Beredningshandbok humaniora och ... - Vetenskapsrådet

HS:2013 

HUMANIORA OCH 

SAMHÄLLSVETENSKAP 

beredningshandbok 

ansökningsomgång 2013

Innehåll 

Förord 2 

1. Nyheter 2013 3 

2. Utgångspunkter och regler för granskningsarbetet 4 

3. Granskning och betygssättning av ansökningar 

inom ÄR-HS:s ordinarie beredningsgrupper 8 

4. Hantering av ansökningar om infrastrukturbidrag 16 

5. Översiktlig tidsplan för beredningsgruppens arbete 18 

Bilagor 

1. Beredningsgrupper inom humaniora och samhällsvetenskap, 

handläggare och fördelning av budget 2013 20 

2. Principer för användande av externa granskare 23 

3. Jävsregler för Vetenskapsrådet 24 

4. Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi 2010–2012 30 

5. Principer för etikbedömning vid Vetenskapsrådet 34 

6. Allmänna riktlinjer från Vetenskapsrådets styrelse 

till kommittéer och ämnesråd inför beredningsarbetet 2013 35 

7. Användarguide till VR-Review 37 

8. Rutiner och policy för resor vid Vetenskapsrådet 41 

1

Förord 

Jag vill här ta tillfället i akt att hälsa dig varmt välkommen som vetenskaplig granskare av 

forskningsansökningar till Vetenskapsrådet. Genom att acceptera uppdraget har du valt att ingå i det 

slitstarka peer-review-system som under en lång följd av år visat sig fungera väl för att bedöma den 

vetenskapliga potentialen i ansökningar om forskningsbidrag. Vi är mycket tacksamma för att du 

velat ta på dig uppdraget och göra en viktig insats i det ständigt fortgående arbetet med att se till att 

VR stöder forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Vi hoppas också att du ska få personligt 

utbyte av att delta i den intensiva process du har framför dig. 

Denna handbok är tänkt att fungera som ett verktyg för dig som är ledamot i någon av 

beredningsgrupperna i ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap. Handboken innehåller 

anvisningar och riktlinjer för hur beredningsprocessen inom humaniora och samhällsvetenskap går 

till. 

Även om riktlinjerna gäller specifikt för beredningsarbetet inom humaniora och samhällsvetenskap 

ska de alltid ses som komplement till de generella riktlinjer som fastslagits för hela 

Vetenskapsrådets beredningsarbete (vid behov, se bilagor). 

Vissa uppgifter kan komma att uppdateras under arbetets gång. Du kommer då att få kompletterande 

information från din beredningsgruppsordförande eller från respektive handläggare vid 

Vetenskapsrådet. 

Kerstin Sahlin 

Huvudsekreterare 

Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap 

Vetenskapsrådet 

2

1. Nyheter 2013 

Nyheter i 2013 års beredning som direkt berör beredningsgruppernas arbete. 

Civila samhället 

Årets utlysning om projektbidrag inom HS innehåller en särskild satsning inom området Civila 

samhället. 3,5 miljoner utlyses under 2013 för denna särskilda satsning och ansökningarna bereds 

inom de ordinarie beredningsgrupperna. För att komma i fråga för inriktningen Civila samhället 

måste ansökan innehålla bilaga c3 med en beskrivning av projektets relevans för området och hur 

projektet bidrar till den vetenskapliga utvecklingen inom detta. 

Yttranden 

I år ska beredningsgruppernas yttranden utöver ett sammanfattande betyg och kommentarer även 

innehålla delbetyg för de olika bedömningskriterierna. Detta gäller för alla ansökningar. Dessutom 

måste yttrandena vara skrivna på svenska eller engelska. 

Ingen datapubliceringsplan 

Det finns i år inte längre något krav på att projekt där insamling av data utgör en stor del av 

projektet ska inkludera en datapubliceringsplan. 

Inget internationaliseringsbidrag 

I årets utlysning finns det inte längre någon möjlighet att söka särskilda medel för 

internationalisering. Dock kan kostnader förknippade med internationalisering ingå i den vanliga 

projektbudgeten. 

Inga externa yttranden till de sökande 

För de ansökningar som får externa utlåtanden kommer dessa utlåtanden arkiveras endast i de fall då 

de inhämtats för att en ämnesrådsledamot sökt bidrag. I övriga fall kommer de att gallras bort efter 

att beredningsgruppen har fått ta del av dem. Det betyder att de inte skickas till den sökande. 

Bedömningen i det externa utlåtandet vägs istället in i beredningsgruppens yttrande. 

3

2. Utgångspunkter och regler för 

granskningsarbetet 

2.1 Beredningsgruppens uppgifter 

Beredningsgruppernas uppgift är i första hand att ta fram ett beslutsunderlag för ämnesrådet (ÄR- 

HS), genom att kvalitetsbedöma det vetenskapliga innehållet i ansökningar för 

forskningsfinansiering. Baserat på detta underlag fattar som regel ÄR-HS det slutgiltiga 

finansieringsbeslutet, inom tillgängliga budgetramar. För vissa ansökningar, t ex ansökningar om 

infrastrukturbidrag, fattas bidragsbeslutet av ett annat organ. 

För att fullgöra bedömningsuppdraget ska respektive beredningsgrupp: 

Göra en kvalitetsbedömning och betygssättning av varje ansökan som omfattar 

beredningsgruppens ansvarsområde 

Upprätta ett ”yttrande” för varje ansökan. 

Upprätta en lista över vilka projekt som bör finansieras inom den befintliga 

budgetramen, samt en prioriteringslista med reserver. 

Ge förslag till finansierat belopp för de projekt som gruppen prioriterar. 

Granska vetenskapliga slutrapporter för slutförda projekt. 

2.2 Regler och principer 

Bedömning av vetenskaplig kvalitet 

I Vetenskapsrådets instruktion slås det i portalparagrafen fast att: "Vetenskapsrådet ska ge stöd till 

grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden". 

Den grundläggande principen för bedömning av den vetenskapliga kvaliteten är den 

sakkunniggranskning av ansökningar om forskningsbidrag som genomförs av de olika 

beredningsgrupperna inom respektive ämnesområde. Inom ÄR-HS sker sakkunniggranskningen 

inom nio olika beredningsgrupper och ett antal paneler (se bilaga 1 för mer information om 

beredningsgruppsindelningen inom HS). 

En annan viktig princip för bedömningen är att forskningsfinansiering ska fördelas i konkurrens. 

Konkurrensen ska gälla även mellan forskningsprojekt från olika ämnesområden. Det är därför 

viktigt att beredningsgrupperna i sin sakkunnigbedömning tillämpar samma kvalitetskriterier för alla 

projekt oavsett deras ämnestillhörighet eller personalsammansättning, (t.ex. utan hänsyn till om där 

ingår doktorander). Det betyder att sakkunnigbedömningen inom beredningsgrupperna ska göras 

utan ”kvotering” mellan de vetenskapliga discipliner som ingår i dem. 

Vidare ska varje granskning utgå från fyra baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet - 

nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens samt 

genomförbarhet - vilka är tänkta att återge en ansökans kvalitetsprofil (se vidare under avsnitt 3.2.). 

4

Samråd och externa granskare 

Det är väsentligt att ingen sökande missgynnas av att hans eller hennes projekt ligger på gränsen 

mellan olika beredningsgrupper. Därför ska beredningsgruppen begära så kallat samråd med en 

annan beredningsgrupp eller annat ämnesråd om man anser att detta behövs för att ansökan ska 

kunna bedömas rättvist. Vid behov kan också en beredningsgrupp välja att begära 

sakkunnigutlåtande från extern granskare. Detta förekommer särskilt då (1) jävsförhållanden gör det 

svårt att bedöma ansökan inom beredningsgruppen, samt (2) om beredningsgruppen saknar specifik 

kompetens för att bedöma ansökningar inom något specialområde. Om en ledamot av ämnesråd 

eller styrelsen står bakom en ansökan ska alltid två externa granskare användas. (Se bilaga 2 för 

ytterligare riktlinjer gällande externa granskare). 

Jäv 

En process med sakkunniggranskning innebär att granskningen av ansökningar utförs av forskare 

som själva utgör en del av det kollektiv av forskare som ansöker om bidrag. Detta skapar en speciell 

risk för jäv (särskilt s.k. delikatessjäv). För att undvika jävssituationer i beredningsarbetet har 

Vetenskapsrådet satt upp strikta interna riktlinjer (se bilaga 3 för en utförlig beskrivning). Alla 

ledamöter är skyldiga att i förekommande fall anmäla jäv i förhållande till de ansökningar hon eller 

han ska granska. Vid eventuell oklarhet rådgörs med ordförande eller Vetenskapsrådets personal. 

Ytterst är det myndigheten som är ansvarig. 

I de fall där jäv föreligger utses annan granskare. Beredningsgruppsledamöterna (inklusive 

ordföranden) får inte själva stå bakom en ansökan som beredningsgruppen behandlar. I sådana fall 

måste beredningsgruppsledamoten eller ordföranden antingen avstå från årets beredningsarbete, 

eller så behandlas ansökan i en annan beredningsgrupp. Vid andra typer av jäv ska den som är jävig 

lämna lokalen när ärendet behandlas. Jäv antecknas i ett särskilt jävsprotokoll. Även fall där jäv 

prövas men inte anses föreligga ska protokollföras. 

Ämnesrådet beslutade 2009 om en hantering av s.k. skarpa jäv (dvs släktskapsjäv enligt 

förvaltningslagen). De ansökningar som berörs stannar i sökt beredningsgrupp. Gruppens ledamöter 

– exklusive den person som är jävig – gör en kvalitetsbedömning av ansökan, men prioriterar den 

inte. Anser ledamöterna att den håller hög kvalitet, t.ex. Stark ansökan med mindre svagheter (betyg 

4, mycket bra) eller högre, går den till omfördelningspanelen, där den konkurrerar med övriga 

ansökningar i panelen. Och om omfördelningspanelen finner den värd att finansiera ska den komma 

beredningsgruppen tillgodo för efterföljande års ingångsvärden. 

Jämställdhet 

Vetenskapsrådet ska främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Mot den bakgrunden har 

Vetenskapsrådets styrelse beslutat om en jämställdhetsstrategi (se bilaga 4 för detaljer). Ett av de 

operationella målen i jämställdhetsstrategin är ”samma beviljandegrad för kvinnor och män och 

samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till 

forskningens karaktär och till stödformen.” Mot bakgrund av detta mål ska en beredningsgrupp, 

innan den fastställer sitt förslag till bidragsfördelning, räkna ut beviljandegraden i förslaget och den 

genomsnittliga bidragsstorleken för kvinnor respektive män samt förhålla sig till och eventuellt 

kommentera utfallet. 

5

Unga forskare 

Vetenskapsrådets styrelse har slagit fast att ämnesråd, råd och kommittéer, med bibehållande av 

höga kvalitetskrav, ska ge goda förutsättningar för forskare i början av sin karriär. Därför har 

ämnesrådet ett ansvar för att minst 1/3 av det årliga beslutade totalbeloppet för projektstöd samt stöd 

till anställningar och stipendier varje år fördelas till unga forskare, dvs. forskare med mindre än 8 

års karriärålder. Inom HS ligger andelen unga som regel betydligt högre. Beredningsgrupperna bör 

dock notera antalet unga forskare bland de prioriterade projekten. 

Långsiktighet 

Ämnesrådet har i uppdrag att göra insatser för att öka långsiktigheten och förbättra förutsättningarna 

för forskning genom att stöd till forskare utvecklas mot genomsnittligt högre bidragsbelopp och mot 

genomsnittligt längre bidragsperioder. Beredningsgruppen ska mot den bakgrunden inte 

schablonmässigt föreslå treårsbidrag utan göra en rimlighetsbedömning baserad på sökt belopp och 

bidragsperiod. 

Utlämnande av handlingar 

Fram till det att ämnesrådet fattar sina bidragsbeslut, i oktober, är alla uppgifter om beredningens 

utfall konfidentiella. Om någon begär att få ta del av en ansökan eller hur den har bedömts ska de 

hänvisas till respektive beredningsgrupps handläggare (se bilaga 1 för kontaktuppgifter). 

Omfördelning 

Årligen avsätter ÄR-HS en andel av sin totala budget att fördela i konkurrens mellan ansökningar 

från olika ämnesområden. Det innebär att projekt närmast under det preliminära budgetstrecket från 

varje beredningsgrupp går vidare till en omfördelningspanel. Antalet ansökningar som 

beredningsgruppen skickar vidare till omfördelningspanelen varierar beroende på gruppens storlek. 

Omfördelningspanelen granskar dessa ansökningar på nytt och upprättar sedan en egen 

prioriteringslista över dem, där ca hälften kommer att finansieras. Utfallet i omfördelningspanelen 

får konsekvenser för fördelning av beredningsgruppernas budget nästkommande år. 

2.3. Ansökningar som ska bedömas av HS ordinarie beredningsgrupper i 

utlysningen 2013 

Projektbidrag 

Projektbidrag söks av enskild forskare (projektledaren) och kan ges för att lösa en definierad 

forskningsuppgift under en bestämd period. Bidragstiden är längst fem år. Projektledaren ska vara 

disputerad. Merparten av de ansökningar beredningsgruppen har att bereda är projektbidrag. 

2013 års utlysning av projektbidrag inom HS innehåller även en särskild satsning på forskning om 

Civila samhället. För att komma i fråga för inriktningen Civila samhället måste ansökan innehålla 

bilaga c3 med en beskrivning av projektets relevans för området och hur projektet bidrar till den 

6

vetenskapliga utvecklingen inom detta. Ansökningarna konkurrerar i övrigt med övriga 

projektbidragsansökningar inom beredningsgrupps ansvarsområde. 

Planeringsbidrag, RFI 

Bidragsformen är avsedd att göra det möjligt för svenska forskare att i ett tidigt skede delta i 

planeringen inför ny nationell eller internationell forskningsinfrastruktur. Beslutas och finansieras 

av RFI. 

Stöd till stora databaser, RFI 

Bidrag till stora databaser avser att ge resurser till uppbyggnad och underhåll av forskningsdatabaser 

med syfte att göra dessa tillgängliga som en gemensam resurs för svensk forskning. En förutsättning 

för bidrag är att det tydligt framgår vilka vetenskapliga frågor som databasen kan bidra till att 

belysa. Beslutas och finansieras av RFI. 

Driftsbidrag, RFI 

Bidragsformen syftar till att ge forskare ökad tillgång till nationell och internationell infrastruktur 

genom att bidra till drift, underhåll och användarstöd för befintlig infrastruktur. Beslutas och 

finansieras av RFI. 

Dyrbar vetenskaplig utrustning, RFI 

Bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning (>2 miljoner kronor) är ett investeringsbidrag till 

forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Vetenskapsrådet har som mål att genom sin fördelning 

av medel till dyrbar vetenskaplig utrustning ge svenska forskare ökad tillgång till nationell och 

internationell infrastruktur för grundläggande och tillämpad forskning. Det förutsätts att det finns en 

nationell eller internationell användarbas bestående av flera forskargrupper. Beslutas och finansieras 

av RFI. 

Övriga bidragsformer 

Inom vissa beredningsgrupper kan det i årets beredning även förekomma enstaka ansökningar om 

forskningssamarbeten mellan svenska och kinesiska forskare, 

operativt stöd till polarforskning, 

projektbidrag - statistik i empiriska vetenskaper. 

För dessa ansökningar ska beredningsgrupperna som regel göra en bedömning av den vetenskapliga 

kvaliteten på samma sätt som för vanliga projektbidrag. Särskilda kriterier och hanteringsordningar 

kan dock komma att aktualiseras. Dessa bidrag beslutas och finansieras inte av ÄR-HS. 

7

3. Granskning och betygssättning av ansökningar 

inom ÄR-HS:s ordinarie beredningsgrupper 

3.1. Rollfördelning 

Beredningsgrupperna har utsetts av ämnesrådet. Ordförande, som även är ledamot i ämnesrådet, har 

en väsentlig roll som förmedlare av styrelsens och ämnesrådets intentioner för beredningen samt för 

återkoppling till ämnesrådet. Ordföranden och personal vid Vetenskapsrådet upprätthåller 

gemensamt ämnesrådets och Vetenskapsrådets policy i beredningsarbetet. Beredningsgruppen ska 

inom sig utse en vice ordförande som leder beredningsgruppsmötet då ordförande måste lämna 

möteslokalen vid jäv eller av andra skäl. 

Varje beredningsgrupp har en ansvarig handläggare samt ytterligare en person från Vetenskapsrådet 

vilkas uppgifter är att bistå ordförande i planeringen av mötet, ansvara för den administrativa 

hanteringen i beredningen samt förmedla sakkunskap om hanteringsordning, regler, praxis etc. 

Huvudsekreteraren har ett övergripande vetenskapligt ansvar för beredningsprocessen, besvarar 

frågor av principiell natur och hanterar inkomna klagomål efter beslut. 

Beredningsarbetet utförs i Vetenskapsrådets webbprogram VR-Review (användarguide finns som 

bilaga). Beredningsgruppsordföranden har större befogenheter i VR-Reviewsystemet än övriga 

granskare. Han eller hon är också ansvarig för att yttrandena överensstämmer med det som 

beredningsgruppen kommit överens om. 

3.2. Bedömningskriterier och betygskala 

Baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet 

Granskningen i VR-review ska göras med utgångspunkt i fyra baskriterier för bedömning av 

vetenskaplig kvalitet, vilka specificeras i rutan nedan. Dessa fyra baskriterier är tänkta att återge en 

ansökans ”kvalitetsprofil”. Ett syfte med att särskilja flera bedömningskriterier är att påminna 

granskaren om att göra en allsidig bedömning. Kriterierna ska tjäna som bedömningsgrund för 

enskilda komponenter men det förutsätts inte att kvalitetsbegreppet uttöms genom dessa 

komponenter, inte heller att deras relativa vikt är densamma för alla ansökningar. Betyget kan alltså 

inte vara ett medelvärde eller en summering av delbedömningarna. Granskaren, och i förlängningen 

hela beredningsgruppen, måste i varje enskilt fall ta ställning till vilken kvalitet som en ansökan har 

i ett helhetsperspektiv. I normalfallet kan dock inte en starkt positiv bedömning av endast ett 

kriterium väga upp en ansökans övriga svagheter vid en sammanvägning. Grundtanken är just att 

förslaget ska återge ansökans kvalitetsprofil och ge vägledning till beredningsgruppen för 

slutomdömet och för författandet av kommentaren i yttrandet. 

Bedömningen ska vidare gälla den eller dem som ska utföra forskningen. Normalt ska den av de 

disputerade forskarna som utför det mesta forskningsarbetet också vara huvudsökande. Om så inte 

är fallet bör man som granskare ange det i kommentaren. Det som ska bedömas är varken ansökan 

som sådan eller forskaren som yrkesmänniska, utan den sannolika kvaliteten på den forskning som 

blir resultatet om projektet beviljas medel, vilket innebär att man måste väga in både projektidén 

och forskarens förmåga att genomföra den. Målet är inte eleganta ansökningar utan bra forskning. 

8

BEDÖMNINGSKRITERIER 

Novelty and originality Nytänkande och originalitet 

Projektet ska ha en självständig forskningsuppgift som förväntas leda till ny och i bästa fall 

nydanande kunskap. Nytänkandet och originaliteten kan vara av olika slag, som att ge nya 

svar på grundläggande frågor, generera nya grundläggande frågor och nya riktlinjer för 

forskning eller göra en innovativ tillämpning av befintliga metoder/teknik på nya områden 

m.m. (Bedöms på en sjugradig skala.) 

Scientific quality of the proposed research Projektets vetenskapliga kvalitet 

Bedömningen gäller i vilken grad projektet är teoretiskt och metodisk välinformerat och 

stringent samt i vilken grad de förväntade resultaten har generell räckvidd. Projektet bör ha 

tydliga inslag av grundforskning och ligga nära eller vid forskningsfronten. (Bedöms på en 

sjugradig skala.) 

Merits of applicant(s) Sökandes 1 kompetens 

Bedömningen gäller den sökandes, inklusive eventuella medverkandes, specifika kompetens 

för projektet. Hög kompetens är en förutsättning för att ett projekt som är bra beskrivet också 

kommer att kunna genomföras enligt planerna. Denna bedömning ska primärt gälla den eller 

de forskare som utför det huvudsakliga vetenskapliga arbetet inom projektet. (Bedöms på en 

sjugradig skala.) 

Feasibility Genomförbarhet 

Här görs en bedömning av övriga förutsättningar för projektets genomförbarhet, t.ex. ska 

metod, data och källor vara så beskrivna att förtroende inges om att forskningsuppgiften kan 

lösas, men kriterier kan också användas för bedömning av rimlighet i datas tillgänglighet, 

studiens design och tidsbestämning, institutionella och eller legala förutsättningar. (Bedöms 

på en tregradig skala.) 

Till dessa kriterier finns ytterligare en ruta, som ikryssas då granskare anser att det saknas 

information för bedömaren/gruppen att ta ställning till kvaliteten på något av kriterierna. 

Betygsskalan 

Den allsidiga bedömningen görs genom den för Vetenskapsrådet gemensamma betygsskalan. En 

sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra bedömningskriterierna, samt användas som ett 

sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på 

en tregradig skala. Skalstegens definitioner ges i rutan nedan. Betygen används inte som en 

mekanisk metod för medelsfördelning. Blanketterna har också fält där det är möjligt att skriva in en 

kommentar. Kommentaren kan ge en djupare information om bedömningen av ansökan än vad som 

framgår av betygssättningen. 

1 Notera att detta kan avse en eller flera sökande 

9

BETYGSSKALAN 

OUTSTANDING / Enastående 7 

Exceptionally strong application with neglible weaknesses/ 

Exceptionellt stark ansökan med försumbara svagheter 

EXCELLENT / Utmärkt 6 

Very strong application with negligible weaknesses / 

Mycket stark ansökan med försumbara svagheter 

VERY GOOD TO EXCELLENT / Mycket bra till utmärkt 5 

Very strong application with minor weaknesses / 

Mycket stark ansökan med mindre svagheter 

VERY GOOD / Mycket bra 4 

Strong application with minor weaknesses / 

Stark ansökan med mindre svagheter 

GOOD / Bra 3 

Some strengths, but also moderate weaknesses / 

Vissa styrkor men också vissa svagheter 

WEAK/Svag 2 

A few strengths, but also at least one major weakness 

or several minor weaknesses / 

Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett 

flertal mindre svagheter 

POOR/Dålig 1 

Very few strengths and numerous major weaknesses / 

Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter 

Granskaren kan även välja “Insufficient/Otillräcklig” om det saknas information i ansökan för att 

bedöma dess kvalitet. 

Som komplement till denna skala finns också en tregradig skala för vissa villkor. Ett exempel på detta 

är kriteriet Genomförbarhet /Feasibility: 

Feasible/Genomförbart 3 

Partly feasible/Delvis genomförbart 2 

Not feasible/ Ej genomförbart 1 

Även här kan granskaren markera ”Insufficient/Otillräcklig” när information saknas för att kunna 

bedöma kriteriet. 

10

3.3. Granskningsprocessen 

Fördelning av ansökningar på beredningsgrupp och granskare 

När alla ansökningar kommit in till VR skapar kanslipersonalen sammanfattande listor över 

ansökningar till respektive beredningsgrupp. Listorna sänds till beredningsgruppernas ordförande. 

Hon eller han ansvarar sedan för att fördela ansökningarna på granskare inom beredningsgruppen, 

bedöma om någon/några av dem kräver samråd eller om de bör flyttas helt och hållet till en annan 

beredningsgrupp eller annat ämnesråd/kommitté. Ordföranden ska också avgöra om någon ansökan 

behöver extern granskning, då beredningsgruppen kan sakna kompetens för just den ansökan eller 

om jäv föreligger. 

Granskarna får tillgång till de ansökningar som de ska granska i granskningssystemet VR-review 

där de vid behov även kan beställa utskrifter (print on demand). 

Varje ansökan ska granskas av minst tre ledamöter, där en blir förslagsställare. Den som är 

förslagsställare i VR-Review får blanketten ”förslag till yttrande” och de övriga får blanketten 

”minnesanteckning”. Detta innebär att det endast är förslagsställaren – vid sidan av ordföranden – 

som kan gå in och redigera texten i det som senare blir ansökans yttrande. 

Anmäla jäv 

Det är viktigt att alla ledamöter redan från början uppmärksammar alla jävsförhållanden 

(Vetenskapsrådets jävsregler återfinns i bilaga 3). Om man som granskare finner att man är jävig för 

en viss ansökan ska detta omgående meddelas till ordföranden och ansvarig handläggare så att ny 

granskare snabbt kan utses. Jävsförhållanden ska noteras i VR Review-systemet. 

När alla jäv har registrerats och ansökningar har fördelats på granskare, externa granskare och 

samråd påbörjas själva granskningen. Granskningsarbetet sker i två steg, där de ansökningar som 

bedöms som mest konkurrenskraftiga går vidare till en andra granskning. 

Granskning steg 1. 

Uppdraget som granskare i steg 1 utförs genom att man inför det första beredningsgruppsmötet 

fyller i blanketten ”förslag till yttrande” (för förslagsställaren) eller blanketten ”minnesanteckning” 

(för övriga granskare) för de ansökningar som man tilldelats i VR-review. 

Vid det första beredningsgruppsmötet är gruppens viktigaste uppdrag att, med utgångspunkt från 

granskarnas kommentarer och förslag till yttranden, identifiera ungefärligen den tredjedel av 

projektansökningarna som har störst chanser att beviljas finansiering, vilka sedan går vidare till steg 

två av granskningen. För de två tredjedelar av projektansökningarna som inte anses 

konkurrenskraftiga behöver ingen prioritetsordning upprättas, men ett yttrande som återspeglar 

beredningsgruppens samlade bedömning av varje enskild sådan ansökan ska upprättas vid denna 

tidpunkt. Detta yttrande ska, som alla yttranden, innehålla delbetyg, ett sammanfattande betyg samt 

skriftliga kommentarer (se avsnitt 3.4. nedan för riktlinjer gällande yttrandet). 

Beredningsgruppen ska också bedöma om det finns behov av granskning i annan beredningsgrupp, 

annat ämnesråd eller behov av extern granskare. Om beredningsgruppen anser att någon ansökan 

ska avföras av formella skäl bör även det noteras av ansvarig handläggare i samband med steg ett 

(se vidare under avsnitt 3.4. nedan) 

11

I övrigt bör beredningsgruppen i sin bedömning vara särskilt uppmärksam på om ansökan är en 

tilläggsansökan till ett av Vetenskapsrådet redan beviljat bidrag, om projektledarens aktivitetsgrad i 

projektet är mindre än 20 procent (aktivitetsgrad ska framgå i sökt budget) samt om ansökan primärt 

avser att finansiera doktoranders avhandlingsarbete. Vetenskapsrådet kan finansiera lönemedel till 

doktorander under förutsättning att: 

Doktorandens insats utgör en integrerad del i den huvudsökandes forskningsprojekt, medan, 

omvänt, den huvudsökandes insats inte utgör en del i doktorandens avhandlingsprojekt. 

Medel inte söks för finansiering av doktoranders kursläsning och undervisningsaktiviteter. 

Doktorander kan inte under några omständigheter själva stå som sökande av forskningsmedel hos 

VR. 

De ansökningar som inte går vidare från steg 1 avslås inte formellt förrän ämnesrådet fattar sitt 

gemensamma finansieringsbeslut vid beslutsmötet i oktober. Alla ansökningar som av en eller 

annan anledning inte är färdiggranskade, till exempel för att eventuellt samråd inte hunnit 

genomföras, att ett administrativt misstag har begåtts, att en granskare blivit sjuk eller att gruppen 

anser att den behöver granskas ytterligare, måste gå vidare till steg 2. 

Granskning steg 2 

De ansökningar som kvarstår efter steg 1 genomgår en ny granskning. I detta steg förväntas samtliga 

ledamöter läsa alla ansökningar, med undantag för dem där man är jävig. På samma sätt som i steg 1 

fyller varje ledamot i blanketten ”förslag till yttrande” eller ”minnesanteckning” inför det andra 

beredningsgruppsmötet, som är i augusti/september. 

Vid detta möte är gruppens viktigaste uppdrag att enas om den prioriteringslista som ska ligga till 

grund för ämnesrådets beslut i oktober. Ofta är det klokt att prioritera cirka dubbelt så många 

ansökningar som, givet den preliminära budgeten, ser ut att kunna finansieras inom 

beredningsgruppens ämnesområde. 

Beredningsgruppen ska också ge förslag till finansiering för de prioriterade projekten. Beloppen 

måste vara desamma för samtliga år projektet föreslås få bidrag, annars fungerar inte 

omfördelningsprinciperna. Om en beredningsgrupp rekommenderar att endast delar av ett projekt 

ska finansieras måste det framgå av yttrandet vilka delar av projektet som anses värda att finansiera 

så det kan anges som ett särskilt kontraktsvillkor (se avsnitt 3.4 nedan för ytterligare riktlinjer). 

Vidare ska gruppen upprätta ett yttrande för varje ansökan som gått vidare till steg 2. Detta yttrande 

ska i likhet med de yttranden som upprättades till de ansökningar som inte gick vidare från steg 1 

innehålla delbetyg för varje bedömningskriterium, ett sammanfattande betyg och skriftliga 

kommentarer (se riktlinjer under avsnitt 3.4). Det är viktigt att alla förslag till yttranden finns 

inlagda i VR-Review före ämnesrådets beslutsmöte. 

Beredningsgruppen ska även notera vilka av de prioriterade ansökningarna som är aktuella för den 

särskilda satsningen på Civila samhället, dvs de ansökningar som innehåller bilaga c3, och nominera 

högst så många som ryms inom budgetramen 3,5 M kr av dessa för slutgiltig bedömning. 

Därutöver ska gruppen bedöma och upprätta yttranden till de övriga ansökningar gruppen fått i 

uppdrag att granska, till exempel samråd eller ansökningar om infrastrukturbidrag (se vidare avsnitt 

4). 

12

Vid något av de två beredningsgruppsmötena ska även inkomna slutrapporter för slutförda projekt 

granskas och eventuellt godkännas. 

Protokoll 

För varje beredningsgrupp sammanställs skyndsamt ett protokoll efter respektive grupps möte. 

Protokollet består av en gängse protokollsdel, samt bilagor enligt mall. Bilagan för vanliga projekt 

ska i steg 1 innehålla en sammanställning av vilka ansökningar som föreslås gå vidare och vilka som 

avstyrks för vidare bedömning. Betyg enligt den sjugradiga skalan ska anges för de ansökningar 

som föreslås få avslag efter kvalitetsbedömning. I steg 2 ska protokollet dessutom innehålla en 

prioritering (ranking) av de ansökningar som kan komma ifråga för finansiering, 

finansieringsförslag för respektive projekt, bilaga 2 – en sammanfattande bedömning av årets 

beredningsomgång – samt, som bilaga 3, ett så kallat jävsprotokoll som ska undertecknas av 

ordförande och ansvarig handläggare vid Vetenskapsrådet. Protokollen från 

beredningsgruppsmötena blir inte offentlig handling förrän ÄR-HS fattat sina finansieringsbeslut. 

Beslut 

I oktober fattar ämnesrådet finansieringsbeslut om de projektansökningar som bereds av ÄR-HS. 

Beslutet baseras på det underlag som beredningsgrupperna och omfördelningspanelen tar fram. 

Fram till det att ämnesrådet fattat sitt beslut är alla uppgifter om beredningens utfall konfidentiella. 

Eventuella skriftliga klagomål som kommer ledamöter eller ordförande tillhanda ska alltid skickas 

till registrator vid Vetenskapsrådet som sätter huvudsekreteraren som ansvarig handläggare för 

ärandet. I de fall ärendet rör arbetet i beredningsgruppen eller en ämnesspecifik fråga kontaktar 

normalt huvudsekreteraren beredningsgruppens ordförande och ber om synpunkter innan 

klagomålet besvaras. 

3.4. Riktlinjer för utformning av yttranden, bedömning av 

projektkostnader samt formella skäl till att avföra en ansökan 

Yttranden 

För varje ansökan som bereds av beredningsgruppen ska ett för gruppen gemensamt yttrande 

utformas. Ordförande är ansvarig för att detta förs in på en yttrandeblankett i VR-review. Detta 

yttrande blir offentlig handling och sänds till den sökande efter att ÄR-HS fattat sitt 

finansieringsbeslut i oktober. 

För samtliga ansökningar ska yttrandet innehålla både betyg och skriftlig motivering för såväl 

baskriterier som det sammanvägda betyget. Delbetyg och sammanfattande betyg ska 

beredningsgruppen besluta om på beredningsgruppsmötet. Den skriftliga motiveringen, som måste 

vara väl genomarbetat och ge tydlig information om på vilka grunder betygsättningen är gjord, 

färdigställs i slutlig form efter mötet. Förslagsställaren ansvarar för att ta fram ett utkast till skriftlig 

motivering vilken sedan ska godkännas av ordföranden. Vid utformandet av denna skriftliga 

motivering ska följande aspekter beaktas: 

13

Motiveringen ska återspegla beredningsgruppens gemensamma bedömning, som är 

resultatet av samtliga underlag inför, liksom av diskussionen och beslutet på, 

beredningsgruppsmötet. Den ska inte vara en enskild ledamots bedömning. 

Motiveringen bör fokusera på vad som är styrkor och svagheter i det föreslagna projektet, 

inte på att sammanfatta innehållet i ansökan. 

Motiveringen måste överensstämma med såväl delbetygen som det sammanfattande 

sifferbetyget. En projektansökan som får t ex betyg 4 (”stark ansökan med vissa 

svagheter”) ska också ha ett skriftligt omdöme som lyfter fram vad som gör projektet 

starkt och vilka svagheter gruppen ser. 

I den mån det finns ett externt yttrande/samrådsyttrande till ansökan ska 

beredningsgruppens skriftliga motivering förhålla sig till innehållet och bedömningen i 

detta yttrande. 

Yttrandet ska vara skrivet på svenska eller engelska (för RFI-ansökningar på engelska). 

Bedömning av projektkostnader 

Beredningsgrupperna kan rekommendera andra belopp än de som sökts (vilket de också vanligen 

gör). I själva bedömningen av projekten ska dock endast den vetenskapliga kvalitén bedömas. Den 

princip som ska styra beredningsgruppens bedömning av projektets budget är att det belopp som 

gruppen föreslår ska vara så stort att det bedöms räcka för att kunna genomföra det projekt som 

föreslås i ansökan. Olika nivåer för indirekta kostnader ska inte vägas in i den bedömningen. 

I bedömningen av projektens budgeterade kostnader bör beredningsgrupperna, samtidigt som de 

iakttar kraven på vetenskaplig kvalitet, ta hänsyn till följande omständigheter: 

Bör forskningsprojektet genomföras på annan, vanligtvis kortare tid än den som angetts i 

ansökan? 

Bör forskningsprojektet genomföras med ett annat, vanligen mindre antal forskare 

inblandade? 

Finns inslag i projektet som inte uppfyller kvalitetskraven och som därmed måste tas bort 

ur projektet? 

Om en beredningsgrupp rekommenderar att endast delar av ett projekt ska finansieras ska yttrandet 

över ansökan klargöra vilka delar av projektet som anses värda att finansiera, så det kan anges som 

ett särskilt kontraktsvillkor. 

Vetenskapsrådet lämnar bidrag till forskningsprojekt och förbinder sig inte att helfinansiera de 

forskare som tilldelas bidrag. Normalt finansierar ämnesrådet bara en del av varje forskares 

arbetstid. Praxis är att bevilja bidrag som motsvarar finansieringen av enskilda forskares arbetsinsats 

enligt följande: 

Forskare (utan 

universitetstjänst) Finansieras med högst 75 % av en heltidstjänst 

Lektorer Finansieras med högst 50 % av en heltidstjänst 

Professorer Finansieras med högst 50 % av en heltidstjänst 

Doktorander Finansieras med högst 100 % av en heltidstjänst under 3 år eller 

Doktorander Finansieras med högst 75 % av en heltidstjänst under 4 år 

14

Att avföra ansökningar av formella skäl 

En ansökan kan avföras av formella skäl, vilket innebär att den avförs från vidare beredning utan att 

bli sakbedömd eller betygsatt. För att en ansökan ska avföras av formella skäl krävs ett 

myndighetsbeslut. Ett ämnesråd, eller en beredningsgrupp, ska därför inte själv besluta om att 

avföra en ansökan av formella skäl. Om en granskare under bedömningsarbetet identifierar 

anledningar till att en ansökan bör avföras av formella skäl har han eller hon dock ett ansvar att 

påtala detta för beredningsgruppens handläggare, som sedan övertar ansvaret för att hantera ärendet 

vidare. (Normalt räcker det att bedömaren framför det observerade skälet under 

beredningsgruppsmötet, en protokollsanteckning görs, så övertar VR-handläggaren sedan ansvaret 

för den vidare hanteringen. Dock ej i brådskande fall!) 

Om ansökan är ofullständig ska granskaren avgöra om ansökan ändå kan bedömas utan negativa 

konsekvenser för ansökans beviljningschanser. Om detta är möjligt granskas ansökan som vanligt 

och ofullständigheten kommenteras inte i yttrandet. Om det inte är möjligt ska bedömaren kontakta 

beredningsgruppens handläggare, som undersöker om ansökan ska avföras av formella skäl eller om 

det kan bli aktuellt att efterfråga en komplettering. 

15

4. Hantering av ansökningar om 

infrastrukturbidrag 

Beredningsgrupperna kan även få ett fåtal ansökningar om infrastrukturbidrag. Det gäller 

ansökningar om (1) planeringsbidrag RFI, (2) stöd till stora databaser RFI, (3) dyrbar vetenskaplig 

utrustning, RFI samt (4) driftsbidrag, RFI. 

Ansökningarna granskas till att börja med av RFI:s beredningsgrupper, för att avgöra om de 

uppfyller kriterierna för nationell infrastruktur. Sedan träffas ordförandena för att diskutera sina 

förslag och komma överens om vilka ansökningar som ska gallras. De som inte alls uppfyller 

kriterierna avslås. De kvarvarande ansökningarna behandlas sedan i tre steg. I det första steget sker 

bedömningen i ämnesrådens eller kommittéernas beredningsgrupper samt vid behov av externa 

granskare. Skriftliga yttranden inklusive betyg från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund 

för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör det andra steget. I det tredje steget upprättar 

en sammanvägningsgrupp med representanter från RFI:s beredningsgrupper (vanligen 

ordförandena) ett beslutsunderlag till RFI. Vid mötet i november beslutar RFI om vilka ansökningar 

som ska beviljas eller avslås. 

Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den 

vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s grupper 

svarar för värdering av den långsiktiga och övergripande strategiska betydelsen och av hur väl 

ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. Den RFI-beredningsgrupp som har 

huvudansvar för ansökan ansvarar för att ansökan får en fullgod bedömning, dvs begär vid behov in 

kompletterande yttranden från externa granskare. 

Steg 1 – bedömning i ämnesrådens beredningsgrupper 

Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens beredningsgrupper, 

eller om det inte är möjligt av minst två externa granskare. Dessa beredningsgruppers yttranden ska 

avges före beredningen i RFI:s beredningsgrupper. 

De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper avger ska vara skrivna på engelska och 

innehålla betygsättning och skriftlig motivering av följande kriterier: 

a) Nytänkande och originalitet 

En bedömning av nytänkande och originalitet på både den forskning som är tänkt att stödjas av 

infrastrukturen och den infrastruktur som ansökan avser. Bedöms enligt den sjugradiga betygsskalan 

(se avsnitt 3). 

b) Projektets vetenskapliga kvalitet 

En bedömning av den vetenskapliga kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av 

infrastrukturen. Bedöms enligt den sjugradiga betygsskalan (se avsnitt 3). 

c) Sökandes kompetens 

En bedömning av sökandes kompetens. Här bör både kompetens för att konstruera och/eller driva en 

infrastruktur enligt vad som beskrivs i ansökan och akademiska forskningsmeriter vägas in. Bedöms 

enligt den sjugradiga betygsskalan (se avsnitt 3). 

16

d) Genomförbarhet 

En bedömning av genomförbarheten av den infrastruktur som föreslås i ansökan. Bedöms enligt den 

tregradiga betygsskala, där ”Genomförbart” är ”3”; ”Delvis genomförbart” är ”2” och ”Ej 

genomförbart” är ”1” (se avsnitt 3). 

e) Sammanfattande bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet 

Ett sammanfattande betyg som reflekterar en helhetsbedömning av betygen under a-d. 

Bedömningen ska motiveras under f). Bedöms enligt den sjugradiga betygsskalan (se avsnitt 3). 

f) Skriftlig motivering av det sammanfattande betyget 

En motivering till det sammanfattande betyget, e), där det tydligt framgår vilka överväganden som 

lett fram till betyget. Beredningsgruppens yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans 

med beslutet. 

g) Potentiella användare 

En bedömning av antalet kvalificerande användare som kan komma att nyttja infrastrukturen. 

Bedöms enligt tregradig betygsskala, där ”Bred nationell och/eller internationell användning” är 

”3”; ” Viss nationell och/eller internationell användning” är ”2” och ” Främst lokal användning” är 

”1”. 

h) Infrastrukturens relevans 

En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av 

infrastrukturen. Bedöms enligt tregradig betygsskala, där ”Mycket hög” är ”3”; ” Hög” är ”2” och 

”Låg” är ”1”. 

17

5. Översiktlig tidsplan för 

beredningsgruppens arbete 

Vår 

Tidsplan (vår) Händelse 

Inför sista ansökningsdag E-post till bg-ledamöter om att det är dags att logga 

in, Bg-ledamöter lägger in person- och 

kontouppgifter i VR Review 

26 mars Sista ansökningsdag 

v 13-14 Registrering av projektansökningar 

v 13-14 Preliminär fördelning av ansökningar mellan 

beredningsgrupper, kortlista och faktablad sänds till 

bg-ordförande 

v 13-15 Ordförande, med stöd från VR-personal, fördelar 

ansökningar på granskare 

v 14-15 Bg-ledamöter registrerar jäv i VR Review 

v 14-15 Slutgiltig fördelning av ansökningar mellan 

beredningsgrupper 

Från v 14 Bg-ledamöter kan beställa utskrifter via Print-on- 

Demand 

27 maj Sista dag att flytta ansökningar mellan ämnesråd 

v 16–v 23 Granskningsperiod: Bg-ledamöter läser och 

betygsätter ansökningar 

En vecka före bg-möte Sista inregistrering: förslag till yttrande / 

minnesanteckning 

Ca tre dagar före bg-möte Sammanställning och utskick inför bg-möten 

21 maj–14 juni Beredningsgruppsmöten 

XX juni Sista dag att efterfråga samråd från annat 

ämnesråd 

En vecka efter bg-möte Bg-protokoll upprättas för steg 1 

30 juni Yttranden (steg 1) ska vara inregistrerade 

18

Höst 

Tidsplan (höst) Händelse 

T o m v 25 Kontakt med eventuella externa granskare, 

eventuell förfrågan om samråd från annan HS 

beredningsgrupp 

v 23–v 33 Granskningsperiod 

En vecka för bg-möte Sista inregistrering av förslag till yttrande / 

minnesanteckning 

En vecka för bg-möte Sista inregistrering av extern granskares utlåtande 

Ca 3 dagar före bg-möte Sammanställning och utskick inför bg-möten 

26 aug–13 sept Beredningsgruppsmöten 

13 september Utskick till omfördelningspanelen 

24 september Sista inregistrering av yttrande steg 2 

27 september Yttranden till RFI 

8 oktober Bg-protokoll för steg 2 färdigupprättade, listor 

kompletta från bg, priolistor inlagda på gemensam 

server 

15 oktober Utskick inför ämnesrådsmöte 

v 42 Omfördelningspanelen har möte 

v 43 ÄR-HS 

v 45 Beslutsmeddelande sänds ut till sökande 

(undantag livets molekyl-ansökningar) 

19

Bilagor 

20

Bilaga 1. Beredningsgrupper inom 

humaniora och samhällsvetenskap, 

handläggare och fördelning av budget 2013 

Beredningsgrupper 

Ordinarie beredningsgrupper inom humaniora och samhällsvetenskap 2013, inklusive 

kontaktuppgifter till personal vid Vetenskapsrådet: 

Beredningsgrupp HS-A 

Estetiska vetenskaper, inklusive litteraturvetenskap, teater-, musik-, film- och konstvetenskap, 

arkitekturhistoria 

Kontakt: Anette Eriksson, e-post: anette.eriksson@vr.se, telefon: 08-546 44 133 

Lucas Pettersson, e-post: lucas.pettersson@vr.se, telefon: 08-546 44 277 

Beredningsgrupp HS-B 

Ekonomisk forskning, ekonomisk- och kulturgeografi, statistik och demografi 

Kontakt: Maja Tröen, e-post: maja.troen@vr.se, telefon: 08-546 44 266 

Maria Thuveson, e-post: maria.thuveson@vr.se, telefon: 08-546 44 193 

Beredningsgrupp HS-C 

Sociologi, Antropologi, Etnologi, Socialt arbete, Kriminologi, Pedagogik 

Kontakt: Lise-Lotte Wallenius, e-post: lise-lotte.wallenius@vr.se, telefon: 08-546 44 125 

Ulrika Kaby, e-post: ulrika.kaby@vr.se, telefon: 08-546 44 124 

Beredningsgrupp HS-D 

Filosofi, rättsvetenskap 


John Tumpane, e-post: john.tumpane@vr.se, telefon: 08-546 44 279 

Beredningsgrupp HS-E 

Statsvetenskap, freds- och konfliktforskning, medie- och kommunikationsvetenskap, 

informationsvetenskap 


Sara Monaco, e-post: sara.monaco@vr.se, telefon: 08-546 44 308 

Beredningsgrupp HS-F 

Psykologisk forskning 

Kontakt: Maja Tröen, e-post: maja.troen@vr.se, telefon: 08-546 44 266 

Maria Thuveson, e-post: maria.thuveson@vr.se, telefon: 08-546 44 193 

21

Beredningsgrupp HS-I 

Historiska vetenskaper, arkeologi 


Jan Bolin, e-post: jan.bolin@vr.se, telefon: 08-546 44 312 

Beredningsgrupp HS-J 

Språkvetenskap 


Rolf Hughes, e-post: rolf.hughes@vr.se, telefon: 08-546 44 109 

Beredningsgrupp HS-K 

Religionsvetenskap, utomeuropeiska språk och kulturer, antikforskning 

Kontakt: Lise-Lotte Wallenius, lise-lotte.wallenius@vr.se, telefon: 08-546 44 125 

Marianne Wikgren, e-post: marianne.wikgren@vr.se, telefon 08-546 44 207 

Omfördelningspanel 

Ämnesövergripande beredningsgrupp för bedömning av ansökningar 

Kontakt: Lucas Pettersson, e-post: lucas.pettersson@vr.se, telefon: 08-546 44 277. 

Fördelning av budget mellan beredningsgrupperna 2013 

Beredningsgrupp Andel 

HS-A 11,34% 

HS-B 12,05% 

HS-C 17,05% 

HS-D 9,63% 

HS-E 10,21% 

HS-F 12,92% 

HS-I 13,16% 

HS-J 6,84% 

HS-K 6,80% 

22

Bilaga 2. Principer för användande av 

externa granskare 

Definitionen på en extern granskare är en person som utför granskning av ansökningar till stöd åt en 

beredningsgrupp (eller annan beredande entitet), men som inte själv är vald ledamot. En extern 

granskare kan vara ledamot av annan beredningsgrupp, eller i övrigt stå utanför Vetenskapsrådets 

beredningsorganisation. Det är ofta en fördel att anlita en utländsk expert som extern granskare. 

Externa granskare kostar, både i form av arvoden och av den arbetstid som läggs ned på att rekrytera 

och ledsaga dem i granskningsprocessen. Därför skall användande av externa granskare vara 

restriktivt. Utöver de externa granskare som är nödvändiga på grund av jävssituationer 

rekommenderas att maximalt en extern granskare anlitas per tio ansökningar i gruppen. Så långt det 

är möjligt ska de ombes granska flera ansökningar för att få ett underlag för jämförelse. Det innebär 

att en grupp med totalt 100 ansökningar inte bör anlita mer än tio externa granskare, utöver dem 

som krävs för särskilda jävsförhållanden. 

En extern granskare ska i huvudsak göra samma slags bedömning av ansökan som 

beredningsgruppen (och ge skriftliga kommentarer och betyg). Granskarens yttranden som 

inkommer till VR är en allmän handling, likställt med beredningsgruppens slutyttrande, och ska 

lämnas ut på begäran. I vissa fall kan man be en annan beredningsgrupp som helhet komma med ett 

rådgivande yttrande, och även det hanteras då som ett extern yttrande. 

Beredningsgruppen, eller dess ordförande, kan identifiera situationer när extern granskning behövs 

och föreslå vem som ska anlitas. I normalfallet kontaktar den beredningsgruppsansvarige på 

Vetenskapsrådet föreslagna externa granskare. Extern granskare ska inte ha egen ansökan i aktuell 

beredningsgrupp, och måste vara ojävig i förhållande till sökande som ska bedömas. 

Extern granskning är obligatorisk när ledamot av Vetenskapsrådets beslutsorgan (motsv) är sökande 

(minst två externa yttranden krävs inför beslut). Övriga fall där extern granskning förekommer är 

typiskt: 

Jävsituation inom beredningsgruppen – man vill styrka att även en helt oberoende 

granskning leder till ungefär samma resultat i bedömningen 

Ansökans vetenskapliga innehåll är sådant att beredningsgruppens samlade 

kompetens inte är tillräcklig för en fullvärdig bedömning 

Huvudprincipen är att beredningsgruppen är fullt ansvarig för slutbedömningen av en ansökan och 

förslaget till beslut. Eventuella externa granskare ersätter inte bortfall av granskare inom gruppen 

(minst tre). 

23

Bilaga 3. Jävsregler för Vetenskapsrådet 

2006-02-21 

Dnr: 111-2006-623 

Beslutade av Vetenskapsrådets styrelse 2001-04-03. 

Denna förkortade version fastställdes av GD 2006-02-21 på styrelsens uppdrag. 

1. Vad är jäv? 

Bestämmelser om jäv finns i Förvaltningslagen (1986:223), som är en generell lag för alla 

myndigheter. 

Enligt de inledande orden i 11 § gäller jävsreglerna den som ska handlägga ett ärende. 

Begreppet handlägga täcker inte bara den som deltar vid den slutliga handläggningen av 

ärendet utan även den som bereder ärendet. Avgörande här är om personen i fråga har varit 

inblandad i ärendet på ett sådant sätt att han eller hon kan tänkas ha inverkat på utgången. 

Nedanstående typer av jäv finns uppräknade i Förvaltningslagen. 

Sakägar-, intresse- och släktskapsjäv 

Den som ska handlägga ett ärende är jävig 

Om saken angår personen själv, dennes make, förälder, barn, syskon eller någon 

annan närstående. 

Om ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för personen själv eller 

någon närstående till denne. 

Ställföreträdarjäv 


Om personen eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår. 

Om personen eller någon närstående är ställföreträdare för någon som kan vänta 

synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. 

Tvåinstansjäv 


Om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av 

en annan myndighets beslut, och personen hos den andra myndigheten har deltagit i 

den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken. 

24

Om ärendet har väckts hos myndigheten på grund av tillsyn över en annan myndighet, 

och personen tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga 

handläggningen av ett ärende som rör saken. 

Ombuds- eller biträdesjäv 


Om personen fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken. 

Grannlagenhets- eller delikatessjäv 


Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet 

till 

personens opartiskhet i ärendet. 

1.1 Varför jävsregler? 

Jävsregler (liksom andra så kallade förvaltningsrättsliga regler för en myndighet) har 

följande funktioner. 

Styra hur arbetet vid myndigheten organiseras och bedrivs för att garantera en objektiv 

och opartisk hantering av ärenden. 

Skapa förtroende hos berörda och allmänhet för att ovanstående sker. 

2. Jävsregler vid Vetenskapsrådet 

Ansvar för att jävsreglerna följs ligger dels på själva myndigheten, dels på enskilda 

handläggare, vilket är det uttryck som används i lagen. Såväl tjänstemän som ledamöter 

ingår i begreppet handläggare. Det gäller hela Vetenskapsrådets organisation det vill säga 

styrelse, ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer, 

sakkunniga och huvudsekreterare. Vetenskapsrådets verksamhet skiljer sig på flera sätt från 

verksamheten vid andra myndigheter. Bland det som skiljer sig mest är att majoriteten i 

beslutande organ är utsedda som representanter för det kollektiv av forskare som direkt 

berörs av besluten. Detta skapar en speciell risk för delikatessjäv (kallas även för 

grannlagenhetsjäv) vilket därför utvecklas närmare nedan. 

Generellt 

Den som är jävig får inte handlägga ärendet, dvs. han eller hon får inte vidta någon 

förberedande åtgärd eller delta i ärendets avgörande. 

Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne, 

ska självmant berätta det. 

25

Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och ingen ersättare blivit tillsatt, ska 

Vetenskapsrådet snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i 

prövningen av jävsfrågan endast om det inte går att utan honom eller henne besluta i 

frågan och någon annan inte kan tillkallas utan alltför lång fördröjning. 

Ett beslut i en jävsfråga får bara överklagas i samband med att myndighetsbeslutet i 

ärendet överklagas. 

Delikatessjäv 

Delikatessjäv täcker in alla de situationer då någon av övriga jävsgrunder inte kan 

användas. Regeln ska dock inte tillämpas rutinmässigt så fort någon annan jävsgrund inte är 

formellt tillämplig. Det måste till något mera påtagligt för att den ska tillämpas. 

Exempel på delikatessjäv inom Vetenskapsrådets verksamhet kan vara 

nära samarbete i professionell mening 

uppenbar vänskap eller ovänskap 

beroendeförhållande av ekonomisk art 

chefs-/medarbetarförhållande 

att någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att 

det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning 

Den enskilda situationen måste bedömas utifrån såväl arten som omfattningen av 

förhållandena och den tid det handlar om. 

Följande situationer kan innebära en särskilt påtaglig risk för jäv och/eller kan uppfattas 

som riskabla ur förtroendesynpunkt. 

När en handläggare tillhör samma institution (särskilt små och medelstora) eller 

motsvarande självständig ekonomisk enhet som en sökande. 

När en handläggare i ett visst ärende samtidigt i ett annat sammanhang står i ett 

möjligt beroendeförhållande till en sökande. Ett exempel är om den sökande har 

uppdrag som utvärderare av handläggarens kompetens, bidragsansökan, institution 

eller ämne. 

När en handläggare har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete, till 

exempel i form av lärare- eller elevförhållande, eller gemensamt bedriven forskning, 

med en sökande. 

I vissa fall kan gemensamt författarskap av böcker eller artiklar utgöra en känslig 

situation. Avgörande är om det förekommit nära samarbete i professionell mening. 

Eftersom publiceringspraxis varierar stort mellan olika ämnesområden går det inte att 

fastställa gemensamma riktlinjer för hela Vetenskapsrådet. 

De handläggare som främst riskerar att hamna i jävsförhållanden är dem som själva är 

vetenskapligt verksamma, främst ledamöter i styrelse, ämnesråd, beredningsgrupper 

och prioriteringskommittéer men även sakkunniga och huvudsekreterare. Ansökningar 

om forskningsstöd från ledamöter i styrelse, ämnesråd, kommittéer, 

beredningsgrupper och prioriteringskommittéer får därför inte beredas i den grupp där 

ledamoten är ordförande, ledamot eller observatör. 

För huvudsekreterare gäller särskilda regler vad gäller forskningsstöd. 

26

2.1 Förebyggande av jävsituationer 

Följande riktlinjer används vid Vetenskapsrådet för att förebygga jävsituationer. 

Listor över ansökningar bör på ett tidigt stadium skickas till handläggare inom 

relevanta ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer med 

en anmodan att ledamöterna anmäler de ansökningar för vilka de är jäviga eller där de 

anser att fara för jäv föreligger. 

Ledamöterna bör uppmanas att uppmärksamma om det finns andra risker för jäv än de 

exempel som ges i detta dokument. 

När beredningsgrupper och prioriteringskommittéer utses och när ansökningar 

fördelas ska jävsfrågan uppmärksammas och jävsituationer undvikas. Detta kan till 

exempel ske genom att beredningsgrupper och prioriteringsgrupper utses först efter att 

ansökningar inkommit eller att en ansökan flyttas till en annan grupp. 

Handläggare, där risk för jäv föreligger, ska inte utses till föredragande för en 

ansökan. 

Handläggare, där risk för jäv föreligger, ska inte vara med när en ansökan behandlas i 

beredningsgruppen eller prioriteringskommittén. 

Då en ansökan behandlas som en del i ett kollektiv, till exempel då ett ämnesråd 

samtidigt beslutar om ett större antal ansökningar enligt en prioriteringslista från en 

beredningsgrupp, är endast handläggare med jäv i lagens mening förhindrade att delta. 

Procedurregler vid jäv 

De ovanstående riktlinjerna kan inte alltid förhindra att jävsituationer kan uppstå. 

De vanligaste fallen är följande. 

En rådsledamot söker bidrag eller anställning. 

En ansökan faller inom ett starkt specialiserat område där det inte går att finna 

ledamöter i beredningsgrupper eller prioriteringskommitté som inte står i en särskild 

relation till den sökande. 

I dessa och andra fall då jäv kan föreligga ska skriftliga yttranden inhämtas från minst 

två utomstående sakkunniga. 

Vid en jävsituation ska följande åtgärder vidtas när ett ärende behandlas. 

Den som är jävig ska lämna lokalen. 

Jäv ska antecknas i protokollet. 

Även fall där jäv prövats men inte ansetts föreligga ska protokollföras. 

Om mötet inte protokollförs ska likväl jävsprotokoll föras. 

2.2 Beslut som ej direkt gäller enskilda personer 

Ibland uppstår situationer som inte gäller någon speciell sökande men där en handläggare 

ändå kan ha ett personligt intresse. Det kan t ex gälla att inrätta särskilda 

27

forskningsprogram, prioritera särskilda forskningsområden, ge bidrag i 

infrastrukturärenden, utforma riktade satsningar av olika slag och liknande. 

Den viktigaste garantin för opartiskhet i sådana fall är den kollegiala kontrollen och största 

möjliga öppenhet i dokumentationen av det underlag som legat till grund för beslutet. 

Det är därför av stor vikt att alla handläggare i sådana sammanhang strikt bemödar sig om 

opartiskhet och om att i största möjliga utsträckning dokumentera underlag för sina 

bedömningar samt att alla deltagare i ett beslut noga sätter sig in i omständigheterna även 

om de inte är föredragande eller specialister i ämnet. 

3. Förtroendefrågor 

Förtroende hos berörda och allmänheten för att myndigheten sköter sin uppgift på ett 

opartiskt sätt bygger inte bara på att jävsreglerna iakttas utan även på andra principer som 

därvid samverkar med jävsreglerna. Två sådana principer gäller öppenhet och 

dokumentation. 

3.1 Öppenhet 

Även öppenheten regleras i Förvaltningslagen: "En sökande, klagande eller annan part har 

rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon 

enskild". Detta stadgande går längre än den allmänna principen om handlingars 

offentlighet. Vetenskapsrådets handläggare bör också - när så är möjligt - visa motsvarande 

öppenhet även när det inte gäller myndighetsutövning mot någon enskild. 

3.2 Dokumentation 

Vetenskapsrådet ska dokumentera det underlag som har funnits för olika beslut. Om ärendet 

rör myndighetsutövning mot någon enskild måste dokumentationen innehålla skälen till 

beslutet. Dock får skälen utelämnas om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig 

utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart. Om 

skälen utelämnas bör myndigheten på begäran kunna lämna ut dem. 

Reglerna fungerar som ett skydd för den enskilde mot utlämnande av ofördelaktiga 

uppgifter till andra. Så länge detta intresse inte skadas bör de skäl redovisas som finns 

dokumenterade. 

Ordlista 

Handläggare: Alla som kan påverka ett ärendes utgång, både under förberedelserna (t ex 

forskningssekreterare) och vid beslutet (t ex rådsledamöter). 

Handläggning: Alla åtgärder som en myndighet vidtar från det att ett ärende inleds till dess 

det avslutas inkl själva beslutet och eventuell omprövning 

28

Ärende: Uttrycket "Handläggning av ärende" i lagtext syftar normalt på myndighetens 

beslutande verksamhet. 

Myndighetsutövning mot enskild: Beslut fattade med stöd av lag eller förordning och som 

rör en enskilds rättigheter eller skyldigheter. Typexempel i VRs verksamhet är beslut i 

ärenden om bidrag till forskning och anställningsbeslut. 

Jäv: Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller 

tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av ett ärende. 

Sakägar- intresse- och släktskapsjäv: Här berörs enbart intressejäv. De andra två 

situationerna bedöms som tillräckligt tydliga. Intressejäv föreligger om ärendets utgång kan 

väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den som handlägger ärendet. Här menas inte 

personens rättsliga intresse (jfr sakägarjäv) utan det faktiska intresset. Synnerlig nytta är 

inte att jämställa med särskild nytta utan det krävs något väsentligt mycket mer för att 

denna situation ska vara för handen. Det typiska fallet är 

att handläggaren äger aktier i ett bolag som är part i ett ärende. Storleken på aktieinnehavet 

och ärendets betydelse för bolaget är avgörande. 

Ställföreträdarjäv: Avser i detta sammanhang i första hand den som är firmatecknare i ett 

bolag, en förening eller någon annan juridisk person eller den som är förmyndare, god man 

eller förvaltare för annan fysisk person t ex underårig. Förutsättningarna är ungefär 

desamma som i punkten 1. 

Tvåinstansjäv: Den som ska handlägga ett ärende i högre instans har tagit sådan befattning 

med saken redan i lägre instans att hans eller hennes objektivitet kan sättas ifråga. 

Förutsätter att ärendet har väckts antingen genom överklagande eller på grund av tillsyn. 

Förutsätter också att den som ska handlägga ärendet i den högre instansen deltagit i den 

lägre instansens slutliga handläggning av ärendet i fråga. Omfattar normalt inte det fallet att 

någon hos en och samma myndighet deltar i olika skeden av ett ärendes handläggning. 

29

Bilaga 4. Vetenskapsrådets 

jämställdhetsstrategi 2010–2012 

Observera! Jämställdhetsstrategin för 2010-2012 gäller för 2013 års beredning och i övrigt tills en 

ny jämställdhetsstrategi beslutas 

Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete 

Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhets- 

område. Strategin för att utföra denna uppgift är att sträva efter jämställdhet i hela 

myndighetens verksamhet. Vetenskapsrådet ställer upp följande operationella mål. 

Vetenskapsrådet ska 

uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper, 

vidmakthålla att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos 

Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland de potentiellt 

sökande forskarna, 

ha samma beviljandegrad 1 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek 

på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens 

karaktär och till stödformen. 2 

Styrelsen har ansvaret för att Vetenskapsrådets strategi genomförs. För att målen ska 

uppnås krävs insatser av hela myndigheten, inklusive ämnesråd, råd och kommittéer. 3 

Där inget annat anges, ansvarar generaldirektören för att jämställdhetsarbetet drivs 

framåt. 

Inledning 

Denna strategi avser Vetenskapsrådets verksamhet som forskningsfinansiär. Arbetet med 

att åstadkomma jämställdhet inom Vetenskapsrådet som myndighet behandlas i en 

särskild jämställdhetsplan. 

Vetenskapsrådets huvuduppgift är att fördela forskningsstöd till den forskning som har 

högst vetenskaplig kvalitet och som bäst främjar förnyelse. För att klara denna uppgift 

krävs att bedömningen av ansökningar sker på ett sakligt sätt. I en saklig bedömning 

ingår att den ska vara könsneutral; Vetenskapsrådet ska stödja de allra bästa forskarna 

oavsett om de är kvinnor eller män. 

Vetenskapsrådet utgår från att forskningskapacitet finns i samma utsträckning hos båda 

könen. Vetenskapsrådet har vidare som utgångspunkt att forskningen gagnas av att både 

kvinnor och män deltar och bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter. 

1 Med beviljandegrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga 

inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. 

2 Måluppfyllelsen måste självfallet bedömas med avseende på ett tillräckligt stort antal beslut. 

3 Här avses ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnesrådet för medicin och hälsa, 

ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer, utbildnings- 

vetenskapliga kommittén och kommittén för konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. 

30

Jämställdhet är också en rättvisefråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att 

forska och göra karriär som forskare. 

För att uppnå jämställdhet inom Vetenskapsrådets verksamhetsområde krävs långsiktigt 

och uthålligt arbete och kontinuerlig uppmärksamhet på att vunna framsteg i jämställd- 

hetshänseende inte går förlorade. Myndigheten ska fortlöpande följa upp och analysera 

sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv samt vidta nödvändiga åtgärder med 

anledning av resultaten. Vetenskapsrådet ska också informera om jämställdhetsarbetet. 

Därutöver ska Vetenskapsrådet ägna uppmärksamhet åt hur genusforskningens resultat 

kan bidra till att förbättra jämställdheten i myndighetens verksamhetsområde. 

Lagar, förordningar och regleringsbrev 

Jämställdhet mellan kvinnor och män tas upp i det juridiska regelverket, t.ex. i 

regeringsformen 1 kap. 2 §, diskrimineringslagen (2008:567), högskolelagen 

(1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). 

I Vetenskapsrådets instruktion (2009:975) 1 § 14 stadgas att Vetenskapsrådet ska främja 

jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Måluppfyllelsen ska 

redovisas i Vetenskapsrådets årsredovisningar i enlighet med de krav som fastställs av 

regeringen i regleringsbrev. 

Processer för att nå målen 

Vetenskapsrådet ska analysera sin verksamhet i ett jämställdhetsperspektiv och följa upp 

i vilken utsträckning målen har uppnåtts. Detta ska ske årligen i samband med presen- 

tationen för styrelsen av utfallet av årets allmänna utlysning och i samband med 

utarbetandet av årsredovisningen. Jämställdhetsfrågorna ska diskuteras i styrelsen och i 

övriga delar av organisationen och behövliga åtgärder ska vidtas. Vidare ska en mer 

övergripande jämställdhetsanalys göras vid slutet av styrelsens treåriga mandatperiod. 

När en ny styrelse tillträder ska den fatta beslut om en jämställdhetsstrategi för sin 

mandatperiod. 

I det följande beskrivs närmare hur de uppsatta operationella målen ska nås. 

1 Jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beredningsgrupper 

”Vetenskapsrådet ska uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina 

beredningsgrupper” (mål 1). 

I detta sammanhang anses jämn könsfördelning råda i en grupp när ingetdera könet utgör 

mindre än 40 % av ledamöterna. 

Innan beredningsgrupper tillsätts, ska könsfördelningen övervägas. Jämställdhetsarbetet 

ska vara långsiktigt. Det innebär bl.a. att inom vissa områden, där män är starkt 

underrepresenterade bland högskolans lärare och forskare, måste Vetenskapsrådet vara 

uppmärksamt på att inte överutnyttja de fåtaliga männen. I de fall där kvinnorna är det 

starkt underrepresenterade könet ska motsvarande hänsyn tas. 

Om den föreslagna sammansättningen av en beredningsgrupp ligger utanför intervallet 

40 % - 60 % ska detta framgå av underlaget till berörd huvudsekreterares beslut. I 

underlaget ska det också finnas en motivering för avvikelsen, där det anges vilka 

31

ansträngningar som gjorts för att få en jämn könsfördelning. 

Även när andra grupper tillsätts och när beslut fattas om Vetenskapsrådets representation 

i externa nationella och internationella organ ska jämställdhetsaspekten vägas in. 

2 Kvinnors och mäns sökaktivitet 

”Vetenskapsrådet ska bevaka att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag 

hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland potentiellt sökande 

forskare” (mål 2). 

Såväl kvinnliga som manliga forskare ansöker för närvarande om forskningsstöd hos 

Vetenskapsrådet i en utsträckning som motsvarar deras andel av dem som kan anses vara 

potentiellt sökande forskare. Om detta förhållande skulle ändras framöver, kommer 

Vetenskapsrådet att aktivt arbeta för att få in fler ansökningar från det kön som är 

underrepresenterat bland de sökande. 

3 Samma beviljandegrad för kvinnor och män 

”Vetenskapsrådet ska ha samma beviljandegrad 4 för kvinnor och män och samma 

genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till 

forskningens karaktär och till bidragsformen” 5 (mål 3). 

Innan Vetenskapsrådet beslutar att införa en ny bidragsform eller starta ett nytt program 

ska effekterna på jämställdheten analyseras och överväganden göras om några särskilda 

åtgärder är påkallade. Analysen ska gälla dels den totala nivån, dels vara uppdelad på 

bidragsform och ämnesområde. 

När det gäller stora och långsiktiga bidrag som söks av miljöer och inte av enskilda 

forskare ska jämställdheten som en kvalitetshöjande faktor betonas. Bedömningskriterier 

och beredningsformer ska övervägas i ett jämställdhetsperspektiv. 

Ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer och i beredningsgrupper ska delges 

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Även övriga sakkunniga ska delges strategin, 

som också ska finnas på engelska. 

Vetenskapsrådets beredningshandböcker ska innehålla skriftliga anvisningar för 

beredningsgrupperna, där följande uppmärksammas: 

4 Se not 1. 

5 Se not 2. 

att samtliga bedömningskriterier ska vara tydliga och explicita. När utlysningar 

sker, ska kriterierna redovisas på Vetenskapsrådets hemsida tillsammans med 

anvisningarna för de sökande, 

att endast de "forskningsaktiva" åren ska beaktas vid bedömningen av den 

vetenskapliga produktionens omfattning, vilket innebär att t.ex. tid för 

föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom eller andra liknande omständigheter 

ska räknas bort, 

att samma kvalitetsbedömning ska göras av meritvärdet oberoende av 

om en postdoktorsvistelse sker i Sverige eller utomlands. 

32

Handläggarna i Vetenskapsrådet ska inför varje ny beredningsomgång gå igenom 

ovanstående anvisningar med beredningsgrupperna. 

Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljande- 

graden i förslaget och den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor 

respektive män. 

Huvudsekreterarna ska föredra beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett 

jämställdhetsperspektiv för respektive ämnesråd, råd och kommitté och kommentera 

eventuella skillnader i beviljandegrad och genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och 

män. Dessa föredragningar ska ske innan ämnesråd, råd och kommittéer fattar beslut. Till 

besluten ska bifogas respektive ämnesråds, råds och kommittés samlade bedömning av 

resultatet i förhållande till Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Bedömningarna ska 

inkludera ämnesrådets, rådets resp. kommitténs kommentarer till eventuella skillnader i 

de avseenden som nämns ovan, samt en plan/strategi för att komma till rätta med dem. 

Varje ämnesråds, råds och kommittés samlade skriftliga bedömning ska delges styrelsen. 

I samband med generaldirektörens och ämnesrådens, rådens, och kommittéernas 

presentation för styrelsen av utfallet av de årliga utlysningarna ska beviljandegraden för 

kvinnor respektive män anges för varje ämnesråd, råd och kommitté och varje 

bidragsform. Bidragens genomsnittliga storlek ska också redovisas uppdelat på kön. En 

sammanfattning av resultaten ska tas med i Vetenskapsrådets årsredovisning. Varje 

ämnesråds, råds och kommittés presentation för styrelsen ska inkludera kommentarer till 

eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan samt en plan för att komma till rätta 

med skillnaderna. 

33

Bilaga 5. Principer för etikbedömning vid 


Forskningshuvudmannen¹ har ansvar för att den forskning som bedrivs uppfyller de villkor 

och förutsättningar som anges i svensk lagstiftning. 

Den sökande (projektledaren) har ansvar för att nödvändiga godkännanden finns för den 

forskning som erhåller bidrag från Vetenskapsrådet. 

För forskning som innefattar djurförsök krävs godkännande från djurförsöksetisk 

nämnd, enligt djurskyddslagen (1988:534). 

För sådan forskning som avser människor och biologiskt material från människor 

och som faller under lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser 

människor krävs godkännande från prövning i en etikprövningsnämnd. 

För viss forskning kan ytterligare godkännanden vara nödvändiga, t.ex. för 

forskning om läkemedel, genmodifierade organismer eller joniserande strålning. 

Vetenskapsrådet förutsätter att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns för den 

forskning som omfattas av ansökan till Vetenskapsrådet. 

Godkännanden och tillstånd ska EJ skickas till Vetenskapsrådet. 

För ansökningar som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet ska projektledaren och 

företrädare för forskningshuvudmannen bekräfta att de tar ansvar för att 

nödvändiga godkännanden finns då de godkänner villkoren i bidragsbeslutet. 

Vetenskapsrådet förutsätter att forskning som bedrivs med stöd från Vetenskapsrådet följer 

god forskningssed. 

Den sökande ska i ansökan redovisa etiska frågor som forskningen i ansökan 

aktualiserar och redogöra för hur de behandlas i forskningsarbetet. 

¹ Forskningshuvudman: en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars 

verksamhet forskningen utförs. Universitet eller högskola är ofta forskningshuvudman för den 

forskning som bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet. 

34

Vetenskapsrådets styrelse protokoll nr. 3, 2013 

Bilaga 3 

Bilaga 6. Allmänna riktlinjer från 

Vetenskapsrådets styrelse till råd, kommittéer 

och ämnesråd inför beredningen 2013 

Vid beredning av ansökningar och inför beslut om bidrag gäller följande allmänna riktlinjer 

för Vetenskapsrådets ämnesråd, råd och kommittéer (ÄRK). 

10.1 Ansökningar som ligger mellan eller överlappar 

ämnesområden 

Varje ÄRK ska ta fullt ansvar för att varje ansökan får en adekvat behandling. Det gäller även 

ansökningar som ligger i gränsområdet mot ett annat ÄRK inom Vetenskapsrådet samt 

ansökningar i gränslandet mot annan forskningsfinansiär. Ansökningar där flera ÄRK kan 

vara berörda ska stämmas av så att berörda ÄRK har en gemensam ståndpunkt innan beslut 

tas om finansiering. 

10.2 Forskare i början av karriären/forskarrekrytering 

Under bibehållande av höga kvalitetskrav ska ÄRK ge hög prioritet åt insatser som syftar till 

att ge goda förutsättningar för forskare i början av sin karriär. Därför ska för varje år minst 1/3 

av det årliga beslutade totalbeloppet för projektstöd samt stöd till anställningar och stipendier 

(bidragsformer enligt bilaga 2 i Vetenskapsrådets årsredovisning) för varje ÄRK fördelas till 

unga forskare dvs. forskare med mindre än 8 års karriärålder. Totalbeloppet för dessa 

bidragsformer avser alla beslut under året oavsett medlens ursprung. Totalsumman per ÄRK 

ska också inkludera GD:s beslut om Internationell postdok (fördelningen per ÄRK ska i detta 

fall baseras på vilken panel som gör den vetenskapsliga granskningen av ansökan om bidrag). 

10.3 Ökad långsiktighet 

ÄRK ska göra insatser för att öka långsiktigheten och förbättra förutsättningarna för forskning 

genom att stöd till forskare utvecklas mot genomsnittligt högre bidragsbelopp och mot 

genomsnittligt längre bidragsperioder. Insatserna ska genomföras så att detta inte resulterar i 

att förutsättningarna för unga forskare att få stöd försämras eller att jämställdhet mellan 

kvinnor och män äventyras. Huvudsekreterarna ska föredra förslag om bidragsbeslut så att de 

genomsnittliga bidragsbeloppen och den genomsnittliga längden av stödperioderna framgår 

innan beslut. Till ÄRK:s beslut ska bifogas skriftliga redogörelser för utvecklingen av dessa 

faktorer. Redogörelserna ska ingå i huvudsekreterarnas återrapportering till styrelsen. 

10.4 Hantering av budget och indirekta kostnader 

Vetenskapsrådets bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta 

medel för direkta och indirekta kostnader i samma proportioner som beräknats för projektet i 

sin helhet. Vetenskapsrådet begär därför att uppgifter om den totala kostnaden för ett projekt, 

dvs. både direkta och indirekta kostnader. 

35

Beredningsgruppernas primära uppgift är att bedöma ansökningars vetenskapliga kvalitet 

enligt de anvisningar som ges av ÄRK. Beredningsgrupperna ska inte väga in olika nivåer för 

indirekta kostnader i den vetenskapliga bedömningen. Beredningsgrupperna bör göra en 

rimlighetsbedömning av ansökans föreslagna budget i relation till projektets genomförande 

och kan då föreslå nedskärningar i projektets budget. 

10.5 Hantering av open access för ansökan till Vetenskapsrådet 

Vetenskaplig publicering ska bedömas oberoende av publiceringsmetod. Samtliga 

sakkunnigbedömda konferens- och tidskriftspublikationer som emanerar från av 

Vetenskapsrådet helt eller delvis finansierad forskning ska publiceras som open access. Om 

publiceringen sker som parallellpublicering i öppna institutionella arkiv, ska deposition ske 

vid publiceringstillfället och göras öppet tillgängligt inom sex månader (tolv månader efter 

särskilt medgivande). Sökande av projektstöd hos Vetenskapsrådet kan ansöka om täckning 

av eventuella merkostnader i samband med publicering genom open access enligt de villkor 

som anges ovan. 

10.6 Intressekonflikter i berednings- och beslutsprocessen 

Vetenskapsrådets jävsregler, beslutade av Vetenskapsrådets styrelse 2001-04-03 och senare 

fastställda av GD 2006-02-21, ska följas under berednings- och beslutsprocessen. 

10.7 Jämställdhet 

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi ska beaktas. Innan en beredningsgrupp fastställer sitt 

förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i förslaget och den genomsnittliga 

bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män. Innan ÄRK fattar beslut föredrar 

huvudsekreteraren beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett 

jämställdhetsperspektiv och kommenterar eventuella skillnader i beviljandegrad och 

genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och män. När ÄRK sedan presenterar utfallet 

inför styrelsen ska det ingå kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns 

ovan samt en plan för att komma till rätta med skillnaderna. 

10.8 Särskilda satsningar 

För särskilda medel där beslut delegerats till ÄRK åligger det respektive beslutsorgan att se 

till att dessa leder till satsningar på de avsedda områdena samt att rapportera utfallet till 

styrelsen efter beslut om fördelning. 

10.9 Underlag för bedömning av ansökan 

Underlag för bedömning av ansökan i beredningsgrupp är den inlämnade ansökan, med de 

bilagor m.m. som har angivits i utlysningen. Rekommendationsbrev, stödjebrev eller liknande 

skrivelser som inkommit till Vetenskapsrådet är inte del av ansökan. De ska därför inte 

tillmätas något värde vid bedömning av ansökan. 

36

Bilaga 7. Användarguide till VR-Review 

Uppdaterad mars 2013 (JB) 

Välkommen som deltagare i Vetenskapsrådets beredningsorganisation. 

Vad är VR-Review? 

VR-Review är ett webbaserat verktyg som innehåller dels en databas (elektroniskt arkiv), dels ett 

hanteringssystem för beredningsarbetet. I databasen lagras de ansökningar om forskningsbidrag som 

skickats in till Vetenskapsrådet. Ansökningarna lagras som PDF-filer och kan läsas med Adobe 

Acrobat Reader (www.adobe.se). 

VR-Review kommer du åt via Internet genom att öppna adressen: http://vrreview.vr.se eller följa 

länken på www.vr.se. En guide till hur du använder VR-Review hittar du i slutet av detta dokument. 

Vem gör vad i beredningsarbetet? 

Ansökningarna fördelas på beredningsgrupper efter det att de har skickats in till Vetenskapsrådets 

webbaserade ansökningssystem VR-Direct. Som deltagare i en beredningsgrupp läser du sedan via 

VR-Review de ansökningar som ska granskas. Annat material kan skickas ut beroende på vilket 

ämnesområde du arbetar inom. För dig som arbetar som extern granskare (ej ledamot av 

beredningsgruppen) fungerar VR-Review så att endast de ansökningar du har ombetts att granska 

syns på skärmen. 

Om du som ledamot av beredningsgruppen föredrar att läsa ansökningarna i pappersformat, kan du 

beställa dessa efter det att du har loggat in i VR-Review under menyvalet ”Mina uppgifter”. 

Alla granskare ska registrera sina omdömen (minnesanteckningar/förslag till yttrande/externa 

utlåtanden) i VR-Review. 

Förslagsställaren (tidigare år kallad föredragande) skriver i formuläret ”Förslag till yttrande”. 

Övriga granskare inom beredningsgruppen skriver i formuläret ”Minnesanteckningar” (tidigare år 

kallat utlåtande eller BG-lista). 

Extern granskare skriver i formuläret: ”Externt utlåtande”. 

Som en säkerhetsåtgärd rekommenderar vi att du även spar kopior av ditt arbete på din egen dator, 

t ex i ett ordbehandlingsprogram som MS Word. 

Inget material som återfinns i VR-Review ska spridas till obehöriga. Beredningsgruppen ska avge 

ett gemensamt yttrande över varje ansökan efter beredningsgruppsmötet. Gruppens yttrande samt 

utlåtanden från externa granskare är offentliga handlingar efter beslut, som vid förfrågan lämnas ut 

till den som begär det. Förslag till yttrande och minnesanteckningar betraktas som arbetsmaterial 

och är inte offentliga handlingar. 

När beredningsgruppen påbörjar sitt prioriteringsarbete sker detta i VR-Review. Slutligen 

registreras prioriteringar, yttranden och förslag till beslut. Dessa tjänar 

i sin tur som underlag när respektive ämnesråd/ kommitté ska fatta beslut om bidrag. 

37

Hur arbetar du i VR-Review? 

A. Din dator 

För att arbetet ska gå så smidigt som möjligt behöver nedanstående tekniska krav vara uppfyllda. 

Kraven gäller oavsett vilken plattform eller vilket operativsystem du använder. 

Grundläggande krav: 

Din dator måste vara ansluten till Internet för att kunna använda VR-Review. 

Du måste ha en modern webbläsare samt tillåta att javascript körs. 

Du måste ha en mjukvara installerad som kan läsa PDF-filer (PDF-version 1.4 eller senare). 

Du måste tillåta att http://vrreview.vr.se använder så kallade Session Cookies. 

Vetenskapsrådet rekommenderar: 

Webbläsare för PC: Internet Explorer 8 och 9, Firefox 10-18 

Webbläsare för MAC: Firefox 10-18, Safari 5-6. 

PDF-läsaren Acrobat Reader (version 7 eller senare). 

Att du är uppkopplad till internet med minst 128 Kbps ADSL-modem. 

Att du inte går genom en proxyserver när du använder VR-Review. 

Att du tillåter popupfönster för http:// vrreview.vr.se. 

Om du är osäker på hur du ska lösa ovanstående instruktioner ber vi dig att kontakta den 

datoransvarige på din institution/motsvarande. 

B. Menyval i VR-Review 

VR-Review är uppbyggt efter ett antal olika menyval vilka du hittar i vänstermarginalen. Observera att 

vilka menyer du ser är beroende av vilken behörighet du har tilldelats för din/a beredningsgrupp/er. 

Vissa av menyerna som beskrivs nedan kan därför saknas i ditt aktuella fall. 

Mina uppgifter 

Här fyller du i personliga uppgifter, kontouppgifter för arvode samt uppgifter för utskick och val av i 

vilken form du vill ha beredningsgruppens material tillsänt dig. Detta måste fyllas i innan du börjar 

granska ansökningar. 

Mina beredningsgrupper 

Här beskrivs de beredningsgrupper som du på ett eller annat sätt medverkar i. Du väljer 

beredningsgrupp genom att klicka på dess namn i menyn till vänster. Du finner då detaljerad 

information om beredningsgruppen, inklusive ledamöter och viktiga datum, samt kan se och läsa 

samtliga ansökningar som gruppen behandlar. Här finns också Anslagstavlan, där olika dokument kan 

läggas upp för att kommunicera till och/eller inom beredningsgruppen. 

38

Administrera ansökningar 

Här fördelas ansökningarna inom en beredningsgrupp på granskare. 

Jäv 

Här ska du anmäla vilka av beredningsgruppens ansökningar du är jävig för under den period då 

systemet är öppet för jävsanmälningar. När denna period infaller för beredningsgruppen framgår under 

menyvalet ”Mina beredningsgrupper”. 

Mina ansökningar att granska 

Här finner du en lista över de ansökningar som du ska granska och lämna omdömen för. Om du är 

förslagsställare för en ansökan lämnar du också gruppens gemensamma yttrande efter mötet här. 

Prioritera ansökningar 

Här lämnas förslag till finansiering och görs andra prioriteringar. Avsnittet är i första hand avsett för 

Vetenskapsrådets administratörer. 

Alla beredningsgrupper 

Här finns Vetenskapsrådets samtliga beredningsgrupper inklusive deras tilldelade ansökningar för det 

aktuella året. 

Rapporter 

Här kan du som ledamot beställa rapporter över ansökningar och omdömen. Rapporterna skickas 

sedan till den e-post adress du har angivit. 

Inställningar 

Här kan du ändra ditt lösenord till VR-Review. Du kan även här välja att se ansökningar till 

Vetenskapsrådet från tidigare år. 

C. Så här gör du: 

Gå in på adressen http://vrreview.vr.se. Logga in med det användarnamn och lösenord som finns 

på första sidan i detta dokument. Börja gärna med att läsa vänstermenyns; Hjälp. 

39

Klicka på Mina uppgifter, i vänstermenyn. Här fyller du i personliga uppgifter, kontouppgifter för 

eventuellt arvode samt uppgifter för ev. utskick av ansökningar. Klicka på Spara-knappen. 

Under menyvalet Inställningar, kan du göra olika slags inställningar, t.ex. ändra ditt lösenord. 

Klicka på Mina beredningsgrupper. Där finns en lista på de beredningsgrupper som du medverkar 

i. När du klickar på en beredningsgrupp, finner du en lista på de personer som ingår i 

beredningsgruppen, samt en anslagstavla där det finns gemensamma dokument för 

beredningsgruppen. På den högra delen av webbsidan ser du också de datum som berör 

beredningsarbetet. Observera att datumen kan vara olika för olika beredningsgrupper. Om du ingår 

i beredningsgruppen finner du också alla ansökningar i beredningsgruppen här. 

Klicka på Jäv. En lista över samtliga ansökningar som behandlas i beredningsgruppen visas. Här 

kan du i förekommande fall kryssa i vilka ansökningar du är jävig för. När du klickar på (>>) vid 

berörd ansökan finner du mer information om ansökan samt en PDF-ikon för själva ansökan och 

dess faktablad. I denna bild ska du anmäla eventuellt jäv genom att kryssa i en ruta och eventuellt 

lämna kommentarer till din anmälan om jäv. 

Under menyvalet 

Mina ansökningar att granska, finns en lista på de ansökningar för vilka du antingen är 

förslagsställare eller granskare. När du klickar på (symbolen: >>) vid berörd ansökan finner du 

mer information om ansökan samt en PDF-ikon som du kan klicka på för att läsa själva ansökan 

med tillhörande faktablad. Här finns även formuläret där du ska skriva in ditt omdöme om 

ansökan. Innan ett visst datum ska du: 

som förslagsställare fylla i formuläret Förslag till yttrande. 

som granskare fylla i formuläret Minnesanteckning. 

som extern granskare (ej ledamot av beredningsgruppen) fylla i formuläret Externt utlåtande. 

Tveka inte att höra av dig till kontaktpersonerna för beredningsgrupperna inom ditt ämnesområde 

(kontaktuppgifter finns på www.vr.se under respektive utlysning) om du har frågor som rör utförandet 

av granskningen eller hantering av ansökningar. Tack för att du är med och granskar ansökningar! 

40

Bilaga 8. Rutiner och policy för resor vid 


Planera ditt resande för att göra det så tids- och kostnadseffektivt som möjligt! 

Avtalad resebyrå 

Respektive resenär beställer sin resa. Samtliga delar av tjänsteresan, t ex biljetter, hotellrum, hyrbil 

och övriga researrangemang bokas hos avtalad resebyrå, American Express Business Travel: 

American Express Business Travel 

Falun 

Tfn +46 243-21 30 50 

Fax +46 243-21 30 60 

E-post: falun@aexp.se 

https://www.aexp.se 

Ange kund Vetenskapsrådet, kundnummer 1612002115. Din referenskod får du från din 

beredningsgrupps administrativa stöd, vilken också anges som referensperson vid beställning av resa. 

SJ 

Tel: +46 (0) 771-75 75 55, tonval 1 

www.sj.se 

Ange kundnummer 937608. Din referenskod får du från din beredningsgrupps administratör, vilken 

också anges som referensperson vid beställning av resa. 

Färdmedel och färdsätt 

Färdsätt 

Du ansvarar själv för att välja det färdsätt som är mest lämpligt med hänsyn tagen till kostnad, tid, 

säkerhet och miljö. 

Flyg och tåg 

Flyg- och tågresor bör normalt ske i ekonomiklass eller motsvarande. Vid resor upp till 50 mil bokas 

resa med tåg i första hand om det är möjligt med hänsyn tagen till tidsaspekter. Kontakta resebyrån för 

konsultation i god tid före avresan. 

Egen bil 

Egen bil får användas om det är det billigaste färdsättet. Du får ersättning för antalet körda mil i 

tjänsten. Den skattefria milersättningen uppgår för närvarande till 1,85 kr per km. 

41

Till och från flygplats 

Resor till och från flygplatserna utgör ofta en stor andel av resans pris. Det är framförallt taxiresorna 

som är dyra, men genom att planera sin resa till och från flygplatsen kan kostnaden sänkas väsentligt. I 

första hand ska flygbuss eller flygtåg användas. Flygtaxi får användas om du reser med tungt bagage. 

Taxiresor till och från flygplats ska alltid bokas in som ”delad” taxi för att sänka kostnaden. 

Hotell 

Övernattning i samband med beredningsgruppsmöten arrangeras av Vetenskapsrådet enligt med de 

uppgifter du lämnar vid förfrågan. Om du behöver ytterligare övernattning före eller efter 

beredningsgruppsmötet måste du informera oss om detta vid samma tillfälle. 

Reseräkning och utlägg 

Blankett för utlägg i samband med resor finns på Vetenskapsrådets hemsida: 

http://www.vr.se/forskningsfinansiering/blanketter och ska alltid användas för utlägg som ska 

ersättas av Vetenskapsrådet. Endast en resa ska redovisas per reseräkning. I reseräkningen, som måste 

vara undertecknad av resenären, tas alla uppgifter upp som behövs för att bestämma vilka 

ersättningar som enligt VRs reseavtal ska utbetalas. Kvitton i original samt eventuella tåg- eller 

flygbiljetter (e-ticket) ska bifogas för de utlägg som tas upp. Utländska belopp omräknas till 

aktuell valutakurs vid växlingstillfället. Skicka blanketten till din beredningsgrupps administrativa 

stöd. 

Reseräkning avseende viss månad bör ges in före utgången av närmaste följande månad. Rätten till 

ersättning enligt avtalet för viss månad är förfallen om reseräkning inte har getts in inom ett år 

efter utgången av den månaden. 

42

Beredningshandbok humaniora och ... - Vetenskapsrådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?