Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>utkast</strong> till långsiktig plan <strong>för</strong> infrastruktur, 9 maj 2006<br />
BESSY II (www.bessy.de) ligger i Berlin, är baserad på en 1.7 GeV lagringsring och har varit<br />
i funktion sedan 1999. Svenska forskare använder BESSY främst <strong>för</strong> studier av magnetism<br />
och inom molekylfysik.<br />
DORIS III (http://www-hasylab.desy.de) är en 4.45 GeV lagringsring vid HASYLAB i<br />
Hamburg. Verksamheten vid DORIS III och dess <strong>för</strong>egångare har varit av största betydelse<br />
<strong>för</strong> den <strong>svensk</strong>a forskningen. Vid DORIS III finns cirka 35 strålrör varav de flesta arbetar<br />
inom röntgenområdet. Fortfarande används DORIS III av <strong>svensk</strong>a forskargrupper även om<br />
nyttjandet nu är lägre än tidigare.<br />
ELETTRA (http://www.elettra.trieste.it) är beläget i Trieste, Italien och är en tredje<br />
generationens ljuskälla med en elektronenergi på som kan varieras mellan 2.0 och 2.4 GeV.<br />
Vid ELETTRA finns drygt 25 strålrör med tillhörande experimentstationer. ELETTRA<br />
används främst av <strong>svensk</strong>a fysiker <strong>för</strong> elektronstrukturstudier.<br />
Av de synkrotronljuskällor utan<strong>för</strong> Europa som används av <strong>svensk</strong>a forskare kan nämnas<br />
Advanced Photon Source (APS) i Argonne, USA, Advanced Light Source (ALS) i Berkeley,<br />
USA, och Spring-8 i Japan. Av dessa är APS och Spring-8 lagringsringar som genererar<br />
hårdröntgen medan ALS är en tredje generationens lagringsring inriktad mot studier i<br />
mjukröntgenområdet. Alla källorna används av <strong>svensk</strong>a forskare vid speciella studier som<br />
med svårighet eller inte alls kan göras i Europa.<br />
Nya synkrotronljusanläggningar<br />
Efterfrågan på högkvalitativt synkrotronljus har varit så stor att flera länder i Europa har<br />
startat eller planerar att starta nya nationella laboratorier. Dessa har en profilering mot<br />
röntgenområden och fram<strong>för</strong>allt mot strukturstudier av komplicerade material och<br />
makromolekyler. Även i Sverige pågår en planering <strong>för</strong> ett nytt synkrotronljuslaboratorium,<br />
MAXIV.<br />
MAX IV<br />
Vid MAX-LAB har under en tid pågått planering <strong>för</strong> ett nytt laboratorium, MAX IV. Denna<br />
utveckling har stötts av bland annat <strong>Vetenskapsrådet</strong> och K&A Wallenbergs stiftelse. MAX<br />
IV laboratoriet planeras att bestå av tre lagringsringar <strong>för</strong> elektroner: en 1.5 GeV ring och en 3<br />
GeV ring som skall placeras ovanpå varandra samt en omlokaliserad MAX III ring. Dessutom<br />
planeras konstruktion av en frielektronlaser i ett senare skede. De nya 1.5 GeV och 3 GeV<br />
ringarna kommer enligt planerna att ha bättre prestanda än någon idag existerande<br />
lagringsring vad avser emittans hos ljusstrålen. För 1.5 GeV ringen blir x = 0.34 nmrad och<br />
<strong>för</strong> 3 GeV ringen blir x = 0.8 nmrad.<br />
MAX-LAB sände under hösten 2005 en rapport till <strong>Vetenskapsrådet</strong>/KFI som beskrev den<br />
tekniska designen av acceleratorsystemet. En internationell expertgrupp under ledning av<br />
professor Ö. Skeppstedt, SU tillsattes <strong>för</strong> att utvärdera <strong>för</strong>slaget. Gruppen lämnade ett<br />
yttrande till KFI i Januari 2006. I rapporten från utvärderingsgruppen kan bland annat läsas<br />
”The committee finds the design concept sound. It offers a source with an order of magnitude<br />
higher brightness than other third generation synchrotron radiation sources and it is judged by<br />
the committee to be a base for detailed design study”.<br />
Sida 22 av 88
Change language