Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

Framtida beslutade projekt
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006
AGATA (Advanced Gamma Tracking Array) är nästa generations europeiska detektorprojekt
för högupplösande gammaspektroskopi Tekniken kring AGATA, med spårrekonstruktion av
fotonerna, gör det möjligt att fullt utnyttja framtidens anläggningar för radioaktiva jonstrålar.
AGATA-detektorn kommer att bli en integrerad del av HISPEC vid FAIR-NuSTAR. Svenska
forskargrupper vid KTH och UU har varit drivande i utveckling av ”gamma-ray tracking”konceptet
och Sverige har därmed en stark position inom projektet. AGATA-projektet är inne
i sin första demonstrationsfas, som skall vara slutförd 2007. Denna skall leda fram till en
teknisk verifiering av konceptet för spårrekonstruktion. De svenska forskargrupperna vid
Chalmers, KTH, LU och UU har 2005 erhållit finansiering från VR som bidrar till en svensk
klustermodul till en demonstrator för AGATA.
5.2 Infrastruktur för molekyl-, cell- och materialforskning (Bg-2)
Inledning
Beredningsgrupp-2, BG-2, ansvarar för en stor del av infrastrukturen för svensk
naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning. Denna forskning är av högsta vikt inte
bara de anmärkningsvärt stora vetenskapliga framsteg som just nu görs utan även för den
betydelse forskningen har för såväl landets välstånd och tillväxt som för människors
välbefinnande och hälsa.
Svenska forskare använder ett stort antal nationella och internationella anläggningar och
laboratorier. Dessutom är flera nya strukturer under uppförande eller i planeringsstadiet. Det
kan betonas att för flera av anläggningarna är användningsområdet mycket brett och att
fysiker, kemister, medicinare och biologer arbetar sida vid sida. Detta gör att sanna
tvärvetenskapliga perspektiv byggs in i forskningen och speciellt viktigt är att
forskarstuderande och yngre forskare på ett naturligt sätt exponeras för varandras
verksamheter, vilket skapar goda möjligheter för generering av helt ny verksamhet.
Inom BG-2 ligger bland annat synkrotronljuslaboratorier, neutronkällor, frielektronlasrar,
renrum/nanolaboratorier, jon-tekniska anläggningar och medicinska ”core” faciliteter. Inom
samtliga dessa strukturer pågår en snabb utveckling som vissa fall är rentav revolutionär,
eftersom utvecklingen indikerar att helt nya forskningsområden är under utveckling.
Vi har valt att dela in verksamheten i
- Synkrotronljusforskning
- Neutronforskning
- Frielektronlasrar
- Renrum/Nanolaboratorier
- BioMedicinsk Infrastruktur.
För vart och ett av dessa områden indikerar vi befintliga och nya anläggningar av intresse för
Sverige.
Sida 19 av 88