Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

förtroendeuppdrag. 110 Några antydde att detta var skälet till den ”undertidsproblematik”
som finns vid en del institutioner, som innebär att vissa
anställningar inte fylls samtidigt som andra anställda konsekvent arbetar
övertid.
Färre nyanställningar och vikarier
Ansträngd ekonomi kan också leda till att institutionerna tar in färre vikarier
och tvekar inför nyanställningar. Det bidrar till högre arbetsbelastning
och till att undervisningen blir mer tidskrävande. De anställda får
arbeta mer och behöver dessutom lägga ner mer tid på planering och instruktion.
Det händer också att institutionernas kvalificerade och därför
”dyra” lärare byts ut mot mindre kvalificerade lärare eller gästlärare för
att spara pengar.
”Dessa gästlärare är kvalificerade, men eftersom de bara undervisar tillfälligt
har de ingen överblick och innehållet i deras undervisning passar inte
alltid in så väl. Det är också svårt att samla dessa lärare till gemensamma
träffar och gemensam planering.”
Kvinnlig lektor, universitet
Konsekvensen kan bli att de ”bortplockade” lärarnas tjänstgöring kanske
inte fylls, samtidigt som det blir svårare att upprätthålla undervisningens
kvalitet med lägre kvalificerade lärare och i och med att utvecklingsarbete
och samordning blir mer tidskrävande och mödosamt.
Alla studenter räknas – arbetsinsatsen ökar
Det resurstilldelningssystem som infördes år 1993 innebär att en summa
pengar knyts till varje student, dennes studietakt och poängproduktion.
Det gör att institutionernas ekonomi är omedelbart beroende av hög stu-
0. RV ( 00 ). Frågan om den formella arbetstidens uppföljning och reglering
var fokus för rapporten Lärares arbetstider vid universitet och högskolor som
Riksrevisionen publicerade 00 . I denna rapport konstateras bland annat
att det finns brister i den schablonberäkningsmodell som i många fall tilllämpas
för beräkning av lärarnas undervisningstid, samt i hur ledningarna vid
högskolorna styr och följer upp lärarnas arbetstid. Riksrevisionen ser här en
stor risk för att högskolornas lärarresurser disponeras ineffektivt, vilket kan
medföra onödigt stora kostnader. Riksrevisionen rekommenderar i rapporten
att högskolornas ledningar utarbetar metoder för att planera tidsåtgången för
den enskilde läraren. Detta menar man skulle förbättra den interna styrningen,
kontrollen och uppföljningen av lärarnas arbetstider.
57