vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER
ningsproposition (prop. 2008/09:50). I propositionen hade regeringen lyft
fram vårdforskning som ett s.k. strategiskt forskningsområde (SFO), och
angav att vårdforskningen är ”till stora delar tvärvetenskaplig och spänner
över många områden såsom prevention, vård, omvårdnad, rehabilitering,
välbefinnande och hälsa” (s. 85). I den utlysning som Vetenskapsrådet på
regeringens uppdrag i februari 2009 gjorde i samråd med FAS, preciserades
denna breda definition av vårdforskning i de fyra huvudinriktningarna:
Hälsobefrämjande/förebyggande, Omvårdande, Rehabiliterande och Övergripande.
Den kompletta utlysningstexten redovisas som bilaga 4.
Mot bakgrund av forskningsområdets breda och mångvetenskapliga karaktär,
vände sig Vetenskapsrådet till samtliga landets 51 lärosäten och efterfrågade
om man bedrev någon forskning som lärosätet ansåg uppfylla kriterierna
för vårdforskning i enlighet med definitionerna i den ovan nämnda
utlysningstexten. 29 lärosäten, dvs. över hälften av samtliga landets lärosäten,
angav att de bedriver vårdforskning. Vetenskapsrådet efterfrågade då
närmare beskrivningar av denna forskning – dels i form av en detaljerad
statistisk enkät vilken skulle ligga till grund för den av regeringen efterfrågade
nationella statistiska kartläggningen; dels i form av självvärderingar
som skulle utgöra grunden för utvärderingen. Deadline för detta arbete var
– efter önskemål om förlängning från samtliga sju lärosäten med medicinsk
fakultet – den 15 oktober 2011. Det ledde till att 28 lärosäten i oktober 2011
redovisade självvärderingar till Vetenskapsrådet, och 26 av dessa redovisade
för Vetenskapsrådet användbar statistisk information. 4
En sammanställning av tillvägagångssättet att identifiera vilka lärosäten
som bedriver vårdforskning, vilka lärosäten som lämnat vilka uppgifter osv.,
återfinns i bilaga 5. De instruktioner för självvärdering som sändes från Vetenskapsrådet
till samtliga berörda lärosäten redovisas i bilaga 6.
Utredningsarbetets fyra delar och rapportens disposition
Vetenskapsrådets arbete med att genomföra kartläggningen och utvärderingen
har, i enlighet med regeringens uppdrag, syftat till att utgöra underlag
för Vetenskapsrådets rekommendationer. Arbetet har bestått av följande
fyra delar:
4 De två lärosäten för vilka statistiska uppgifter saknas är Umeå universitet och Kungliga tekniska högskolan
(KTH). Från Umeå universitet finns inga uppgifter om antal anställda. Skälet Umeå universitet
anger är att forskningsområdena har en flerdisciplinär natur och interaktion med vården som gör att
bemanningen inte följer universitetsorganisationens administrativa gränser, som främst utgår från
undervisning och traditionella ämnesindelningar. KTH har besvarat enkäten men på ett sådant sätt att
det inte var möjligt för Vetenskapsrådet att använda dem.
18 VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING