Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

mar varje vardagskväll, efter att barnen lagt sig. Han planerar nu istället
att ta tjänstledigt på 30 procent under våren 2008 och ägna dessa lediga
30 procent åt att forska och skriva.
De flesta är övertygade om att forskningen befruktar undervisningen
och att om lärarna tappar kontakten med aktuell forskning och förutsättningarna
för forskningsanknytning på så sätt försämras, finns det en uppenbar
risk att den akademiska nivån i utbildningen urholkas. Dessutom
försämras lärarnas karriärmöjligheter.
64
NN har fört dagbok under den här terminen. Hittills har han hunnit med
att forska i 60 timmar. Förra terminen blev det 20 timmar. ”Om fyra–fem
år när jag söker forskningsanslag är jag död som forskare. Jag kan inte upprätthålla
min cv på det här sättet. De anslag som jag får nu bygger på det
arbete som jag gjorde för några år sedan.”
Manlig professor, universitet
Särskilt besvärlig blir situationen för de visstidsanställda lärare som försöker
meritera sig forskningsmässigt. Enligt tidsstudien har dessa ett betydligt
mindre forskningsutrymme än sina tillsvidareanställda kollegor.
Utvecklingsarbete och kompetensutveckling hinns inte med
När tiden är knapp minskar utrymmet för kompetensutveckling, planering,
kursutveckling, inläsning och överhuvudtaget pedagogiskt utvecklingsarbete.
Även tiden för tredje uppgiften, kontakterna med det omgivande
samhället, försvinner. En indikation på detta ges i tidsstudien, som
visar att lärare och ledningspersoner ägnade mindre än en timme under
mätveckan åt uppdragsverksamhet. Ungefär lika lite tid sattes av för kompetensutveckling.
Adjunkternas situation
Adjunkternas arbetssituation liknar övriga lärarkategoriers men är mer
hårdragen i vissa avseenden. De adjunkter som ingår i den här studien ägnar
sig nästan enbart åt undervisning. När de inte undervisar sköter de sina
administrativa sysslor. Utrymmet för forskning och kompetensutveckling