Omslag 6.5 lokaler - Högskoleverket

2 Stora förändringar av
styrsystemen
Budgetåret 1993/94 genomfördes flera stora förändringar som led i ett nytt
sätt att styra statlig verksamhet och som berörde universitet och högskolor.
Ett viktigt mål för statsmakterna är att åstadkomma mer och bättre verksamhet
med samma resurser, dvs. att effektivisera resursanvändningen.
1993 års högskolereform
Genom 1993 års högskolereform infördes nya principer för statens styrning
av den högre utbildningen. Reformen innebär bl.a. att statsmakterna med
angivande av vissa mål och ramar – huvudsakligen ekonomiska – överlämnar
besluten om utbildningsutbudets inriktning och dimensionering inom
grundläggande högskoleutbildning till lärosätena.
Anslaget till grundläggande högskoleutbildning består numera till huvuddelen
av ett takbelopp som är den högsta möjliga ersättningen. Tilldelningen
sker i förhållande till antalet studenter (helårsstudenter) och vad de presterar
(helårsprestationer) och inte som tidigare efter vad som planerats. Under
budgetåret är tilldelningen preliminär. Det slutliga beloppet fastställs först
efter budgetårets slut då det verkliga antalet helårsstudenter och helårsprestationer
redovisats till regeringen 1 .
I ersättningen för helårsstudenter ingår medel för alla typer av kostnader.
Systemet infördes stegvis. Ersättningen för lokaler samt inredning och
utrustning ingår i ersättningen för helårsstudenter fr.o.m. budgetåret 1994/
95. Fr.o.m. 1995/96 tillämpas systemet fullt ut också för det konstnärliga
utbildningsområdet.
Anslagen till forskning och forskarutbildning är inte prestationsrelaterade på
samma sätt som anslagen för grundläggande utbildning. I dessa anslag har
bibehållits en särskild anslagspost med ersättning för lokalkostnader m.m.
1 En beskrivning av hur den svenska högskolan styrs finns i rapporten ”Hur styrs den
svenska högskolan?” (Högskoleverkets skriftserie 1998:4 S).
17