vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

More documents

Recommendations

Info

2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER När det gäller eHälsa är det svårt att få en överblick över relevansen i forskningen. I självvärderingen påtalas ett antal utmaningar och behov av forskning men det anges inte så mycket hur det ska gå till eller om nyttan som det ska ge samhället. Chalmers har samarbete med Sahlgrenska, Västra Götalandsregionen och Gothia Forum. Detta ska leda till att finna IT-system som förbättrar kommunikationsöverföring, ledningssystem, och bättre beslutsstöd. Det kan bidra till nytta för sjukvårdshuvudmännen i första hand. När det gäller att ha kompetens för att genomföra forskning så finns relevant forskning och samarbete med en mängd partners. Forskningen finns publicerad i flera sammanhang och Chalmers är aktivt på konferenser och seminarier. Det finns en bred kunskap och Chalmers forskning ser ut att hålla en hög nivå. Det är endast forskningen kring eHälsa som är svårbedömd. När det gäller förmåga att kommunicera forskningsresultat till intressenter/slutanvändare har Chalmers ett brett utbyggt samarbete och arbetar på vissa områden nära industrin, vilket ger en direkt koppling till slutanvändaren. I en del av Chalmers program finns slutanvändaren väl långt fram i tiden, exempelvis eHälsa. Forskningen på området kring byggande kan dock få bra effekt på den direkta vårdens förutsättningar. Betyg 4 ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA Beskrivning av forskningen Vårdforskningen på Ersta Sköndal högskola bedrivs på institutionen för vårdvetenskap och enheten för forskning inom palliativ vård. Forskningen utgår utifrån en situationsrelaterad utgångspunkt, där den enskildes utsatthet och beroende är särskilt framträdande. De viktigaste forskningsområdena är palliativ vård, äldrevård samt vårdetik med livsåskådningsfrågor. Det är totalt 52 anställda, varav 6 professorer och 5 doktorander, som bedriver forskning och undervisning inom vårdforskning. • Inom palliativ vård syftar forskningen till att ta fram kunskap som kan användas i vården av personer som befinner sig i livets slutskede. Forskningen fokuserar på patienten och närstående, men också på vårdpersonalens situation. Ytterligare ett syfte är att utveckla teorier och metoder inom området genom att bland annat studera betydelsen av värdighet, identitet/självbild, autonomi/deltagande, tröst och samvete. • Inom området äldrevård bedrivs forskningen huvudsakligen på demensvård och palliativ vård. Huvudsyftet med forskningen om demensvård är att 104 VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV SVENSK VÅRDFORSKNING – HUVUDRAPPORT OCH UNDERLAG FÖR VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONER få kunskap om betydelsen av vårdgivarens identitetsbefrämjande åtgärder gentemot vårdtagaren. Studier görs bl.a. på hur man formerar ett gott förhållande mellan vårdgivare och personer med avancerad demenssjukdom. • Syftet med forskningen i vårdetik med livsåskådningsvetenskap är att den ska 1) ge verktyg för reflektion över etiska frågor i vården, 2) bidra till teoriutveckling på vårdetikens område och 3) öka kunskapen om livsåskådningars betydelse i vården. Begrepps- och teoriutveckling samt empiriskt förankrade studier har utförts inom följande områden: etik i hemmet och institutionell miljö, yrkesetik, djur i vården, livsåskådning hos personer med demenssjukdom samt etiska problem som kan uppstå i mötet mellan samhällets institutioner och sekter. Bedömning av relevansen Samtliga forskningsområden har en hög grad av aktualitet. Resultaten bedöms medföra nytta för samhället, framför allt i form av kunskap som bidrar till en högre grad av vårdkvalitet både utifrån ett omvårdande och ett etiskt perspektiv, och därmed generera en högre grad av välbefinnande hos vårdtagaren/patienten. Detta gäller i fram för allt den palliativa forskningen, vars resultat har betydelse för hela samhället ända ned på individnivå. Forskningen avseende betydelsen av hemmet som en sista plats för vård, är ett område som bidrar till hög grad av samhällsnytta. Här gäller det framför allt kostnader och kvalitet, då allt mer av vården i allt snabbare takt förs ut från slutenvården till det ordinära boendet. Denna forskning har betydelse både för såväl patienter, personal som politiker. Både kvalitativa och kvantitativa metoder används, vilket ger ett mervärde när det gäller dessa områden. Forskningens innehåll visar att man har en klar avgränsning gällande vad som tillhör medicinsk forskning till skillnad från vårdforskning. Vårdforskningen bedöms inte bidra till förlängd levnad, men väl till att bidra till en värdig vård och därmed generera nytta både på individ-, grupp- samt samhällsnivå. Högskolan har för närvarande ett förhållandevis litet antal doktorander vilket är förvånande och kan utgöra en nackdel inför framtiden. Forskningen som bedrivs inom palliativ vård har både en nationellt och internationellt framträdande position och forskargruppen är sedan flera år i ledande position nationellt, gällande mängden producerad vårdforskning. En stor del av de vetenskapliga artiklarna har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter och forskargruppen har också bidragit till flera kapitel avseende palliativ vård i läroböcker för sjuksköterskestudenter. Förmågan att genom kompetens genomföra forskningen bedöms hög. Ny kunskap har förts ut till de samarbetsorgan man haft under forskningsprojekten, VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER ANGÅENDE SVENSK VÅRDFORSKNING 105
Page 1:
VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UT
Page 4:
VETENSKAPSRÅDETS KARTLÄGGNING, UT
Page 8 and 9:
2.5 Intervjuer om svensk vårdforsk
Page 10 and 11:
SAMMANFATTNING • En utvärdering
Page 12 and 13:
EXECUTIVE SUMMARY The following fou
Page 14 and 15:
1 VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONE
Page 16 and 17:
1 VETENSKAPSRÅDETS REKOMMENDATIONE
Page 18 and 19:
2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57: 2 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Summa heltidsekvivalenter 250 200 1
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
3 BILAGOR Bilaga 3.1 204 VETENSKAPS
Page 208 and 209:
3 BILAGOR 206 VETENSKAPSRÅDETS KAR
Page 210 and 211:
3 BILAGOR Bilaga 3.3 Vetenskapsråd
Page 212 and 213:
3 BILAGOR Bilaga 3.5 Sammanställni
Page 214 and 215:
3 BILAGOR Bilaga 3.6 212 VETENSKAPS
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220:
Hösten 2010 gav regeringen Vetensk
show all

vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?