Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Rymdbaserade projekt<br />
<strong>utkast</strong> till långsiktig plan <strong>för</strong> infrastruktur, 9 maj 2006<br />
Inom både astrofysik och astropartikelfysik planeras ett stort antal projekt av rymd- eller<br />
ballongbaserad natur inom både ESA och NASA. Många av dessa har <strong>svensk</strong> medverkan<br />
antingen inom ESA:s ram eller som individuellt <strong>svensk</strong>t deltagande, t ex ODIN, JWST (SU),<br />
Herschel (Chalmers), och GLAST (KTH och SU). Då huvudvikten av ESFRI:s verksamhet<br />
är inriktad mot markbundna projekt diskuteras dock ej dessa i detalj. Se dock nedan <strong>för</strong> vissa<br />
av dessa projekt, som beskrivs eftersom de, i kombination med markbundna instrument, utgör<br />
viktiga delar av de experimentella insatserna i astropartikelfysik och kosmologi.<br />
Gammastrålning<br />
Det stora projektet som just nu byggs upp är satelliten GLAST (Gamma Ray Large Area<br />
Space Telescope), som bl.a. kommer att undersöka de mest energirika processerna kring<br />
svarta hål, samt leta after signaler från annihilation av mörk materia. Detta projekt, med<br />
totalkostnad kring 2 miljarder SEK, har <strong>svensk</strong>t deltagande (i huvudsak de tre grupperna i<br />
AlbaNovas VR-finansierade starka forskningsmiljö HEAC, High Energy Astrophysics and<br />
Cosmology). Förutom stöd till analys och rekonstruktion har den <strong>svensk</strong>a GLAST-gruppen<br />
ansvarat <strong>för</strong> inköp och kalibrering av de ca 2000 kristaller av CsI som utgör satellitens<br />
elektromagnetiska kalorimeter. Finansieringen har huvudsakligen kommit från KAWstiftelsen<br />
(20 MSEK). Stöd har också erhållits från VR och Rymdstyrelsen.<br />
Antimateria<br />
KTH:s grupp <strong>för</strong> astropartikelfysik är involverad i några ytterligare rymdprojekt. PAMELA<br />
(Italien/Ryssland, planerad uppskjutning 2006) kommer att mäta antiprotoner och positroner<br />
med oöverträffad precision, vilket är av stort intresse med tanke på eventuella bidrag från den<br />
mörka materian. PoGo (planerad uppskjutning 2008) är ett kommande ballong- och<br />
satellitprojekt med syfte att mäta polarisationen hos gammastrålningen från olika punktkällor.<br />
Finansieringen av den <strong>svensk</strong>byggda utrustningen (antikoincidenssköld) kommer från KAW,<br />
Rymdstyrelsen och VR (via HEAC) bidrar också.<br />
Projekt på längre sikt<br />
Den fundamentala frågan om vad som utgör den mörka energin kommer med största<br />
sannolikhet att undersökas med ett NASA-finansierat projekt som lysts ut <strong>för</strong> anbud, JDEM,<br />
med uppskjutning ca 2015. Ett av projekten som tävlar om denna utlysning är det Berkeleyledda<br />
SNAP (SuperNova/Acceleration Probe) där Stockholms universitet deltar under ledning<br />
av Ariel Goobar.<br />
Ersättaren till Hubble-teleskopet, det ovan nämnda mellan ESA och NASA gemensamma<br />
JWST, kommer med största sannolikhet att dra till sig <strong>svensk</strong>a grupper, även i<br />
astropartikelfysik. Samma gäller det rymdbaserade projektet <strong>för</strong> gravitationsvågor LISA,<br />
även det ett gemensamt ESA/NASA-projekt.<br />
Projekt i astropartikelfysik som <strong>för</strong> närvarande saknar <strong>svensk</strong>t deltagande<br />
Den europeiska Planck-satelliten, som kommer att undersöka den kosmiska<br />
bakgrundsstrålningen med ännu bättre noggrannhet än WMAP-satelliten (särskilt den<br />
Sida 12 av 88
Change language