Omslag 6.5 lokaler - Högskoleverket
Omslag 6.5 lokaler - Högskoleverket
Omslag 6.5 lokaler - Högskoleverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Reformerad fastighetsförvaltning och lokalförsörjning<br />
Den statliga fastighetsförvaltningen reformerades i början av 1990-talet,<br />
varvid en renodling av rollerna som hyresgäst respektive som fastighetsförvaltare<br />
eftersträvades. Syftet var att ge effektivitetsvinster för verksamheterna<br />
och att samtidigt bidra till en effektivare fastighetsförvaltning i<br />
staten. Myndigheterna fick ansvaret att hyra <strong>lokaler</strong> för den egna verksamheten.<br />
De statsägda fastigheterna fördes över till nya fastighetsförvaltande<br />
organisationer, bl.a. Akademiska Hus. Reformen var fullt genomförd budgetåret<br />
1993/94.<br />
Lokalförsörjning i högskolan före reformerna<br />
Byggnadsstyrelsen som upphörde 1993 hade till uppgift att förse de civila<br />
statliga myndigheterna med <strong>lokaler</strong>. Byggnadsstyrelsen avgjorde också hur<br />
mycket <strong>lokaler</strong> som behövdes. Myndigheterna kunde få <strong>lokaler</strong> upplåtna i<br />
Byggnadsstyrelsens egna fastigheter eller genom att Byggnadsstyrelsen hyrde<br />
<strong>lokaler</strong> och sedan upplät dem till myndigheten. När myndigheten ”fick” en<br />
ny lokal, erhöll den samtidigt erforderliga medel till hyran. Inför varje<br />
budgetår aviserade Byggnadsstyrelsen till regeringskansliet och till myndigheten<br />
vad hyran skulle bli. Byggnadsstyrelsen presenterade också en investeringsplan<br />
som underlag för regerings- och riksdagsbeslut om såväl enskilda<br />
byggprojekt över vissa beloppsgränser som om investeringsramens storlek<br />
för det aktuella budgetåret.<br />
Vad gäller högskolan upprättade Byggnadsstyrelsen tillsammans med dåvarande<br />
Universitets- och högskoleämbetet gemensamma prioriteringslistor<br />
som underlag för regeringens och riksdagens beslut. Listorna utgjorde<br />
underlag för såväl statsmakternas beslut som om investeringsramar och<br />
genomförande av enskilda byggprojekt. Statsmakterna följde i stort sett<br />
dessa prioriteringar i den takt budgetutrymmet tillät. Det kunde ta avsevärd<br />
tid innan ett projekt på listan blev genomfört. Som exempel kan nämnas<br />
Kungl. Konsthögskolan vars lokalproblem Byggnadsstyrelsen anmälde till<br />
regeringen 1985 och som först 1997 har kunnat flytta in i åtgärdade <strong>lokaler</strong>.<br />
Den sammanlagda utbyggnaden var i kvadratmeter räknat tämligen blygsam<br />
under 1980-talet och de första åren på 1990-talet. Statsmakternas<br />
planering inriktades främst på att åtgärda brister i arbetsmiljön. Vid sidan<br />
om prioriteringslistan löpte en planering utifrån regional- och<br />
18
Change language