Fjälljakten efter älg och småvilt - Svenska Jägareförbundet

Mål
Målen för försöksverksamheten formulerades så här:
- Att öka samebyns inflytande över småviltsjakten avseende jaktens påverkan vid
renförekomst och renskötselaktiviteter i samebyns regi.
- Att bereda jägare möjlighet att vara ensamma inom ett jaktområde.
Så fungerar Tåssåsenmodellen
Samebyn är uppdelad i 26 områden på sammanlagt 95 200 hektar. Jägare som löser
dygnstillstånd och vill jaga under premiärperioden måste göra en intresseanmälan för att
komma med i lottning av turordning senast den 31 maj. Ett delområde om 7 840 hektar är
upplåtet för personer med årstillstånd i Jämtland.
3. Så tycker jägarna
Forskningsprogrammet FjällMistra redogör i rapporten ”Småviltjakt i Jämtland 2003 – så
tycker jägarna” för en brevundersökning som riktade sig till ripjägarna i renbetesfjällen i
Jämtland år 2003. De tre grupperna var:
- jägare som löst årstillstånd (100 bofasta inom Jämtlands län)
- personer som jagat i Tåssåsenmodellen (100 personer)
- jägare med dygnstillstånd i andra områden i Jämtland än i Tåssåsen (200 personer)
De fick sammanlagt 52 frågor som handlade om deras jaktupplevelser. Svarsfrekvensen var
mycket hög – 91 procent svarade på frågorna.
Diskussion
I sin rapport konstaterar FjällMistra att det är svårt att göra långtgående tolkningar av resultaten
i en fråga som har haft en så hög medieprofil och efterföljande polarisering. Det finns ett stort
inslag av subjektiva värderingar, som är svåra att fånga in i en enkätundersökning. En stor del
av frågorna rör dessutom faktorer som inte uttryckligen tar ställning till Tåssåsenmodellen,
utan som rör allmänna uppfattningar om exempelvis jaktkvalitet och priser. Trots dessa
begränsningar går det, mycket förenklat, att fördela några av resultaten i grupper av faktorer
som talar för respektive mot Tåssåsenmodellen, eller som är neutrala. Samtliga resultat är
hämtade ur FjällMistras undersökning, men nedanstående kategoriindelning är gjord för denna
rapport.
Faktorer som talar för Tåssåsenmodellen
• Risken för att stöta ihop med andra jägare kan minimeras. Möjligheten att jaga ostört
värderas högre av Tåssåsenjägarna än övriga grupper.
• De flesta som jagade i Tåssåsen är nöjda. De som är missnöjda (15 procent) fick inte jaga
på en tid och inom ett område som passade dem.
• De som valt att jaga i Tåssåsen anser i mycket högre grad än övriga grupper att
samebyarna ska få möjligheter att sköta jaktupplåtelsen.
• Många jägare i ett område och höga kostnader är faktorer som skulle få jägare att avstå
från en planerad jakt.
• 83 procent av dem som jagade enligt den nya Tåssåsenmodellen 2003 kan tänka sig att
anmäla sig till det systemet även i fortsättningen.
Faktorer som talar mot Tåssåsenmodellen
• Drygt 80 procent av gruppen övriga jägare, det vill säga de som inte hade jagat inom
Tåssåsens samebyområde med stöd av års- och dygnstillstånd, tänker inte jaga i Tåssåsen
enligt den nya modellen.
35