Fjälljakten efter älg och småvilt - Svenska Jägareförbundet
Fjälljakten efter älg och småvilt - Svenska Jägareförbundet
Fjälljakten efter älg och småvilt - Svenska Jägareförbundet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Andra argument som framförs är den högre kostnaden <strong>och</strong> att den ursprungliga intentionen<br />
med fjälljaktreformen urholkas. <strong>Jägareförbundet</strong> anser att samebyns förvaltning strider mot §7<br />
SJVFS 2002:53.<br />
Fågelhundklubbarnas Arbetsutskott (FA)<br />
FA anser inte att modellen fungerar tillfredsställande för sina medlemmar. De anför följande<br />
skäl:<br />
- Modellen innebär ett avsteg från 1992 års reform, som FA anser vara positiv.<br />
- FA motsätter sig en kommersialisering av jakten där lokala entreprenörer får arrendera<br />
exklusiva områden. Modellen utestänger jägare som inte har ekonomiska förutsättningar.<br />
- Ortsbefolkningen <strong>och</strong> övriga med årsstillstånd ställs enligt FA helt utanför.<br />
- Modellen har negativ inverkan på befolkningsutvecklingen. Den fria <strong>småvilt</strong>sjakten är<br />
enligt FA ett sätt att locka inflyttare till länet.<br />
- Modellen inskränker på FA:s aktiviteter som jaktträning <strong>och</strong> jaktprov.<br />
- FA ser vissa fördelar för den enskilde, men vägen är kantad av administrativt krångel <strong>och</strong><br />
begränsade möjligheter att påverka.<br />
- FA tar inte ställning till påverkan på renskötsel. De anser dock att klubbens aktiviteter<br />
inte påverkar renskötseln negativt.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Jägareförbundet</strong><br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Jägareförbundet</strong> ser ingen anledning till att Tåssåsenförsöket ska fortsätta eller utökas<br />
till andra samebyar. Följande skäl anförs:<br />
- Utökade motsättningar mellan myndigheten, jägarorganisationer <strong>och</strong> rennäringen.<br />
- Höjt pris på dygnstillstånd.<br />
- Krångligare bokningssystem.<br />
- Årstillståndslösare missgynnas.<br />
Förbundet ser det som positivt att länsstyrelsen i utvärderingen har anlagt ett vetenskapligt<br />
perspektiv, men de är kritiska mot att länsstyrelserna framhåller jägarintresset som argument<br />
för förändringar. Enligt förbundet är det kommersiella intressen inom jägarkåren som pläderar<br />
för denna typ av lösningar.<br />
Åre kommun<br />
Åre kommun ställer sig positiv till försöket rent allmänt ur kommunens perspektiv men avstår<br />
från att besvara frågorna. De överlämnas till de aktuella intresseorganisationerna.<br />
Bergs kommun<br />
Bergs kommun hänvisar till ett yttrande som kommunen lämnade till Jordbruksverket 1996.<br />
Där betonas betydelsen av samsyn mellan alla berörda parter, det vill säga länsstyrelsen,<br />
rennäringen, turistnäringen, ortsbefolkningen <strong>och</strong> andra jägare. Vidare framhålls vikten av att<br />
rennäringen inte störs av oreglerad <strong>småvilt</strong>sjakt. Kommunen förespråkar ett helt nytt system,<br />
där delar av Tåssåsenmodellen med lokalt inflytande i form av underupplåtelser är en<br />
huvudinriktning. Kommunen vill utreda möjligheten att överföra ansvaret för framtida<br />
organisation till kommunerna. I det nu aktuella yttrandet anser kommunen att utvärderingen av<br />
Tåssåsenförsöket bör ingå som en del i en kommande remiss på jakt- <strong>och</strong> fiskerättsutredningen.<br />
De framhåller också att turistnäringen borde ha funnits med som remissinstans <strong>och</strong> hänvisar i<br />
en bilaga till ett yttrande från Gräftåvallens Fjällanläggningar AB. Turistföretaget anser att<br />
Tåssåsenmodellen har inverkat negativt på beläggningen, vilket har fått konsekvenser för<br />
omsättningen. Som kompensation för den ekonomiska förlusten önskar de att länsstyrelsen<br />
öppnar område TÅ5 för träningsområde.<br />
39