Fjälljakten efter älg och småvilt - Svenska Jägareförbundet

Småviltsjakten – Ammarnäsprojektet
Bakgrund
Länsstyrelsen i Västerbotten beslutade 16/2 2006. att tillämpa på försök en ny modell för
upplåtelser till småviltjakt på statens marker inom samebyarna Ran och Granbyn inom Sorsele
kommun.
Försöket har nu bedrivits under två jaktsäsonger och utifrån de beslut som fattats av såväl
Länsstyrelse som Sorsele kommun kan utläsas att krav på uppföljning har ingått i besluten.
Eftersom projektet har uppmärksammats som ett stort avsteg från riksdagsbeslut grundat på
proposition 1992/93:32 har Fjällrådet beslutat om att utifrån idag befintligt material göra en
egen utvärdering. Slutsatser och bedömningar som utvärderingen omfattar är baserade på beslut
i Länsstyrelse och Sorsele kommun och som varit tillgängliga som offentliga dokument, samt
på information om projektet som funnits tillgängligt på Länsstyrelsens och Sorsele kommuns
hemsidor.
Slutsatser och bedömningar
Slutsatserna kommer att ställas i relation till Riksdagens beslut 1992/93:32 vars text anges i
kursiv stil.
Kommersialisering och ekonomisk redovisning
Eftersom kommersialiseringen framhålls som ett viktigt inslag i projektet måste redovisning av
intäkter och kostnader vara ett viktigt begrepp.
Hösten 2006 anges att 80 dagars arrangörsjakt inbringat i nettointäkt 144 000 kr medan i annat
sammanhang är samma upplåtelser en bruttointäkt om 144 000 kr.
Hösten 2007 skall 453 jaktdagar på de kommersiella områdena endast ha inbringat
70 000 kr
I projektet framhålls möjlighet till uthyrning av renvaktarstugor.
Detta borde ha varit ett viktigt redovisningsmoment för näringsutvecklare, kommun och
länsstyrelse eftersom näringsutveckling är ett av projektets delmål.
Den beskrivning som finns enligt bilaga 1 av hur prissättning skall ske på ett auktionsliknande
sätt öppnar enligt mitt förmenande möjligheter att skapa misstankar om oseriös hantering av
ersättningar.
Länsstyrelsen har således ett ansvar för att inte enbart beakta intresset av att upplåtelserna ger
inkomster för samebyarna och Samefonden utan även att jakten blir tillgänglig på rimliga
ekonomiska villkor. Sid. 147.
Underupplåtelser
Ammarnäsprojektet bör utan tvekan kunna betecknas som en viss form av underupplåtelse.
Behovet av underupplåtelser försvinner i stort sett genom den nya upplåtelsepolicyn.
Sid. 147.
Huvudmannaskap
Med den utformning som skapats för projektet har egenintressen getts ett totalt inflytande i
hantering och projektledning. Detta framgår tydligt av bilaga 1 sid. 5 ”svaren redovisas till
ordförande i resp. sameby” Likaledes med den sammansättning som projektledning erhållit.
Det kan inte komma ifråga att överlämna ansvaret för de renskötande samerna och andra
befolkningsgruppers intressen i fjällområdet till en sameby eller intresseorganisation.
Genom att länsstyrelsen även i fortsättningen har huvudansvaret för upplåtelserna garanteras
att alla berörda intressen beaktas vid besluten om upplåtelse.
17