Beredningshandbok humaniora och ... - Vetenskapsrådet

Samråd och externa granskare
Det är väsentligt att ingen sökande missgynnas av att hans eller hennes projekt ligger på gränsen
mellan olika beredningsgrupper. Därför ska beredningsgruppen begära så kallat samråd med en
annan beredningsgrupp eller annat ämnesråd om man anser att detta behövs för att ansökan ska
kunna bedömas rättvist. Vid behov kan också en beredningsgrupp välja att begära
sakkunnigutlåtande från extern granskare. Detta förekommer särskilt då (1) jävsförhållanden gör det
svårt att bedöma ansökan inom beredningsgruppen, samt (2) om beredningsgruppen saknar specifik
kompetens för att bedöma ansökningar inom något specialområde. Om en ledamot av ämnesråd
eller styrelsen står bakom en ansökan ska alltid två externa granskare användas. (Se bilaga 2 för
ytterligare riktlinjer gällande externa granskare).
Jäv
En process med sakkunniggranskning innebär att granskningen av ansökningar utförs av forskare
som själva utgör en del av det kollektiv av forskare som ansöker om bidrag. Detta skapar en speciell
risk för jäv (särskilt s.k. delikatessjäv). För att undvika jävssituationer i beredningsarbetet har
Vetenskapsrådet satt upp strikta interna riktlinjer (se bilaga 3 för en utförlig beskrivning). Alla
ledamöter är skyldiga att i förekommande fall anmäla jäv i förhållande till de ansökningar hon eller
han ska granska. Vid eventuell oklarhet rådgörs med ordförande eller Vetenskapsrådets personal.
Ytterst är det myndigheten som är ansvarig.
I de fall där jäv föreligger utses annan granskare. Beredningsgruppsledamöterna (inklusive
ordföranden) får inte själva stå bakom en ansökan som beredningsgruppen behandlar. I sådana fall
måste beredningsgruppsledamoten eller ordföranden antingen avstå från årets beredningsarbete,
eller så behandlas ansökan i en annan beredningsgrupp. Vid andra typer av jäv ska den som är jävig
lämna lokalen när ärendet behandlas. Jäv antecknas i ett särskilt jävsprotokoll. Även fall där jäv
prövas men inte anses föreligga ska protokollföras.
Ämnesrådet beslutade 2009 om en hantering av s.k. skarpa jäv (dvs släktskapsjäv enligt
förvaltningslagen). De ansökningar som berörs stannar i sökt beredningsgrupp. Gruppens ledamöter
– exklusive den person som är jävig – gör en kvalitetsbedömning av ansökan, men prioriterar den
inte. Anser ledamöterna att den håller hög kvalitet, t.ex. Stark ansökan med mindre svagheter (betyg
4, mycket bra) eller högre, går den till omfördelningspanelen, där den konkurrerar med övriga
ansökningar i panelen. Och om omfördelningspanelen finner den värd att finansiera ska den komma
beredningsgruppen tillgodo för efterföljande års ingångsvärden.
Jämställdhet
Vetenskapsrådet ska främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Mot den bakgrunden har
Vetenskapsrådets styrelse beslutat om en jämställdhetsstrategi (se bilaga 4 för detaljer). Ett av de
operationella målen i jämställdhetsstrategin är ”samma beviljandegrad för kvinnor och män och
samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till
forskningens karaktär och till stödformen.” Mot bakgrund av detta mål ska en beredningsgrupp,
innan den fastställer sitt förslag till bidragsfördelning, räkna ut beviljandegraden i förslaget och den
genomsnittliga bidragsstorleken för kvinnor respektive män samt förhålla sig till och eventuellt
kommentera utfallet.
5