Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

Ibland måste kvalitetskraven sänkas – och ibland skärps de
För att hantera ekonomin och övriga arbetsvillkor räcker det inte alltid
med att jobba mer. När besparingskrav och kvalitetskrav krockar kan det
ibland bli nödvändigt att ge avkall på kvaliteten. Det händer att institutionsledare
måste uppmana sina medarbetare att göra ett sämre jobb, att
sänka ambitionerna och gå hem, för att undvika alltför mycket övertidsarbete.
”En utmaning för mig som ledare är att få till en attityd hos mina kollegor
om att jobbet ska göras med de resurser som nu finns. Att få med lärarna på
tänket att vi måste göra det bästa av situationen. Det går inte att gå omkring
och önska mer resurser.”
Kvinnlig prefekt, högskola
Men det är sällsynt att ledningen säger rakt ut att kraven ska sänkas och
kvaliteten tullas på. Sämre ekonomi leder ofta till att mindre resurser sätts
av till undervisningen, och detta verkar lika ofta ske utan att målen för
verksamheten förändras. För det mesta, menar lärarna i intervjuerna, diskuteras
inte vilka kvalitetsmål som kan nås med befintliga resurser. Den
enskilde läraren finner sig istället ensamt och personligen ansvarig för att
hantera eventuell resursbrist. Det innebär att en sänkning av kraven de
facto sker. Det är något som man kan tvingas till. På grund av stora och
blandade studentgrupper, trötthet och tidsbrist finns inte alltid utrymme
för nödvändig feedback till studenterna. Undervisningen blir sämre, examinationen
förenklas och man får som lärare dåliga resultat i kursvärderingarna.
Studenterna får inte alltid den tid som de behöver och borde ha
rätt till.
Men ibland, berättar lärarna i ett par intervjuer, kan besparingarna
också leda till utveckling. Det finns utrymme för effektivisering i verksamheten.
Arbetsformerna kan förändras till det bättre. Vikande studenttillströmning
kan exempelvis leda till att verksamheten omprövas och utbildningsutbudet
förändras.
59