vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...
vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ... vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER Gunnar Németh, vice styrelseordförande Capio koncernen Gunnar Németh, är läkare med utbildning vid Karolinska Institutet där han sedan disputerade 1984, blev docent 1988 och professor i ortopedi 2003. Han har också en MBA examen från Frankfurt School och Finance and Management. Gunnar arbetade vid Karolinska sjukhusets ortopediska klinik åren 1986 till 2004, och var från 1995 verksamhetschef vid kliniken och specialsakkunnig inom ortopedi vid Stockholms läns landsting. Sommaren 2004 började Gunnar som medicinsk chef och Senior Vice President inom Capio koncernen som har sjukvårdsverksamhet i ett flertal europeiska länder. Under 2007–2008 var han vd vid Capio S:t Görans sjukhus och 2008 till 2011 vd för Capio koncernen. Gunnar är sedan juni 2011 vice styrelseordförande i Capio koncernen och fortsätter som forskarhandledare vid Karolinska Institutet. Anne Carlsson, förbundsordförande Reumatikerförbundet Anne Carlsson började sin bana som sjukvårdsbiträde och undersköterska och var därefter i många år landstingspolitiker och kommunalpolitiker i Värmland. Under en tid arbetade hon också som säljledare på Värmlands Folkblad. Efter fastställd reumatisk diagnos gick hon med i Reumatikerförbundet 1998 och blev förbundsordförande 2006. Tidigare arbetslivserfarenhet innefattar bland annat kanslichef på Handikappförbunden, Värmland. Några av Annes Carlssons övriga uppdrag är: Forskningsrådet inom Reumatikerförbundet, ledamot i stiftelsen Forska! Sverige, ledamot i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) insynsråd, Jordbruksverkets försöksdjursråd, Regeringens biobanksutredning och patientmaktsutredning samt flera statliga utredningar. Nyligen blev hon utsedd till Nationella Biobanksrådet. Internationellt har Anne Carlsson ett uppdrag i EULAR (European League Against Rheumatism Standing Committee for Social Leagues) samt i Nordiskt reumaråd, NRR. 2.4 Svensk vårdforskning i siffror åren 2005–2010 Sammanfattning På uppdrag av regeringen har Vetenskapsrådet genomfört en kartläggning och utvärdering av svensk vårdforskning. Som ett led i detta skickades en kvantitativ enkät ut till de lärosäten som ansåg sig bedriva vårdforskning. 152 VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER Bland annat ställdes frågor om forskarnas köns- och åldersfördelning och om forskningens finansiering. Frågorna rörde åren 2005–2010. Denna rapport är en sammanställning av de svar vi fick in från lärosätena. Bland de studerade tjänstekategorierna: adjunkt, annan forskande och undervisande personal, doktorand, forskningsassistent (FOASS), lektor och professor, har professorer och lektorer haft den största procentuella ökningen med 87 % medan antalet doktorander har ökat med 62 %. Under den studerade perioden har antalet män i svensk vårdforskning ökat med 64 % medan antalet kvinnor ökat med 68 %. Inom samtliga tjänstekategorier utom professor var antalet kvinnor större än antalet män. År 2010 var lektor den största tjänstekategorin (34 % av alla heltidsekvivalenter) och doktorander den näst största (28 % av alla heltidsekvivalenter). Samma år var 74 % av heltidsekvivalenterna i svensk vårdforskning kvinnor. Finansieringen av svensk vårdforskning ökade med 79 % under den studerade perioden. Av denna ökning stod direkta statsanslag och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) för 52 %. De externa medlen har under hela perioden varit större än de interna medlen och ökningen i externa medel var 91 % medan ökningen i interna medel var 60 %. Den procentuella ökningen för finansieringen har varit större än för antalet heltidsekvivalenter. Oavsett om det gäller antal heltidsekvivalenter eller finansiering är det samma sju forskningsämnen som är de största. Av dessa är Omvårdnad det största, mätt i heltidsekvivalenter såväl som finansiering. Tittar vi på finansiering per heltidsekvivalent ligger omvårdnad långt ner bland dessa sju. Här är det istället Folkhälsovetenskap, globalhälsa, socialmedicin och epidemiologi som ligger i topp. Inledning Regeringen gav i november 2010 Vetenskapsrådet i uppdrag att kartlägga och utvärdera svensk vårdforskning (Bilaga 3.1). Uppdraget till Vetenskapsrådet bestod av två delar – dels att genomföra en kartläggning och utvärdering av svensk vårdforskning enligt riktlinjer som preciseras i regeringens uppdrag; dels att, med kartläggningen och utvärderingen som grund, lämna rekommendationer till regeringen i fråga om den framtida svenska vårdforskningen. Denna rapport är avsedd att vara ett statistiskt komplement till kartläggningen av svensk vårdforskning. Då forskningsområdets karaktär är bred och mångvetenskaplig har Vetenskapsrådet i ett första skede kontaktat samtliga svenska lärosäten och frågat om de bedriver vårdforskning. Denna rapport studerar svensk vårdforskning från år 2005 till år 2010 så som den redovisats av lärosätena. Mate- VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING 153
- Page 104 and 105: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 106 and 107: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 108 and 109: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 110 and 111: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 112 and 113: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 114 and 115: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 116 and 117: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 118 and 119: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 120 and 121: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 122 and 123: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 124 and 125: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 126 and 127: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 128 and 129: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 130 and 131: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 132 and 133: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 134 and 135: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 136 and 137: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 138 and 139: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 140 and 141: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 142 and 143: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 144 and 145: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 146 and 147: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 148 and 149: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 150 and 151: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 152 and 153: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 156 and 157: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 158 and 159: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 160 and 161: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 162 and 163: Summa heltidsekvivalenter 250 200 1
- Page 164 and 165: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 166 and 167: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20
- Page 168 and 169: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 170 and 171: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 172 and 173: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 174 and 175: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 176 and 177: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 178 and 179: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 180 and 181: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 182 and 183: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 184 and 185: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 186 and 187: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 188 and 189: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 190 and 191: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 192 and 193: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 194 and 195: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 196 and 197: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 198 and 199: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 200 and 201: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 202 and 203: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER<br />
Bland annat ställdes frågor om forskarnas köns- <strong>och</strong> åldersfördelning <strong>och</strong><br />
om forskningens finansiering. Frågorna rörde åren 2005–2010. Denna rapport<br />
är en sammanställning av de svar vi fick in från lärosätena.<br />
Bland de studerade tjänstekategorierna: adjunkt, annan forskande <strong>och</strong><br />
undervisande personal, doktorand, forskningsassistent (FOASS), lektor <strong>och</strong><br />
professor, har professorer <strong>och</strong> lektorer haft den största procentuella ökningen<br />
med 87 % medan antalet doktorander har ökat med 62 %.<br />
Under den studerade perioden har antalet män i svensk vårdforskning<br />
ökat med 64 % medan antalet kvinnor ökat med 68 %. Inom samtliga tjänstekategorier<br />
utom professor var antalet kvinnor större än antalet män.<br />
År 2010 var lektor den största tjänstekategorin (34 % av alla heltidsekvivalenter)<br />
<strong>och</strong> doktorander den näst största (28 % av alla heltidsekvivalenter).<br />
Samma år var 74 % av heltidsekvivalenterna i svensk vårdforskning kvinnor.<br />
Finansieringen av svensk vårdforskning ökade med 79 % under den studerade<br />
perioden. Av denna ökning stod direkta statsanslag <strong>och</strong> Forskningsrådet<br />
för arbetsliv <strong>och</strong> socialvetenskap (FAS) för 52 %.<br />
De externa medlen har under hela perioden varit större än de interna<br />
medlen <strong>och</strong> ökningen i externa medel var 91 % medan ökningen i interna<br />
medel var 60 %. Den procentuella ökningen för finansieringen har varit<br />
större än för antalet heltidsekvivalenter.<br />
Oavsett om det gäller antal heltidsekvivalenter eller finansiering är det<br />
samma sju forskningsämnen som är de största. Av dessa är Omvårdnad det<br />
största, mätt i heltidsekvivalenter såväl som finansiering. Tittar vi på finansiering<br />
per heltidsekvivalent ligger omvårdnad långt ner bland dessa sju.<br />
Här är det istället Folkhälsovetenskap, globalhälsa, socialmedicin <strong>och</strong> epidemiologi<br />
som ligger i topp.<br />
Inledning<br />
Regeringen gav i november 2010 Vetenskapsrådet i uppdrag att kartlägga<br />
<strong>och</strong> utvärdera svensk vårdforskning (Bilaga 3.1). Uppdraget till Vetenskapsrådet<br />
bestod av två delar – dels att genomföra en <strong>kartläggning</strong> <strong>och</strong> <strong>utvärdering</strong><br />
av svensk vårdforskning enligt riktlinjer som preciseras i regeringens<br />
uppdrag; dels att, med <strong>kartläggning</strong>en <strong>och</strong> <strong>utvärdering</strong>en som grund, lämna<br />
<strong>rekommendationer</strong> till regeringen i fråga om den framtida svenska vårdforskningen.<br />
Denna rapport är avsedd att vara ett statistiskt komplement<br />
till <strong>kartläggning</strong>en av svensk vårdforskning.<br />
Då forskningsområdets karaktär är bred <strong>och</strong> mångvetenskaplig har Vetenskapsrådet<br />
i ett första skede kontaktat samtliga svenska lärosäten <strong>och</strong><br />
frågat om de bedriver vårdforskning. Denna rapport studerar svensk vårdforskning<br />
från år 2005 till år 2010 så som den redovisats av lärosätena. Mate-<br />
VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING 153
Change language