vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...
vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ... vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER Upprätthållande av ett vardagsliv för personer med kroniska sjukdomar är högskolans andra vårdforskningsområde. Framgångar i forskningsresultat som kan användas i vården av personer med kroniska sjukdomar, och som innebär en bättre livskvalitet för patienten och anhöriga och därmed även ett minskat behov av vård, är en fördel för samhället. Här kan särskilt forskningen kring reumatiska sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar lyftas fram. Högskolan forskar kring implementering av strukturerad vårdplanering som inte bara omfattar patienten utan även patientens närstående. Ett framgångsrikt arbete kring strukturerade vårdplaner är till nytta för både individ och sjukvårdsorganisationen. Högskolan redovisar i planen på fem års sikt forskning kring psykisk ohälsa hos barn med leukemi, vilket inte har nämnts tidigare i redovisningen. Högskolan har nära samarbete med vårdgivare, seminarier med sjukhusen och forskningsdagar med olika tema är bra initiativ för spridning av resultaten. Det är osäkert om forskningsresultaten sprids utanför det egna närområdet. Betyg 2 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Beskrivning av forskningen Vårdforskningen vid Högskolan i Jönköping bedrivs vid Hälsohögskolan och är fokuserad kring fyra forskningsmiljöer: • Åldrande – livsvillkor och hälsa: Inom miljön bedrivs forskning och utbildning kring äldre och åldrande. Utbildning finns på alla akademiska nivåer från kurser inom grundutbildningar till internationell forskarutbildning på avancerad nivå. • Långvariga ohälsotillstånd och dysfunktion inom hälsa och välfärd: Forskning inom denna miljö fokuserar på fyra delområden: långvariga ohälsotillstånd och hur det påverkar patienter och närstående, hur relationer och vardagslivet förändras vid ohälsa, vårdarrollen och hur klienten hanterar sin roll i arbetslivet, samt instrumentutveckling för vårdbehov och hantering av ohälsa. • Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd: Den tvärvetenskapliga forskningsmiljöns övergripande syfte är att generera ny kunskap om systematiskt kvalitetsarbete samt framtagande av metoder för att omsätta teoretisk kunskap i en praktisk vardag inom vård och socialt arbete. • CHILD: CHILD är en förkortning av Children, Health, Intervention, Learning och Development. Det primära syftet i forskningen är att stu- 114 VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER dera faktorer som är relaterade till positivt fungerande, delaktighet och hälsa hos barn och ungdomar i behov av stöd, samt stöd för hälsa, utveckling och lärande till barn. Utöver forskningsmiljöerna redovisar Högskolan i Jönköping 4 forskningsplattformar: Biomedicin, Oral hälsa, Ortopedteknik och Socialt arbete. Det är totalt 69 anställda, varav 14 professorer och 23 doktorander, som bedriver forskning och undervisning inom vårdforskning. 14 Bedömning av relevansen Högskolan i Jönköping redovisar nio olika forskningsområden med bra innehåll som ger möjligheter till nytta för samhälle och organisation men även nytta för grupper av individer. Högskolan har medvetet satsat på vårdforskning och har flera akademiska tjänster och flera doktorander. Mycket av vårdforskningen vid högskolan i Jönköping återfinns inom områden som handlar om att mäta resursåtgång, vårdens kvalitet och ledarskap för att kunskapen från mätningar därefter ska användas i vårdens förbättringsarbete. Det gäller flera av forskningsområdena som har en epidemiologisk grund, där man samlar in underlag från grupper av patienter och sedan använda det för riskbedömningar men även fortlöpande förbättringar av vården. Detta är ett återkommande tema i forskningen vid högskolan i Jönköping Högskolan har en lång tradition av gerontologisk forskning med etablering av ett gerontologiskt institut redan 1970. Högskolan har bredd på sitt forskningsområde kring åldrande. Kommunal skatteutjämning lyfter de själva fram som ett resultat av sin äldreforskning. Inom området CHILD har tagits fram ett klassifikationssystem kring barns hälsa, ICF-CY, för användning i Sverige. Det är ett system som mäter livskvaliteten i flera dimensioner hos barn. Användning av instrumentet kan innebära bättre vård för ökad livskvalitet hos barn, och kan därmed bidra till minskat behov av vård. Inom området att leva med långvarig sjukdom har man tagit fram en kunskapsbas och en metod som möjliggör att man kan mäta och planera för långvarig sjukdom. Rätt använd kan denna leda till förbättrat omhändertagande av patienter, vilket kan innebära stor nytta för samhället. Forskningen kring kvalitetsförbättringar och ledarskap har betydelse för vårdens resultat och för resursanvändning. 14 Se dock även kommentar angående redovisning av personaluppgifter i avsnitt 2.1 och 2.4, samt i bilaga 2.4–F i avsnitt 2.4. VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING 115
- Page 66 and 67: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 68 and 69: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 70 and 71: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 72 and 73: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 74 and 75: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 76 and 77: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 78 and 79: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 80 and 81: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 82 and 83: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 84 and 85: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 86 and 87: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 88 and 89: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 90 and 91: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 92 and 93: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 94 and 95: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 96 and 97: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 98 and 99: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 100 and 101: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 102 and 103: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 104 and 105: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 106 and 107: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 108 and 109: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 110 and 111: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 112 and 113: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 114 and 115: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 118 and 119: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 120 and 121: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 122 and 123: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 124 and 125: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 126 and 127: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 128 and 129: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 130 and 131: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 132 and 133: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 134 and 135: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 136 and 137: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 138 and 139: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 140 and 141: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 142 and 143: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 144 and 145: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 146 and 147: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 148 and 149: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 150 and 151: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 152 and 153: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 154 and 155: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 156 and 157: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 158 and 159: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 160 and 161: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
- Page 162 and 163: Summa heltidsekvivalenter 250 200 1
- Page 164 and 165: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER<br />
dera faktorer som är relaterade till positivt fungerande, delaktighet <strong>och</strong><br />
hälsa hos barn <strong>och</strong> ungdomar i behov av stöd, samt stöd för hälsa, utveckling<br />
<strong>och</strong> lärande till barn.<br />
Utöver forskningsmiljöerna redovisar Högskolan i Jönköping 4 forskningsplattformar:<br />
Biomedicin, Oral hälsa, Ortopedteknik <strong>och</strong> Socialt arbete.<br />
Det är totalt 69 anställda, varav 14 professorer <strong>och</strong> 23 doktorander, som<br />
bedriver forskning <strong>och</strong> undervisning inom vårdforskning. 14<br />
Bedömning av relevansen<br />
Högskolan i Jönköping redovisar nio olika forskningsområden med bra<br />
innehåll som ger möjligheter till nytta för samhälle <strong>och</strong> organisation men<br />
även nytta för grupper av individer. Högskolan har medvetet satsat på vårdforskning<br />
<strong>och</strong> har flera akademiska tjänster <strong>och</strong> flera doktorander.<br />
Mycket av vårdforskningen vid högskolan i Jönköping återfinns inom<br />
områden som handlar om att mäta resursåtgång, vårdens kvalitet <strong>och</strong> ledarskap<br />
för att kunskapen från mätningar därefter ska användas i vårdens förbättringsarbete.<br />
Det gäller flera av forskningsområdena som har en epidemiologisk<br />
grund, där man samlar in underlag från grupper av patienter <strong>och</strong><br />
sedan använda det för riskbedömningar men även fortlöpande förbättringar<br />
av vården. Detta är ett återkommande tema i forskningen vid högskolan i<br />
Jönköping<br />
Högskolan har en lång tradition av gerontologisk forskning med etablering<br />
av ett gerontologiskt institut redan 1970. Högskolan har bredd på sitt<br />
forskningsområde kring åldrande. Kommunal skatteutjämning lyfter de<br />
själva fram som ett resultat av sin äldreforskning. Inom området CHILD<br />
har tagits fram ett klassifikationssystem kring barns hälsa, ICF-CY, för användning<br />
i Sverige. Det är ett system som mäter livskvaliteten i flera dimensioner<br />
hos barn. Användning av instrumentet kan innebära bättre vård<br />
för ökad livskvalitet hos barn, <strong>och</strong> kan därmed bidra till minskat behov av<br />
vård. Inom området att leva med långvarig sjukdom har man tagit fram en<br />
kunskapsbas <strong>och</strong> en metod som möjliggör att man kan mäta <strong>och</strong> planera<br />
för långvarig sjukdom. Rätt använd kan denna leda till förbättrat omhändertagande<br />
av patienter, vilket kan innebära stor nytta för samhället. Forskningen<br />
kring kvalitetsförbättringar <strong>och</strong> ledarskap har betydelse för vårdens<br />
resultat <strong>och</strong> för resursanvändning.<br />
14 Se dock även kommentar angående redovisning av personaluppgifter i avsnitt 2.1 <strong>och</strong> 2.4, samt i bilaga<br />
2.4–F i avsnitt 2.4.<br />
VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING 115
Change language