vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

More documents

Recommendations

Info

2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER Inledning Regeringen gav den 18 november 2010 Vetenskapsrådet i uppdrag att kartlägga och utvärdera svensk vårdforskning (uppdraget finns som bilaga till Vetenskapsrådets samlade rapport). Uppdraget till Vetenskapsrådet bestod av två delar – dels att genomföra en kartläggning och utvärdering av svensk vårdforskning enligt riktlinjer som preciseras i regeringens uppdrag; dels att, med kartläggningen och utvärderingen som grund, lämna rekommendationer till regeringen i fråga om den framtida svenska vårdforskningen. Den del av Vetenskapsrådets uppdrag som avser utvärdering av svensk vårdforskning, ska enligt regeringens uppdrag behandla både vårdforskningens vetenskapliga kvalitet och vårdforskningens nytta. Forskningens vetenskapliga kvalitet bör enligt regeringen bedömas av internationella sakkunniga, vilka bör även redovisa en bedömning av hur svensk vårdforskning hävdar sig i ett internationellt perspektiv. Med forskningens nytta avses enligt regeringen bl.a. i vilken utsträckning forskningsresultaten haft klinisk eller samhällsekonomisk betydelse, exempelvis genom förbättrad vård och behandling. Forskningens nytta bör enligt regeringen bedömas genom att nyttja en panel av personer med särskild kompetens när det gäller användning av forskningsresultat inom vårdområdet. l 2008 års forskningsproposition (prop. 2008/09:50) lyfte regeringen fram vårdforskning som ett s.k. strategiskt forskningsområde (SFO). I utlysningen av dessa medel användes en mycket bred definition av begreppet vårdforskning, med fyra huvudinriktningar: hälsobefrämjande/förebyggande, omvårdande, rehabiliterande och/eller övergripande forskning. Mot bakgrund av forskningsområdets breda och mångvetenskapliga karaktär, har Vetenskapsrådet efterfrågat beskrivningar och självvärderingar av all den forskning som landets lärosäten anser uppfylla kriterierna för vårdforskning i enlighet med definitionerna i den ovan nämnda utlysningstexten. (Instruktionerna till lärosätena redovisas som bilaga 3 till Vetenskapsrådets huvudrapport). För att utvärdera vårdforskningens relevans har Vetenskapsrådet sammankallat en panel med sakkunniga och erfarna personer med särskild kompetens när det gäller användning av forskningsresultat inom hälso- och sjukvårdområdet för att genomföra bedömningar av relevansen i svensk vårdforskning. Panelens uppdrag redovisas i bilaga 2.3 – 1. Panelens arbete har främst bestått i att läsa och bedöma självvärderingsrapporter från de 28 av landets lärosäten som till Vetenskapsrådet angivit att de bedriver vårdforskning och inkommit med självvärderingar. Till stöd för panelens lärosätesvisa bedömningar har Vetenskapsrådet tillhandahållit preliminära statistiska sammanställningar för respektive lärosäte, avseende 96 VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER vårdforskningens finansiering, personaluppgifter m.m., baserade på uppgifter från lärosätena. Panelen har arbetat under perioden oktober 2011–januari 2012. Läs- och bedömningsarbetet har i princip varit koncentrerat till november/december 2011. Panelen har haft fyra möten, på Vetenskapsrådet, samt åtskilliga kontakter via e-mail och telefon. Till stöd för panelens arbete med själva rapporten har funnits ett sekretariat bestående av personer anställda vid Vetenskapsrådet och Vårdalstiftelsen. Panelen vill i detta sammanhang kort beröra begreppen ”nytta”, ”betydelse” och ”relevans”. I regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet anges att vårdforskningens nytta ska utvärderas, vilket sedan operationaliseras som att begreppet nytta bl.a. avser i vilken utsträckning forskningsresultaten har haft klinisk eller samhällsekonomisk betydelse, ytterligare preciserat att betydelsen avser exempelvis förbättrad vård och behandling. I Vetenskapsrådets uppdrag anges att panelen ska fokusera frågor om forskningens nytta, kliniska eller samhälleliga betydelse, d.v.s. samma termer används som i regeringens uppdrag. Panelen menar att det i normalfallet är lättast att värdera forskningens betydelse för samhället då forskningen kommer till användning utanför sitt vetenskapliga sammanhang, och då den i sin förlängning ger mätbara samhällsvinster. Men även forskningens omedelbara inomvetenskapliga betydelse genom nya forskningsresultat och metodutveckling har givetvis betydelse för samhället. Panelen vill framhålla att de insända underlagen från lärosätena i flera fall har varit sådana, att panelen ej givits förutsättningar att konstatera – än mindre bedöma – huruvida vårdforskningen vid ett visst lärosäte har haft en dokumenterad eller på annat sätt påvisbar betydelse för t.ex. förbättrad hälso- och sjukvård. Panelen har därför i samråd med Vetenskapsrådet valt att tilllämpa en vidare tolkning av sitt uppdrag, nämligen att försöka bedöma vårdforskningens relevans, d.v.s. forskningens potentiella betydelse för hälso- och sjukvården och huruvida den svarar mot viktiga kunskapsbehov eller problem inom vården, omsorgen eller samhället i stort – även om denna potentiella betydelse av olika skäl kanske inte har kommit till (dokumenterat eller på annat sätt känt) uttryck. En viktig aspekt av en sådan tolkning av blir då t.ex. i vilken utsträckning forskningsresultaten kommuniceras, sprids och används (via t.ex. utbildning, innovationer, produkter och tjänster). I detta sammanhang har relevanspanelen tagit del av erfarenhet från forskningsrådet Formas, som i sitt arbete med bedömning av forskningsansökningar – men även i utvärderingar – har utvecklat och tillämpat kriterier för bedömning av forskningens potentiella samhällsnytta och användarvärde. Panelen har utformat och enats om de bedömningskriterier som har tillämpats vid bedömningarna av vårdforskningens relevans. Dessa kriterier redovisas i bilaga 2.3 – 2. VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING 97
Page 1:
VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UT
Page 4:
VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UT
Page 8 and 9:
2.5 Intervjuer om svensk vårdforsk
Page 10 and 11:
SAMMANFATTNING • En utvärdering
Page 12 and 13:
EXECUTIVE SUMMARY The following fou
Page 14 and 15:
1 VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONE
Page 16 and 17:
1 VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONE
Page 18 and 19:
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Summa heltidsekvivalenter 250 200 1
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
3 BILAGOR Bilaga 3.1 204 VETENSKAPS
Page 208 and 209:
3 BILAGOR 206 VETENSKAPSRÅDETS KAR
Page 210 and 211:
3 BILAGOR Bilaga 3.3 Vetenskapsråd
Page 212 and 213:
3 BILAGOR Bilaga 3.5 Sammanställni
Page 214 and 215:
3 BILAGOR Bilaga 3.6 212 VETENSKAPS
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220:
Hösten 2010 gav regeringen Vetensk
show all

vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?