vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...
vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...
vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER<br />
Begreppet vårdforskning<br />
En stor del av intervjuerna kretsade kring begreppet vårdforskning som sådant.<br />
Mot bakgrund av mängden inrapporterad forskning i redovisningarna<br />
från lärosätena insåg vi på ett tidigt stadium att begreppet vårdforskning<br />
<strong>och</strong> dess innehåll tolkas väldigt brett <strong>och</strong> olika mellan de olika lärosätena.<br />
Efter att ha sammanställt det inkommande materialet kan vi konstatera att<br />
svensk vårdforskning består av 94 forskningsämnen (år 2010) enligt Högskoleverkets<br />
klassificering av ämnen, vilket inkluderar allt ifrån omvårdnad<br />
<strong>och</strong> arbetsterapi till livsmedelsvetenskap <strong>och</strong> informatik. Vi bad därför<br />
lärosätena att redogöra för sin egen syn på vad vårdforskning är, samt att<br />
resonera kring huruvida det är ett fruktbart eller problematiskt begrepp att<br />
använda <strong>och</strong> vad alternativet i så fall skulle kunna vara.<br />
Hälften av lärosätena som vi intervjuat lyfter fram hälsa som ett bättre<br />
begrepp än vård i det här fallet. De menar att hälsovetenskap <strong>och</strong> hälsoforskning<br />
är mer fruktbart att använda istället för vårdforskning eftersom<br />
det inkluderar ett större spektrum av frågeställningar, ämnesinriktningar<br />
än begreppet vård, <strong>och</strong> lyfter fokus från att bara inkludera perspektivet efter<br />
det att en människa insjuknat till att också inkludera preventiva åtgärder<br />
för att undvika att insjukna. Ett par lärosäten pekar på vikten av att<br />
utgångspunkten för forskningen bör vara att ta hänsyn till hela livscykeln,<br />
dvs. att arbeta mot visionen att försöka få människor att inte insjukna överhuvudtaget.<br />
Ett lärosäte ser till <strong>och</strong> med hälsovetenskap som det övergripande<br />
vetenskapsperspektivet som i sig inkluderar såväl vårdforskning som<br />
medicinsk forskning. Flera av lärosätena upplever sig ha svårt att faktiskt<br />
särskilja vårdforskning från klinisk forskning i stort. Är det egentligen inte<br />
en del av den kliniska forskningen frågar de. Klinisk forskning är idag en<br />
term som ofta inkluderar en helhetssyn på forskning som bedrivs med ett<br />
hälsofrämjande syfte <strong>och</strong> är patientnära till sin natur. I den här vidare definitionen<br />
av klinisk forskning bör rimligtvis vårdforskning kunna ingå som<br />
en given del. I praktiken verkar det dock se olika ut i olika kontexter, vad<br />
gäller medelstilldelning förefaller det inte alltid vara den vida definition av<br />
klinisk forskning som gäller.<br />
För att försöka bena ut vad vårdforskning mer specifikt är för något fick<br />
lärosätena beskriva på vilket sätt de tycker att vårdforskning skiljer sig från<br />
annan typ av forskning, exempelvis medicinsk forskning. Vi undrade om det<br />
finns någon gemensam nämnare för vårdforskning? De karaktäristika som<br />
främst lyftes fram här handlar om att: vårdforskning är subjektcentrerad då<br />
den sätter begreppet livskvalitet <strong>och</strong> synen på människan i fokus <strong>och</strong> därför<br />
alltid innefattar en mänsklig <strong>och</strong> personlig interaktion; att forskningen är<br />
praktiknära <strong>och</strong> därför tillämpad till sin natur; att vårdforskning förutsätter<br />
tvärvetenskap <strong>och</strong> en flerdisciplinär ansats. Men det fanns också lärosäten<br />
188 VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING