Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket
Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket
Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vad beror på externa faktorer utom lärosätets<br />
kontroll?<br />
Lokala planer <strong>–</strong> nationella strategier<br />
Lärosätesgemensamma policyer och planer produceras inte i <strong>ett</strong> vakuum.<br />
De styrs bland annat av högskolelagens och högskoleförordningens bestämmelser.<br />
Här återfinns akademins grundläggande regelverk. Mål och<br />
visioner för den högre utbildningen återfinns på annat håll. Dessa formuleras<br />
av regering och riksdag och förändras kontinuerligt som en del av de<br />
reformprocesser som pågår, och ibland också efter riksdagsvalen. Även om<br />
den svenska akademiska sektorn decentraliserats och lärosätenas autonomi<br />
stärkts genom flera reformer under de senaste decennierna, fungerar inga<br />
universitet och högskolor oberoende av staten. Regering och riksdag beslutar<br />
om villkoren för den högre utbildningen.<br />
Det här kan vara <strong>ett</strong> dilemma. I en internationell jämförelse av nationella<br />
policyer för den högre utbildningen konstaterar OECD i rapporten<br />
Tertiary Education for the Knowleddge Society att i de flesta länder finns<br />
en spänning mellan å ena sidan lärosätenas interna mål och självbestämmande,<br />
och å andra sidan nationella prioriteringar och planer som knyter<br />
den högre utbildningen till ländernas sociala och ekonomiska utveckling.<br />
I rapporten ges <strong>ett</strong> antal rekommendationer om hur denna spänning kan<br />
hanteras nationellt. Bland dessa ingår exempelvis att:<br />
• <strong>En</strong> sammanhållen nationell strategi för den högre utbildningen bör<br />
formuleras.<br />
• Solida, nationella styrinstrument för den högre utbildningen behöver<br />
utvecklas.<br />
• Det nationella utbildningssystemets inre konsistens bör säkras för att<br />
motverka fragmentarisering.<br />
• Lärosätenas förmåga att anpassa verksamheten efter nationella strategier<br />
bör stärkas.<br />
• Ett resurstilldelningssystem bör utvecklas, som underlättar för den<br />
högre utbildningen att bidra till samhället och samhällsekonomin. 132<br />
Vart och <strong>ett</strong> av dessa förslag medför inskränkningar i högskolornas och<br />
universitetens autonomi. De innebär att lärosätets verksamhet styrs av beslut<br />
som fattas externt och utom lärosätets kontroll. Styrningen sker utom<br />
räckhåll för lärare, institutionsledningar och lärosätesledningar.<br />
3 . OECD ( 00 ). I den undersökning som redovisas i rapporten medverkade<br />
länder, varav Sverige var <strong>ett</strong>.<br />
89
Change language