Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

manget. Studenterna finns på plats, de förväntar sig undervisning, dyker
upp på arbetsrummet, vill prata och skickar e-post som kräver svar.
56
”Studenterna är de sista vi vill ska drabbas. The show must go on”.
Kvinnlig lektor, högskola
”De kommer hela tiden. Man kan inte säga ”kan du inte vänta en halvtimme”,
för de har redan satt sig på en stol och tagit av sig ytterkläderna.
Närheten till studenterna tar så mycket energi. När de kommer till mig och
ska prata, det tar 20 minuter för att berätta vad de gjort, det går 40 minuter,
och sen tar det mig 30 minuter att rekonstruera var jag var någonstans.”
Kvinnlig lektor, universitet
Samtidigt innebär undervisningen att kurser ska planeras, lokaler bokas,
litteratur läsas in, föreläsningar hållas, tentor rättas, och uppgifter läsas
och kommenteras.
Rent principiellt är inte den här situationen ett problem. Undervisningen
är den viktigaste uppgiften, enligt många, och den som ger mest
tillfredsställelse. En majoritet av intervjupersonerna definierar sig själva
i första hand som akademiska lärare och det är till undervisningen som
identitet och yrkesstolthet knyts. Flera av ledningspersonerna betonar
också undervisningens betydelse.
Men även om den är givande tar undervisningen allt mer tid. Skälen
till detta är flera.
Ändrad omräkningsfaktor – mer arbete mot färre timmar
Omräkningsfaktorn har på flera håll sänkts under senare år, vilket innebär
att en lärare får tillgodoräkna sig färre arbetstimmar än tidigare för den
undervisning som utförs i varje kurs. För att fylla sin heltidstjänst måste
lärare nu undervisa fler timmar och ofta i fler kurser.
Det innebär att tidsmarginalerna minskar samtidigt som lärarna upplever
att mängden uppgifter som inte är tidsatta, och som därför är svåra
att förutse, ökar. Det handlar t.ex. om möten, planeringstid och vissa