vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

More documents

Recommendations

Info

2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER frågor kring områdets vetenskapliga hemvist och i viss mån frågan om kunskapssyn (detta diskuteras mer utförligt i nästa avsnitt). Men i övrigt verkar det vara en relativt samstämmig bild som presenteras, trots att de intervjuade forskarna befinner sig i vitt skilda forskningskontexter. Inom lärosätena är alla som intervjuas överens i de allra flesta fall, med några undantag, men det finns inget mönster i undantagen (dvs. det verkar slumpartat vem av de intervjuade på de olika lärosätena som ev. uttrycker en avvikande åsikt). Sammantaget pekar detta på att analysen troligtvis har lyckats fånga upp de viktigaste frågorna och diskussionerna som pågår på lärosätena om framtiden för svensk vårdforskning. Konsekvenser av skiljelinjen mellan vårdforskning och medicinsk forskning Till att börja med kan konstateras att projektgruppen överlag förstår det som att behovet av vårdforskning av de allra flesta främst definieras utifrån relevans och nytta. Argumenten om att den kliniska erfarenheten och kopplingen är nödvändig för forskningen, samt det faktum att flera av de intervjuade pekar på vikten av att ha en problembaserad ansats till vårdforskning, stärker vår uppfattning i frågan. Om tanken är att forskningen primärt ska lösa redan existerade problem i vårdkedjan uppkommer ju följdfrågan på vilket sätt de vårdrelaterade ämnena ska kunna säkra en teoriutveckling inom sina respektive ämneskärnor? Flera av intervjupersonerna har tagit upp detta potentiella problem och uttrycker ett behov av att forskarna också behöver öka antalet forskningsfrågor som bottnar i en vetenskaplig (i bemärkelsen teoretisk) grund och inte bara i en praktisk (eller tillämpad). Det finns en berättigad oro för att ämnenas behov av en egen teoretisk ram att förhålla sig till, inte riktigt tas på allvar (bland varken vårdforskare, andra forskare eller finansiärer). Vägen framåt borde rimligtvis vara att i högre grad öppna upp för ökade inslag av teoriutveckling och hypotesprövning, av följande skäl: a) en väl utvecklad teoretisk ämneskärna ökar möjligheten att definiera själva ämnet, vilket i sig är statushöjande. b) Att ställa frågor utifrån ett vetenskapligt teoretiskt perspektiv kan öppna upp men samtidigt avgränsa ett ämne, och därmed göra det mer tydligt. c) En tydlig teoretisk ämneskärna ökar möjligheten att bidra (med något unikt) i tvärvetenskapliga samarbeten. Detta leder oss vidare till diskussionen om de tydliga skillnader i utgångspunkter som finns mellan vårdforskning och medicinsk forskning. Den här skillnaden gör sig påmind i nästan alla frågor som vi diskuterade under intervjuerna, och blir uppenbar när helheten analyseras. Kartläggningen av vårdforskningen visar att fältet uppfattas som väldigt omfattande och innehåller många olika typer av forskningsämnen. Det är därför relevant att ställa sig frågan hur den medicinska forskningen och vårdforskningen 196 VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER ska förhålla sig till varandra. Det finns flera delar av relationen mellan de två forskningsfälten som behöver diskuteras vidare. För det första har vi det faktum att de två skiljer sig åt vad gäller synen på kunskap, och deras utgångspunkter för hur forskning bör bedrivas ser helt olika ut. Skiljelinjen i synsätt får uppenbara konsekvenser på flera håll. Rent organisatoriskt är vårdforskningen en del av den medicinska fakulteten (el motsvarande) på de lärosäten som har en sådan. Detta vållade en del diskussioner kring fakultetstillhörighet som vi beskrivit i tidigare avsnitt men sätter också fingret på en viktig aspekt, nämligen frågan om nödvändigheten att förhålla sig till en annan diskurs. Vem förhåller sig till vad? Om vårdforskning och den medicinska forskningen bör närma sig varandra, vilket argumenteras från flera håll, verkar det i många fall betyda att vårdforskningen förväntas – på kort eller lång sikt – inlemmas i den medicinska kunskapssynen och bedrivas utifrån naturvetenskapliga utgångspunkter. Flera vårdforskare ser på människan utifrån ett socialt snarare än ett biologiskt eller medicinskt perspektiv. Frågan är vad som händer med de forskningsfrågor som är av kvalitativ natur och som bygger på en annan idé om hur kunskap om forskningsobjektet nås dvs. har en epistemologisk utgångspunkt som skiljer sig från de naturvetenskapliga och/eller medicinska perspektiven, om vårdforskningen uppgår som en del av den medicinska forskningen. Att istället tydliggöra skillnaderna och argumentera för att dessa två fält, den medicinska forskningen och vårdforskningen, kompletterar varandra med sina olika utgångspunkter, skulle kunna vara en alternativ väg att gå. Men det förutsätter att vårdforskningen får verka på sina egna villkor utifrån sina premisser, och att statusen på området höjs till att bli mer likvärdigt det medicinska området. För att kunna höja statusen på vårdforskning som ett eget unikt och berättigat forskningsområde, landar man lätt i slutsatsen att en del av detta handlar om att den teoretiska kärnan inom respektive vårdrelaterat område bör stärkas. Framtida finansieringsmöjligheter Följaktligen är det mycket intressant att fundera kring frågan om det är möjligt att konkurrera på samma villkor som medicinsk forskning när det gäller forskningsmedel. I vilken grad styr den medicinska kunskapssynen resurstilldelningen till vårdforskning? I allt för hög grad? Eller är det så att de medicinska kvalitetskraven på forskningen får vårdforskare att vässa sina ansökningar i än hög grad vilket i slutändan gynnar området? Framtida finansiering i form av riktade satsningar (som inte tummar på kvalitetkraven) gentemot vårdforskare lyfts fram som en önskan i många av intervjuerna, vilket kan te sig logiskt. Ett annat sätt kan vara att skapa VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING 197
Page 1:
VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UT
Page 4:
VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UT
Page 8 and 9:
2.5 Intervjuer om svensk vårdforsk
Page 10 and 11:
SAMMANFATTNING • En utvärdering
Page 12 and 13:
EXECUTIVE SUMMARY The following fou
Page 14 and 15:
1 VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONE
Page 16 and 17:
1 VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONE
Page 18 and 19:
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
Page 162 and 163: Summa heltidsekvivalenter 250 200 1
Page 166 and 167: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20
Page 206 and 207: 3 BILAGOR Bilaga 3.1 204 VETENSKAPS
Page 208 and 209: 3 BILAGOR 206 VETENSKAPSRÅDETS KAR
Page 210 and 211: 3 BILAGOR Bilaga 3.3 Vetenskapsråd
Page 212 and 213: 3 BILAGOR Bilaga 3.5 Sammanställni
Page 214 and 215: 3 BILAGOR Bilaga 3.6 212 VETENSKAPS
Page 220: Hösten 2010 gav regeringen Vetensk
show all

vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?