01.09.2013 Views

vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER<br />

där man tydligt uttryckte en skepsis mot idén om att vårdforskningen behöver<br />

<strong>och</strong> berikas av ett mångvetenskapligt perspektiv. Men pekade istället på<br />

att skillnaderna mellan vårdforskning <strong>och</strong> den medicinska forskningen är så<br />

stora eftersom man ställer helt olika frågor utifrån olika kunskapstraditioner,<br />

varför mervärdet av att forska tillsammans med det medicinska fältet<br />

inte anses vara så stort.<br />

Spänningar inom fältet<br />

Detta leder oss in på diskussionerna som fördes kring vårdforskningens relation<br />

till den medicinska forskningen <strong>och</strong> dess kunskapssyn. Faktum är att<br />

den vårdforskning som bedrivs på de universitet som också har en medicinsk<br />

fakultet utan undantag organisatoriskt är en del av den medicinska<br />

fakulteten (el motsv.) De intervjuade vid fem av de sju lärosätena med medicinsk<br />

fakultet – men alltså inte alla – tycker att det är självklart att vårdforskningen<br />

ska ses som en del av forskningen på den medicinska fakulteten,<br />

flera trycker på nödvändigheten av att vara kopplad till den medicinska<br />

fakulteten såväl organisatoriskt som forskningsmässigt. På ett lärosäte (med<br />

medicinsk fakultet) är ett par av intervjupersonerna mer tveksamma till det<br />

självklara att tillhöra den medicinska fakulteten, eftersom mycket av dessa<br />

intervjupersoners forskning de facto genomförs i samarbete med andra ämnen<br />

på andra fakulteter, framförallt de samhällsvetenskapliga <strong>och</strong> humanistiska<br />

fakulteterna. Dock menar man att det rent undervisningsmässigt<br />

skulle vara svårt att ha en annan fakultetsidentitet, eftersom flera av de<br />

stora vårdämnena är beroende av de upparbetade kanalerna med sjukvården<br />

som den medicinska fakulteten har. Ett lärosäte (med medicinsk fakultet)<br />

lyfter frågan om det, för forskningens skull, egentligen inte vore mer fruktbart<br />

att tillhöra den samhällsvetenskapliga fakulteten, då det vetenskapliga<br />

paradigmet hos medicinare snarare snävar in än öppnar upp för frågor att<br />

besvara av vårdforskarna. Två av de lärosäten som anser det nödvändigt att<br />

tillhöra en medicinsk fakultet argumenterar precis tvärtom, – de upplever<br />

en större frihet för sin forskning på en medicinsk fakultet, då de uppfattar<br />

sig utgöra ett mindre ”hot” där än i en samhällsvetenskaplig kontext.<br />

Det är dock viktigt att påtala att trots att forskningen rent organisatoriskt<br />

ligger under ett medicinskt paraply, pekar flertalet av lärosätena på<br />

sitt aktiva <strong>och</strong> strategiska arbete med att arbeta mångvetenskapligt <strong>och</strong><br />

tvärdisciplinärt. De uttrycker en stark önskan om att få ”riva murarna”<br />

mellan den omoderna indelningen av forskningen tillhörande särskilda fakulteter.<br />

Istället borde man inom akademin arbeta mycket mer problembaserat<br />

kring både forskning <strong>och</strong> undervisning. En problembaserad ansats<br />

praktiseras också mer renodlat på ett par av lärosätena. Metoden innebär att<br />

forskningen organiseras utifrån ett problem som ska lösas, t.ex. cancer eller<br />

VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING 189

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!