Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

More documents

Recommendations

Info

utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 Svensk huvudman för detta är KVA. Anläggningen används i huvudsak av solgruppen vid KVA (Stockholms Observatorium). Teleskopet har den bästa bildkvaliteten av alla existerande solteleskop. Ett nästa generations teleskop med 2.5 m diameter har börjat diskuteras mellan olika europeiska institutioner. ISF:s ställning som en av KVA:s institutioner har nyligen börjat omprövas av KVA:s ledning. Nordic Optical Telescope på La Palma Detta är ett 2.5 m teleskop som drivs gemensamt med de Nordiska länderna. Användarna kommer från SU, UU och LU. En specialisering av verksamheten diskuteras just nu för att effektivisera driften. Ett gemensamt ¨Northern Hemisphere Observatory¨ (CNO) på La Palma, där alla de medelstora teleskopen på La Palma tänks ingå, diskuteras just nu. NOT skulle här vara det nordiska bidraget. Starten av detta är beräknat till år 2009. En utvärdering av NOT har gjorts under våren 2006 och rekommendationerna är under diskussion. Onsala rymdobservatorium Denna nationella facilitet, finansieras av VR. De driver 20 m och 25 m teleskopen på Onsala och den svenska delen av APEX (se nedan). Byggandet av flera viktiga mottagare bedrivs inom faciliteten, bl.a. till APEX och ALMA. Man är också starkt engagerad i satelliten ODIN, liksom den kommande ESA-satelliten Herschel. Onsala är nod i det Europeiska VLBI-nätet (Very Long Baseline Interferometry). Användarna kommer i huvudsak från Göteborgs- och Stockholmsgrupperna. VLBI används också för geovetenskap (kontinentaldrift). Det viktigaste instrumentet under de närmaste åren är APEX. Denna anläggning, belägen på Chajnantor i norra Chile, är ett submillimeterteleskop. Det togs i drift hösten 2005 och de första resultaten är mycket lovande. Detta är ett teleskop av samma typ som kommer att ingå i ALMA, och kommer att fungera som en förberedelse för detta. Framförallt för mycket höga frekvenser kommer teleskopet att vara unikt. Onsala diskuteras som ett regional centrum för stöd till ALMA för de nordiska länderna (S, SF, DK). LOFAR Detta är en huvudsakligen nederländsk stor anläggning med tusentals enkla radioantenner för långvågig radiostrålning, som bl.a. kan undersöka kosmiska processer i det tidiga universum,. Det svenska ursprungliga deltagandet har varit inriktat mot rymdplasmafysik. Man diskuterar nu ett astronomiskt engagemang inom LOFAR-projektet, där Onsala skulle fungera som en extra nod för VLBI-liknande tillämpningar. För detta har man nyligen erhållit ett planeringsbidrag från KFI. Neutrinoteleskop Här är AMANDA-detektorn och dess större efterföljare IceCUBE det viktigaste projektet ur svensk synvinkel. De svenska forskargrupperna i Stockholm och Uppsala (samt en mindre grupp från Högskolan i Kalmar) har varit med i uppbyggnaden av denna nya teknologi sedan början av 1990-talet. IceCUBE har just börjat byggas och beräknas stå klar 2010. Under minst 15 år räknar man med att den färdiga detektorn ska samla in data. Formerna för hur driftskostnaderna ska delas mellan amerikanska NSF och de övriga deltagande grupperna diskuteras för närvarande i en styrkommitté, där VR är representerat. Sloan Digital Sky Survey (SDSS) Detta är en markbaserade anläggning med dedikerat teleskop har just avslutat sin första mycket framgångsrika fas. Speciellt genom att kombineras med stora datorsimuleringar av universums strukturbildning kan dessa studier ge mer detaljerad information om den mörka Sida 10 av 88
utkast till långsiktig plan för infrastruktur, 9 maj 2006 materians egenskaper. SDSS II kommer också att användas för studier av supernovor med måttliga rödskift. En grupp vid Fysikum, Stockholms universitet deltar i detta projekt. Framtida beslutade anläggningar ALMA Radiointerferometer för millimeterområdet som kommer att placeras på Chajnantor i norra Chile på 5000 m höjd. Det kommer att bestå av 50 teleskop, vart och ett med 12 m diameter. Denna anläggning kommer att tas i drift omkring 2011. Upplösningen vid de kortaste våglängderna är < 0.1 bågsekunder, alltså lika eller bättre än Hubble Space Telescope. Onsala är inblandat i byggandet av flera av detektorerna till projektet. ALMA kommer, då det färdigställts, att vara det viktigaste instrumentet inom radioområdet. ELT (Extremely Large Telescope) ELT är samlingsnamnet för nästa generations teleskop. ESO har i sin strategiska plan fram till 2020 satt ett ELT som sin högsta prioritet. Man har inom ESO utvecklat en egen design av ett ELT i form av OWL som planeras ha en huvudspegel av 60-100 m diameter. Ett annat koncept, utvecklat framförallt i av teleskopgruppen i Lund, kallat Euro50, beräknas få en spegel med ca 50 m diameter. Då mycket av tekniken är oprövad och ställer extremt höga krav på både optik, elektronik och mekanik är det viktigt att flera olika koncept utvecklas parallellt under denna fas. Ett liknande utvecklingsprojekt, Opticon, för bl.a. adaptiv optik finns, vilket kommer att få allt större betydelse inte minst för ett ELT. Tidsskalan för ELT projektet är 2015-2020 och det finns med på ESFRI-listan ¨List of Opportunities¨. Designfasen av OWL har under hösten 2005 utvärderats. Som ett resultat av detta kommer man nu att fokusera arbetet på ett teleskop i storleksklassen 40-60 m. Lundagruppens arbete kommer därför att bli extra aktuellt. En europeisk styrgrupp för ELT-utveckling finns, där VR är representerat. Framtida ej beslutade anläggningar SKA (Square Kilometer Array) Detta är en långvågig radiointerferometer med en ungefärlig yta av en kvadratkilometer. Detta kommer att komplettera ALMA för längre våglängder. Det bygger på ny teknologi där man planerar använda en relativt enkel antenndesign tillsammans med mycket sofistikerad elektronik och databearbetning. LOFAR är ett första steg mot denna teknik. SKA kombinerar ett extremt stort fält med hög spatial upplösning och känslighet. Denna array är bl.a. intressant för att studera rejonisationsepoken inom galaxbildningen, protoplanetskivor, samt för tester av relativitetsteorin med hjälp av pulsarer. Tidsskala för SKA är 2020+. Det är nämnt som ett av ¨global projects¨ på ESFRI listan över ¨List of Opportunities¨. Både ett ELT och SKA kommer att innebära helt nya möjligheter inom kosmologin (galax- och strukturbildning, mörk materia/energi), extrasolära planetsystem och studier av kompakta objekt i galaxcentra, och kompletterar varandra, liksom ALMA. Neutrinoteleskop Europeiska grupper från Frankrike, Grekland och Italien samarbetar inom det europeiska nätverket KM3NeT. Detta nätverk är omnämnt i ESFRI listan över ¨List of Opportunities¨. Det är f.n. oklart hur de svenska grupperna med sitt stora amerikanska samarbete ställer sig till deltagande i detta sameuropeiska aktiviteter. Sida 11 av 88
Page 1 and 2: utkast till långsiktig plan för i
Page 3 and 4: Förord utkast till långsiktig pla
Page 5 and 6: 1. Introduktion utkast till långsi
Page 9: utkast till långsiktig plan för i
Page 19 and 20: Framtida beslutade projekt utkast t
Page 31 and 32: Jonteknisk forskning utkast till l
Page 51 and 52: NORDUnet och Geant utkast till lån
Page 53 and 54: Finansiering utkast till långsikti
Page 61 and 62:
utkast till långsiktig plan för i
Page 63 and 64:
Iakttagelser utkast till långsikti
Page 65 and 66:
Finansiering utkast till långsikti
Page 67 and 68:
6. Rekommendationer utkast till lå
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
show all

Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur – utkast - Vetenskapsrådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?