Omslag 6.5 lokaler - Högskoleverket

More documents

Recommendations

Info

34 6 Hyreskostnader Enligt regeringsuppdragen skall kostnadsutvecklingen för löpande och tillkommande hyresavtal för lokaler som hyrs av universitet och högskolor redovisas. Hyreskostnader skall redovisas för budgetåren 1993/94–2001. Hyreskostnaden en del av lokalkostnaderna Ett hyresavtal innehåller bl.a. uppgifter om hyrans storlek och principer för dess omräkning samt avtalets giltighetstid och villkor för uppsägning. Hyran räknas i regel upp årsvis. Vanligt är att en viss del av hyressumman räknas upp enligt utvecklingen av konsumentprisindex (KPI) och att den nya hyran räknas från 1 januari året efter senaste indexåret. Hyresavtalet reglerar vad som betalas av hyresvärden och alltså ingår i hyran, t.ex. värme, vatten, belysningsel. Fastighetsskatt, el och annan mediaförsörjning för verksamhetens behov samt lokalvård bekostas ofta direkt av hyresgästen. Hyreskostnader enligt hyresavtal utgör således endast en del av vad som i dagligt tal förstås under det allmänna begreppet lokalkostnader 8 . Sifferunderlaget Högskoleverket har anmodat universitet och högskolor att lämna uppgifter om planerade åtgärder som får till följd att nya hyresavtal tecknas och om löpande hyresavtal som planeras upphöra. Uppgifter om löpande hyresavtal och om hyreskostnader för budgetåren 1993/94–1997 har hämtats från Statskontoret. Statskontoret har också beräknat och uppskattat kostnadsutvecklingen t.o.m. budgetåret 2001. En särskild uppdatering av aktuella uppgifter om 8 I sammanhanget bör nämnas att det i den statliga ekonomiska redovisningen finns ett kostnadsslag i baskontoplanen för statliga myndigheter som benämns Lokalkostnader m.m. Där skall bokföras kostnader för hyror, värme, el, media, lokalvård, fastighetsskatt m.m. Utfallssiffrorna för detta kostnadsslag är inte jämförbara med de i denna rapport använda siffror för hyreskostnader enligt hyresavtal.
lärosätenas hyresavtal gjordes därvid. För budgetåret 1998 beräknades hyreskostnaden för de hyresavtal som var kända i maj 1998. Vid beräkningen för åren därefter antogs en förändring av konsumentprisindex med cirka två procent. Vidare har antagits att avtal som kan sägas upp, men inte har sagts upp, istället tecknas om vid hyrestidens utgång med samma villkor. Av universitet och högskolor angivna hyressummor för planerade hyresåtaganden har adderats utan att hänsyn till framtida kostnadsförändringar tagits. Av resultaträkningen i lärosätenas bokslut framgår lärosätenas hyror som en delmängd av den obligatoriska posten kostnader för lokaler. I den posten ingår kostnader för t.ex. värme och elektricitet samt sannolikt också kostnader för lokalvård, åtminstone till den del denna utförs av extern entreprenör. Eventuella kostnader för konsulter i anslutning till om- och tillbyggnadsåtgärder finns tidigare redovisade under denna post. Det prognosunderlag som Högskoleverket inhämtat från lärosätena avgränsades till planerade ändringar av hyresavtal eftersom övriga utgiftsslag torde vara mycket vanskliga att uppskatta. I de delar av uppdraget där regeringen begärt en redovisning av lokalkostnadernas andel av de totala intäkterna redovisas därför andelen hyreskostnader. Som exempel på storleksordningen på skillnaden mellan lokalkostnader och hyror återfinns i bilaga 6 sammanställningar över lokalkostnader enligt resultaträkning och hyreskostnader för 1997 för berörda lärosäten. Av sammanställningen framgår att lokalkostnaden enligt resultaträkning för många lärosäten skiljer sig med tiotals procent från hyrorna enligt avtalen i Statskontorets register. I denna bilaga redovisas också lokalkostnadernas andel av lärosätenas totala kostnader. Hyreskostnadernas utveckling De sammanlagda hyreskostnaderna budgetåret 1993/94 för universitet och högskolor uppgick till 2,5 miljarder kronor. De hade ökat till 3,2 miljarder kronor budgetåret 1997 – en ökning med 27 procent. Vid halvårsskiftet 1996 inträffade en årshyresminskning som följd av att många hyresavtal förhandlades om. Skillnaden mellan årshyran räknat per 35
Page 1: Högskolans lokaler - ETT REGERINGS
Page 4 and 5: Högskoleverket • Birger Jarlsgat
Page 6 and 7: 7 Tillkommande större hyresavtal U
Page 8 and 9: Högskoleverket överlämnade den 2
Page 10 and 11: Hyreskostnadernas utveckling De sam
Page 12 and 13: Högskoleverkets bedömning Högsko
Page 14 and 15: The development of rental costs In
Page 16 and 17: Rental periods An examination of th
Page 18 and 19: till Högskoleverket om löpande hy
Page 20 and 21: Reformerad fastighetsförvaltning o
Page 22 and 23: motionärer ville även att villkor
Page 24 and 25: 22 3 Verksamheten vid universitet o
Page 26 and 27: Förändrat innehåll i verksamhete
Page 28 and 29: kretsloppstänkande applicerat på
Page 30 and 31: i tillgängliga alternativ. Det är
Page 32 and 33: kostnader för projektering av bygg
Page 34 and 35: 32 5 Verksamhet och lokalåtgång E
Page 38 and 39: den sista juni och per den första
Page 40 and 41: Den fördelning av nya platser för
Page 42 and 43: Kungl. Konsthögskolan (KKH) en and
Page 44 and 45: I förteckningen i bilaga 8 finns b
Page 46 and 47: Hyrestidens planerade längd har up
Page 48 and 49: Kostnadsutvecklingen Procentuellt h
Page 50 and 51: Slutord Av den kartläggning av lok
Page 57 and 58: Bilaga 2 Universitet och högskolor
Page 59 and 60: Tabell II Planerad lokalarea Uppgif
Page 61 and 62: Tabell IV Hyror för planerad lokal
Page 63 and 64: Tabell VI Hyresnivåer för planera
Page 65 and 66: Bilaga 7 Tabell VIII Hyrornas andel
Page 67 and 68: lärosäte/projekt area årshyra f
Page 69 and 70: lärosäte/projekt area årshyra f
Page 71 and 72: Magisterexamensprövning vid elva h

Omslag 6.5 lokaler - Högskoleverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?