Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

More documents

Recommendations

Info

SOLEIL utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 SOLEIL (www.synchrotron-soleil.fr) är en ny nationell fransk synkrotronljuskälla som byggs utanför Paris. Anläggningen planeras att börja leverera ljus under 2006 och kommer att öppnas för användare under 2007. Soleil får en 2.75 GeV lagringsring med en omkrets på 354 meter och 24 raksträckor och liknar i konstruktion och prestanda synkrotronen DIAMOND, som byggs utanför Oxford, England (se nedan). I motsats till DIAMOND kommer SOLEIL att specialiseras på användning av dess synkrotronljusets speciella kortpulsstruktur. Man har utvecklat ett nytt sätt att alstra subpicosekund-röntgenpulser som skall leverera fotonintensiteter som är lika höga som de som uppnås vid "normal" användning av synkrotronen. Vid SOLEIL skall de korta pulserna uppnås genom s.k. ”CRAB” kaviteter som delar upp elektronstrålen transversellt. Liknande utvecklingar sker även vid APS i Argonne, USA och Spring-8 i Japan. Utvecklingen av röntgenpulser i femtosekundskalan förutspås allmänt att ha mycket stort vetenskapligt värde genom att det möjliggör studier av en kombination av spektroskopi och strukturbiologi i femtosekunds-regimen. Intresset för forskning med ultrakorta röntgenpulser är stort i Sverige, eftersom svenska forskare redan har en internationellt ledande ställning inom detta forskningsområde. DIAMOND Diamond (www.diamond.ac.uk) är ett nationellt synkrotronljuslaboratorium som nu byggs på Harwell Chilton Science Campus, vid CCLRC Rutherford Appleton Laboratory i South Oxfordshire, UK. Diamond baseras på en 3 GeV lagringsring med 24 celler och en omkrets på 560 meter. Det är planerat att anläggningen skall öppnas för användare tidigt under 2007. I den första fasen kommer sju strålrör att vara färdiga, varav kan nämnas tre för makromolekylär kristallografi, samt strålrör för mikrofokus och nanovetenskap Då anläggningen fullt utbyggd kommer den att kunna härbärgera omkring 40 olika experimentstationer. Uppskattning av det framtida behovet av synkrotronstrålning Utvecklingen inom synkrotronljusforskningen går mycket snabbt och de svenska forskarnas behov av kan förväntas öka. Detta genom att flera vetenskaper nått en nivå då karakterisering på nano- eller atom-nivå blir nödvändig. Detta gäller inom såväl inom bio- och materialvetenskap som inom avancerad elektronik. Det blir nödvändigt att noga följa den internationella utvecklingen och då speciellt inom röntgenforskningen. Svenska forskare får idag sina behov av stråltid i stor utsträckning tillgodosedda via ESRF och MAX-lab. Som påpekats ovan har Sverige nu en viss överanvändning av ESRF. Detta kan förväntas vara fallet även under de närmaste två till tre åren. Situationen kan dock förändras när de nya synkrotronljuskällorna DIAMOND, SOLEIL och PETRA III startar och har genomgått sin första fas. Speciellt PETRA III kommer att erbjuda unika experimentförhållanden, som KFI måste beakta i sitt arbete. En intressant utveckling är också att helt kommersiella företag och industrier nu i allt större utsträckningen upphandlar synkrotronljustid. KFI/VR har tillsammans med bland annat Vinnova ett ansvar för dessa får sina behov tillgodosedda. Speciellt gäller detta för mindre och medelstora företag som inte kan hålla sig med egna staber av specialiserade forskare. Sida 24 av 88
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 Designen av MAX IV ger förhoppningar om den ultimata synkrotronljuskällan, åtminstone inom mjukröntgenområdet. KFI och BG-2 arbetar just nu med utvärderingen av det nyligen inkomna förslaget varför alla ställningstaganden i nuläget är förhastade. Dock kan konstateras att MAX-LAB tidigare har visat prov på en unik förmåga till nytänkande såväl inom acceleratorsystem som inom instrumentering. Figur 1. Utvecklingen av röntgenstrålning Frielektronlasrar Inledning Genom de stora framsteg som gjort inom acceleratorteknologin under det senaste decenniet har det nu blivit möjligt att skapa koherent laserliknande strålning i röntgenområdet. Denna typ av ljuskällor kallas frielektronlasrar och är i korthet baserad på en kraftig linjäraccelerator för elektroner, som ger elektronerna en hastighet mycket nära ljushastigheten och en periodisk magnetstruktur, som ger elektronstrålen en mycket väldefinierad undulerade rörelse från vilken den koherenta strålningen genereras. Såväl internationellt som i Sverige har det skapats mycket stora förväntningar på de nya frielektronlaserkällorna. Dessa kommer också att ha helt unika prestanda i form av extremt höga intensiteter, korta våglängder (λ≈ 1Å) och korta pulser (≤ 10 fs). Detta gör att helt nya Sida 25 av 88
Page 1 and 2: utkast till långsiktig plan för i
Page 3 and 4: Förord utkast till långsiktig pla
Page 5 and 6: 1. Introduktion utkast till långsi
Page 19 and 20: Framtida beslutade projekt utkast t
Page 23: utkast till långsiktig plan för i
Page 31 and 32: Jonteknisk forskning utkast till l
Page 51 and 52: NORDUnet och Geant utkast till lån
Page 53 and 54: Finansiering utkast till långsikti
Page 63 and 64: Iakttagelser utkast till långsikti
Page 65 and 66: Finansiering utkast till långsikti
Page 67 and 68: 6. Rekommendationer utkast till lå
Page 75 and 76:
utkast till långsiktig plan för i
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
show all

Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?