vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

More documents

Recommendations

Info

2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER Internt på Vetenskapsrådet har arbetet varit organiserat i en projektgrupp, bestående av fem–sex personer (något olika under olika faser av arbetet) som har svarat för de löpande och praktiska arbetsinsatserna: Sten Söderberg (projektledare), Andreas Augustsson (bitr. projektledare och ansvarig för den vetenskapliga panelen), Per Janson (ansvarig för relevanspanelens sekretariat), Eva Mineur (ansvarig för intervjuerna), samt Henrik Aldberg, Khaled Khamchane och Ulrika Kaby (ansvariga för den statistiska rapporteringen under olika faser av arbetet). Arbetet har letts av en styrgrupp inom Vetenskapsrådet, bestående av huvudsekreteraren för Medicin och hälsa Mats Ulfendahl samt myndighetens rådsdirektör Mariann Samuelson. Området och begreppet vårdforskning Vetenskapsrådet förde inledningsvis diskussioner för att se på vilket sätt området vårdforskning möjligen skulle kunna definieras och avgränsas, och vad olika berörda parter hade för uppfattning om detta. Även om Vetenskapsrådet inte haft i uppdrag att beskriva vårdforskningens historia och utveckling i Sverige, kan det i detta sammanhang vara på sin plats att säga några ord om forskningsområdets utveckling. Framväxten av det som numera kallas vårdforskning har samband med den snabba utvecklingen inom högskoleväsendet och hälso- och sjukvården samt de ökande vårdbehoven i samhället. En viktig utgångspunkt kan sägas vara möjligheten att avlägga doktorsexamen i olika vårdforsknings- ämnen, vilken öppnades upp i samband med 1977 års högskolereform. Bl.a. inordnades då sjuksköterskeutbildningen, arbetsterapeututbildningen och sjukgymnastutbildningen i högskolesystemet med krav på att utbildningarna skulle bedriva forskningsanknuten undervisning. Detta krav skapade i sin tur tryck på lärosätena att både ha forskarutbildade lärare inom sina vårdutbildningar och att bedriva egen forskning. Vårdforskningen kan alltså inledningsvis sägas ha varit professionsanknuten. Forskningsområdet har sedan, i takt med samhällsutvecklingen, vuxit snabbt och kommit att omfatta betydligt fler aspekter på hälso- och sjukvård än vad som motsvaras av de tre forskningsämnena, eller av knytningen till vissa bestämda professioner inom vården. Inrättandet av Vårdalstiftelsen har därvid varit betydelsefull för finansiering och utveckling av vårdforskningen i Sverige. 1 Under många år användes beteckningen vårdvetenskap, 1 Beskrivningar av utvecklingen av forskningsområdet finns i t.ex. Hermansson, Alice Rinell (2010), Från omvårdnadsforskning till vårdvetenskap, Socialmedicinsk tidskrift, Vol. 87, Nr 5-6:386-396, 2010; Hallberg, Ingalill Rahm (2003), Vårdforskning i Sverige 2003, Lund: Medicinska fakulteten, Lunds universitet; och Vetenskapsrådet (2005), Vårdvetenskap i tiden. En kartläggning av Vetenskapsrådets satsning under åren 2001–2004, www.vr.se/publikationer. 16 VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER som fram till 2011 hade status av eget forskningsämne på s.k. 3-siffer-nivå inom ramen för ”Övriga forskningsområden” under Medicin. Fr.o.m. 2011 har begreppet/ämnet Vårdvetenskap utmönstrats i Statistiska Centralbyråns (SCB) och Högskoleverkets (HSV) officiella klassificering. Det överordnade begreppet för självständiga forskningsämnen som omvårdnad, sjukgymnastik, arbetsterapi och flera andra är numera (från 2011) Hälsovetenskap, inom ramen för Medicin och hälsovetenskap. Mot denna bakgrund, och med hänvisning till de snäva tidsramar som regeringen angivit för uppdraget, föreslog Vetenskapsrådet inledningsvis en pragmatisk avgränsning av den mer detaljerade kartläggningen och utvärderingen till de tre forskningsämnena omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi, vilka uttryckligen anges i regeringens uppdrag och som nämnts fr.o.m. år 2011 fått status av självständiga forskningsämnen i den officiella klassificeringen. 2 Övriga delar av vårdforskningen skulle enligt Vetenskapsrådets första förslag beskrivas mera översiktligt. I detta sammanhang identifierades 45 enheter (universitetsinstitutioner etc.) vid 25 olika lärosäten, vid vilka forskning inom ett eller flera av de tre forskningsämnena bedrevs. Vetenskapsrådet mottog härvid olika synpunkter på hur regeringens uppdrag borde hanteras. I skrivelse 2011-03-17 från företrädare för Karolinska institutet, Umeå universitet och Lunds universitet anfördes att Vetenskapsrådets förslag till avgränsning avspeglade en förlegad syn på området vårdforskning som till sin karaktär är tvärvetenskapligt och multiprofessionellt. I skrivelsen angavs, med hänvisning till Vårdalstiftelsen, att läkare utgör den största gruppen av de många yrkeskategorier som finns representerade bland forskare som erhåller medel för vårdforskning, och att en avgränsning till forskningsämnena omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnastik därför ger en skev bild av vårdforskningens verklighet. Mot denna bakgrund föreslogs att Vetenskapsrådets definition av vårdforskning inte borde ändras från den definition som tidigare använts vid utlysningen av det strategiska forskningsområdet (förkortat SFO) vårdforskning 3 , och att varje lärosäte självt borde ges i uppgift att identifiera vilken forskning vid det egna universitetet som ingår i forskningsområdet vårdforskning. Till skrivelsen anslöt sig företrädare för Göteborgs universitet (2011-03-18), Uppsala universitet (2011-03-21), Örebro universitet (2011-03-21), Karlstads universitet (2011-03-21), Linköpings universitet (2011-03-21) och Högskolan i Jönköping (2011-03-22). Detta ledde till att Vetenskapsrådet i april 2011 beslutade att tillämpa den breda definition av vårdforskning som anges av regeringen i 2008 års forsk- 2 Den tidigare, och av många fortfarande använda, beteckningen vårdvetenskap hade som nämnts härvid utmönstrats. 3 Den s.k. SFO-utlysningen. VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING 17
Page 1: VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UT
Page 4: VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UT
Page 8 and 9: 2.5 Intervjuer om svensk vårdforsk
Page 10 and 11: SAMMANFATTNING • En utvärdering
Page 12 and 13: EXECUTIVE SUMMARY The following fou
Page 14 and 15: 1 VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONE
Page 16 and 17: 1 VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONE
Page 20 and 21: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
Page 68 and 69:
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Summa heltidsekvivalenter 250 200 1
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
3 BILAGOR Bilaga 3.1 204 VETENSKAPS
Page 208 and 209:
3 BILAGOR 206 VETENSKAPSRÅDETS KAR
Page 210 and 211:
3 BILAGOR Bilaga 3.3 Vetenskapsråd
Page 212 and 213:
3 BILAGOR Bilaga 3.5 Sammanställni
Page 214 and 215:
3 BILAGOR Bilaga 3.6 212 VETENSKAPS
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220:
Hösten 2010 gav regeringen Vetensk
show all

vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?