna produceras i en accelerator genom en så<br />
kallad spallationsreaktion, istället <strong>för</strong> i en kärnreaktor. Detta sätt att producera neutroner är<br />
inget nytt utan används sedan många år t.ex. vid SINQ (PSI) anläggningen. Både i USA och<br />
Japan konstrueras <strong>för</strong> tillfället liknande spallationsanläggningar som kommer att stå färdiga<br />
inom några år. ESS kräver mycket stora ekonomiska investeringar och där<strong>för</strong> har<br />
utvecklingen av projektet varit långsam. Inom det skandinaviska konsortiet ESS-Scandinavia<br />
(ESS-S) har man drivit <strong>för</strong>slaget att Sverige ska erbjuda sig att stå som värd <strong>för</strong> ESS med<br />
placering i Lund. Ett regeringsbeslut väntas under våren 2006 rörande huruvida Sverige ska<br />
fortsätta att arbeta aktivt <strong>för</strong> ett värdskap. Lokaliseringen av en stor europeisk<br />
forskningsanläggning till Sverige kan ha en mycket positiv inverkan på <strong>svensk</strong> forskning men<br />
finansieringsfrågan är delikat då det är viktigt att projektet inte dränerar den <strong>svensk</strong>a<br />
forskningsbudgeten och därmed inverkar negativt på andra områden.<br />
Renrum och nanolaboratorier<br />
Forskningen inom nanovetenskap, sensorteknologi, mikroelektronik och fotonik är stark och<br />
framgångsrik i Sverige. En stor del av denna forskning ställer betydande krav på infrastruktur<br />
i form avancerad instrumentering som ofta måste placeras i miljöer med mycket starka krav<br />
på renhet och säkerhet. Detta tillgodoses genom upp<strong>för</strong>ande av s.k. renrum i vilka kontrollen<br />
på såväl ingångsluft som utsläppsluft, partikeltätheter, mm är väl kontrollerad. Verksamheten<br />
inom denna forskning har utvärderats av internationella experter vid ett antal tillfällen. En<br />
större utvärdering 2002 ledde till att <strong>Vetenskapsrådet</strong> tillsammans med K&A Wallenbergs<br />
stiftelse (KAW), Stiftelsen <strong>för</strong> Strategisk Forskning (SSF) och Vinnova 2003 bildade ett<br />
Sida 29 av 88
Change language