vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

More documents

Recommendations

Info

2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER år inom området. De förklaringar som ges handlar om att det är en generell brist på forskningsfinansiering; att systemet har prioriterat de äldres karriärvägar (som exempel ges att kutym har varit att prioritera äldre adjunkters vidareutbildning istället för att satsa på yngre nydisputerades karriärer, vilket haft påtagliga [negativa] effekter på systemet); att forskarna är ” för gamla” när de disputerar för att faktiskt hinna bidra med mycket forskning till området; att det är svårt att rekrytera kompetent personal, särskilt från utlandet; samt att en alldeles för stor del av de nydisputerade direkt sugs upp av undervisning, och därför inte har tid att forska. Just den stora mängden undervisning inom framförallt omvårdnad (och det som tidigare benämndes vårdvetenskap) tas upp av många som ett stort problem. Sjuksköterskeutbildningen finns representerad på 25 lärosäten i Sverige och examinerar runt 4000 sjuksköterskor per år. Behovet av disputerad personal som kan undervisa är därför stort och verkar ej vara tillfredsställt på flera lärosäten. Utmaningen, för att på sikt förändra åldersstrukturen i systemet, blir enligt lärosätena att dels rekrytera studenter till forskarutbildningen i ett tidigt skede så att de helt enkelt är yngre när de disputerar, dels att i högre grad prioritera och stimulera de yngre forskarna när de väl disputerat. Förslag som nämns är: forskarskolor; fler postdoc. – anställningar; samt fler kombinationsanställningar som möjliggör också forskning i tjänsten, inte bara undervisning. Några av de intervjupersoner (på olika lärosäten) som vi har träffat anser att det också måste finnas möjlighet för nyutexaminerade studenter att gå direkt in i en forskarutbildning, istället för att gå ut och praktisera sin profession i praktiken och sedan återvända till akademin. Det senare är det normala förfaringsättet i flera av de vårdrelaterade ämnena. Två argument läggs fram för detta. För det första menar man att alla ämnen behöver drivas av en teoretisk kärna som i flertalet av forskningsämnena inom området är kraftigt underutvecklad – därför behövs forskare som får i uppgift att explicit utveckla den teoretiska kompetensen och kärnan inom ämnet. Dessa personer anses i första hand behöva vetenskapsteoretiska referenser för sin forskning och inte i samma utsträckning praktiska. Ju tydligare identifierad kärnkompetens ett ämne kan visa upp, desto mer ökar dess legitimitet samt möjlighet till teoretiskt drivna forskningsfrågor, vilka på längre sikt kommer att vara nödvändiga för att driva och utveckla ämnet framåt rent vetenskapsteoretiskt – inte bara genom att lösa problem i vården. Detta är dock inte majoritetens uppfattning – flertalet av de intervjuade argumenterade för att praktik i vården är en nödvändighet för att kunna forska på området, och att ”själva poängen” med den här typen av forskning är just kopplingen till praktisk erfarenhet. Det berättas för oss att det vanligaste scenariot är att de 192 VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER som påbörjar en forskarutbildning redan har praktiserat i vården ett bra tag innan de återvänder till akademin. Det kan därför te sig logiskt att mycket av den forskning som bedrivs inom området verkar vara driven av att lösa problem som forskarna stött på under sitt (tidigare) arbete i vården. Som nämnts tidigare menade majoriteten av lärosätena att deras vårdforskning i första hand syftar till att lösa praktiska problem i vårdkedjan och att göra vården mer effektiv och lönsam, snarare än att drivas av vetenskapligt intressanta frågeställningar (vilket inte alltid behöver gå hand i hand). Vi kan konstatera att det finns skilda uppfattningar mellan och inom lärosätena huruvida detta är ett problem för vårdforskningen eller ej. För det andra pekar man på behovet av en egen tydlig forskaridentitet som bas för att kunna arbeta fruktbart i tvärvetenskapliga projekt. På flera håll bekräftas bilden av att man inom akademin anser att en forskaridentitet är viktigare än en professionsidentitet (som enligt flertalet av intervjupersonerna är den identitet som dominerar för mycket). Vi får uppfattningen att på många lärosäten arbetar man i hög grad i tvärvetenskapliga och multidisciplinära projekt, t.o.m. fakultetsöverskridande på ett par ställen. Det stora flertalet av de intervjuade på de flesta lärosätena är överens om att ett tvärvetenskapligt förhållningssätt är mest gynnsamt för vårdforskningen. Men det finns undantag, på ett lärosäte är man tydlig med att ”eftersom vårdforskning vilar på humanvetenskapliga rötter” behövs inte alltid ett mångvetenskapligt perspektiv på forskningen för att öka dess kvalitet. En annan tydlig utmaning som lärosätena lyfter fram är en alltför dålig mottagarkapacitet av högre utbildad vårdpersonal hos landsting, kommuner och privata huvudmän inom hälso- och sjukvården. Vi får flera exempel på hur ”poänglöst” det är att doktorera som exempelvis sjuksköterska, arbetsterapeut eller läkare om man inte har som ambition att stanna kvar i akademin. Man menar att huvudmännen inte kan ta hand om den personal som kommer tillbaka till praktiken med ytterligare utbildning i form av forskarkompetens med sig i ryggsäcken. Här efterlyser många en större investeringsvilja i forskning i sjukvården, samt att mottagakapaciteten höjs för mer utvecklad och specialiserad kunskap hos vårdpersonalen. Dels för att öka kvalitén i vården och dels för att stärka incitamentsstrukturen för vårdstudenter (och befintlig vårdpersonal) att se forskning som en kompetensutveckling som premieras i sjukvården. Ett exempel som ges på försök att öka utbytet mellan akademi och praktik, är de s.k. akademiska vårdcentralerna som inrättats i Stockholm fr.o.m. hösten 2011. Syftet är att etablera ett antal akademiska vårdcentraler för att stärka patientnära forskning, utbildning och utveckling i syfte att höja vårdens kvalitet, i detta fall inom primärvården. VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING 193
Page 1:
VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UT
Page 4:
VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UT
Page 8 and 9:
2.5 Intervjuer om svensk vårdforsk
Page 10 and 11:
SAMMANFATTNING • En utvärdering
Page 12 and 13:
EXECUTIVE SUMMARY The following fou
Page 14 and 15:
1 VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONE
Page 16 and 17:
1 VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONE
Page 18 and 19:
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
Page 162 and 163: Summa heltidsekvivalenter 250 200 1
Page 166 and 167: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20
Page 206 and 207: 3 BILAGOR Bilaga 3.1 204 VETENSKAPS
Page 208 and 209: 3 BILAGOR 206 VETENSKAPSRÅDETS KAR
Page 210 and 211: 3 BILAGOR Bilaga 3.3 Vetenskapsråd
Page 212 and 213: 3 BILAGOR Bilaga 3.5 Sammanställni
Page 214 and 215: 3 BILAGOR Bilaga 3.6 212 VETENSKAPS
Page 220: Hösten 2010 gav regeringen Vetensk
show all

vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?