vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

More documents

Recommendations

Info

2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER förutsättningar för mer tvärvetenskaplig forskning genom att utlysa medel som kräver en tydlig tvärvetenskaplig ansats från forskare med olika ämneskompetenser och utgångspunkter i synen på det som ska studeras. Även att öppna upp tolkningen av innebörden i klinisk forskning vad gäller resurstilldelning, exempelvis genom ALF-medel, till att i högre grad också inkludera vårdforskning skulle vara ett ytterligare sätt att öka möjligheterna och ingångarna till finansiering av vårdforskningen. Regeringens satsning på strategiska forskningsområden har inneburit ett lyft för de lärosäten som inbringat dessa inom vårdforskning. De flesta intervjuade pekar på en säkrad finansiering för en längre tid som avgörande för forskningens kvalitet. Detta bygger på ett antagande att forskare som får forska i ”lugn och ro” istället för att hela tiden behöva söka nya pengar, ökar sina chanser att nå fruktbara resultat. Detta bör gälla i än högre grad för ett område som fortfarande håller på att bygga upp sin forskningsplattform. En aning förvånande är att det endast på ett lärosäte explicit diskuteras möjligheten till finansiering från näringslivet. Varför verkar inte detta vara en potentiell (del)lösning på delar av det artikulerade problemet med att alltid ha för lite resurser? Det konkreta förslag som förts fram av vissa intervjuade om att bilda ett tvärvetenskapligt ämnesråd på Vetenskapsrådet som ska tillgodose tvärvetenskaplig forskning, skulle kunna fungera som ytterligare en möjlighet för finansiering av vårdforskning. Även idén om att skapa en Vårdvetenskaplig kommitté (efter UVK modellen på Vetenskapsrådet) är en intressant tanke. Men tanken på en egen kommitté är något som troligtvis inte alla vårdforskare omfamnar. Många ser sin forskning som ett självklart komplement till den medicinska forskningen, och argumentar därför att den rent organisatoriskt, men inte självklart epistemologiskt, bör ligga under ett medicinskt paraply. Att börja använda begreppet hälsa som överordnat både vård och medicin kanske i det här sammanhanget skulle kunna vara ett fruktbart grepp. Att utlysa medel för hälsoforskning i bred bemärkelse skulle troligtvis öppna upp för en bredare typ av forskning än den som traditionellt ses som medicinsk forskning. Åtminstone skulle det sätta fokus på hälsobegreppet och hur det kan omsättas till reell forskning. Huruvida vårdforskningen gynnas av att vara så utspridd som den är i landet idag, eller om den istället borde samlas till färre men större kluster, råder delade meningar om. Frågan om vad som gynnar forskningsklimat och högkvalitativa forskningsresultat mest – stora forskningsmiljöer på få lärosäten eller små forskningsmiljöer på många lärosäten – är en principiellt intressant (politisk) fråga som naturligtvis inte bara gäller området vårdforskning. Dock artikuleras frågan exceptionellt tydligt vad gäller området svensk vårdforskning. 198 VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER Hur få fler att vilja bli vårdforskare? Frågan hur man kan man säkerställa att unga, framväxande, professionsinriktade forskningsämnen (och forskningsfrågor) får tillräckliga förutsättningar att växa, utan att konkurreras ut av de etablerade ämnena, känns i det här sammanhanget ytterst relevant. Flertalet av de lärosäten som vi har besökt uttrycker stor oro över de problem som åldersdiskrepansen bland forskarna inom vårdämnena kommer att orsaka inom några år när många går i pension. Det verkar finnas alltför få seniora forskare i mitten av sina akademiska karriärer, som kan axla rollerna som forskningsledare och handledare i den utsträckning det behövs. Eftersom vårdforskningen har stora utbildningar kopplade till sig (främst sjuksköterskeutbildningen) med många studenter som kräver många disputerade till undervisningen, samtidigt som möjligheterna till forskningsfinansiering är klart begränsade, leder detta till att många juniora forskare känner sig manade att välja undervisningsvägen på bekostnad av tid att lägga på forskning. Det ter sig därför rimligt att möjliggöra mer forskning genom att exempelvis skapa fler postdoc-anställningar och forskarskolor som syftar till att ta tillvara och uppmuntra unga forskarbegåvningar. Men det kräver i första hand att synen på forskarkompetens förändras inom vården. Det måste ses som meriterande att genomgå en forskarutbildning oavsett om man tänker sig en framtid som forskare eller om man vill utöva sin profession i vården. Mottagarkapaciteten hos huvudmännen i vården behöver stärkas för att bättre kunna ta tillvara den kompetens som forskarutbildad personal kan bidra med i praktiken. Ett sätt att stärka den är att börja hitta former för ett mer utvecklat samarbete, de akademiska vårdcentralerna i Stockholm kan vara ett sådant exempel. Det handlar troligtvis både om att vården i praktiken behöver öppna upp och börja intressera sig mer för den forskning som pågår, men också om att lärosätena och forskare generellt sett behöver bli tydligare på att kommunicera – till målgrupper utanför akademin – varför det de gör är viktigt. VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING 199
Page 1:
VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UT
Page 4:
VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UT
Page 8 and 9:
2.5 Intervjuer om svensk vårdforsk
Page 10 and 11:
SAMMANFATTNING • En utvärdering
Page 12 and 13:
EXECUTIVE SUMMARY The following fou
Page 14 and 15:
1 VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONE
Page 16 and 17:
1 VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONE
Page 18 and 19:
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
Page 162 and 163: Summa heltidsekvivalenter 250 200 1
Page 166 and 167: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20
Page 206 and 207: 3 BILAGOR Bilaga 3.1 204 VETENSKAPS
Page 208 and 209: 3 BILAGOR 206 VETENSKAPSRÅDETS KAR
Page 210 and 211: 3 BILAGOR Bilaga 3.3 Vetenskapsråd
Page 212 and 213: 3 BILAGOR Bilaga 3.5 Sammanställni
Page 214 and 215: 3 BILAGOR Bilaga 3.6 212 VETENSKAPS
Page 220: Hösten 2010 gav regeringen Vetensk
show all

vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?