Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

More documents

Recommendations

Info

De undersökta lärarna visade sig arbeta i genomsnitt 9 timmar per vecka, och de ägnade ungefär 5 procent av sin arbetstid åt undervisning, 23 procent åt forskning och 17 procent åt administration. Övriga 15 procent gick åt till kursutveckling, kompetensutveckling och ”annat”. En tredjedel av lärarna hade inget forskningsutrymme alls, och två tredjedelar hade inget kompetensutvecklingsutrymme. 61 procent av samtliga lärare upplevde sin situation som psykiskt ansträngande, och mest tyngda var befordrade professorer och adjunkter. Bland kvinnorna ansåg 7 procent att arbetet var påfrestande, jämfört med männens 5 procent. Drygt hälften av samtliga ansåg att förutsättningarna för undervisningen försämrats under senare år, i första hand eftersom studenterna blivit fler och mer krävande och för att antalet undervisningstimmar ökat. När lärarna skulle förklara sin arbetssituation och föreslå hur den kunde förbättras, handlade de flesta idéerna om arbetsuppgifternas organisering. På andra plats kom önskemål om mer pengar och fler anställda. 96 Lunds universitet – förutsättningarna inom grundutbildningen har försämrats Två år efter Uppsala universitet, år 200 , undersökte Lunds universitets internrevision hur universitetets lärare upplevde sin arbetssituation, och hur planering och uppföljning av arbetet fungerade. Studien initierades efter att antalet sjukskrivningar ökat, framför allt bland kvinnorna, och efter att flera lärare rapporterat hög arbetsbelastning och oroande mycket övertid. Framför allt undervisningen beskrevs som tidskrävande. Undersökningen bekräftade den höga arbetsbelastningen. En majoritet av lärarna ansåg att de hade alltför mycket att göra De arbetade övertid och kände sig stressade. För en dryg femtedel hade arbetet lett till hälsoproblem. Nästan lika många var dessutom oroade över sin osäkra anställningssituation. Många ville ha mindre undervisning inom grundutbildningen, som de ansåg hade blivit mer arbetskrävande under senare år i och med att studentgrupperna blivit större och nya undervisningsmetoder introducerats. Ungefär hälften av lärarna var nöjda med sina möjligheter att påverka arbetstider och mängden arbete, dvs. när de skulle arbeta och hur mycket. Tre fjärdedelar tyckte att de hade goda möjligheter att själva bestämma utformningen av undervisningen. Särskilt professorer och lektorer var tillfreds och därmed, i och med att männen var fler än kvinnorna inom dessa 96. Uppsala universitet ( 00 ). 36
lärarkategorier, var också männen i allmänhet mer nöjda än kvinnorna med sina påverkansmöjligheter. 97 Växjö universitet – frihet, lojalitet och hög arbetsbelastning Under 200 genomfördes den s.k. Tidsanvändningsstudien som en del av arbetsmiljöarbetet vid Växjö universitet. Studien omfattade samtliga anställda. Den visade att de heltidsanställda lärarna/forskarna i genomsnitt arbetade 6 timmar i veckan, vilket var nära genomsnittet för samtliga personalkategorier. Teknisk och administrativ personal arbetade 2 timmar och cheferna 8 timmar. Nästan hälften av lärarna arbetade 50 timmar eller mer i veckan, nästan 80 procent arbetade över minst en vardagskväll i veckan och en ungefär lika stor andel tillbringande minst en helgdag i månaden på jobbet. Tre fjärdedelar av de anställda var ändå tillfreds med sin arbetstid, eftersom arbetets frihet och flexibilitet gjorde att de kunde anpassa arbetstiderna till sin övriga livssituation. Lärarna var särskilt glada över möjligheten att arbeta hemifrån. Som baksidor av den fria och flexibla arbetstiden angavs stor och ojämn arbetsbörda, utsuddade arbetstidsgränser, det egna dåliga samvetet och det faktum att tiden inte räcker till för alla arbetsuppgifter. Uppgifter med deadline kom i första hand, t.ex. administrationen. Många var missnöjda med att behöva göra den typen av val. De flesta anställda beskrev sin arbetssituation som omväxlande och stimulerande, men även splittrad och stressad. Många vittnade om ständiga avbrott i arbetet, om ständig tillgänglighet och om svårigheter att prioritera. 98 Högskolan Väst 99 – tidsbrist och tidskrävande arbetsuppgifter I juni 2005 fick en projektgrupp inom Högskolan Västs s.k. Salut-projekt i uppdrag att utreda och analysera lärarnas arbetsbörda. 100 Gruppen identifierade två typer av problem när det gällde arbetsbelastningen: att vissa uppgifter upplevdes som alltför tidskrävande, medan det saknades tid att utföra andra. 97. Lunds universitet ( 00 ). 9 . Erlandsson & Holmberg ( 00 ). 99. När rapporten skrevs år 00 hette högskolan fortfarande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. 00. Det treåriga Salut-projektet startade år 003 och syftade till att ta ett helhetsgrepp på hälsosituationen inom den dåvarande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. 37
Page 1 and 2: Rapport 2008:22 R Frihetens pris -
Page 3 and 4: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 5: Förord År 2007 sjösatte Högskol
Page 8 and 9: kompetensutveckling. Adjunkterna ä
Page 11 and 12: Tematiska studier Inledning De tema
Page 13 and 14: Varför har det blivit på det här
Page 15 and 16: i forskningen”. I utvärderingen
Page 17 and 18: Tidsstudie för beskrivning av arbe
Page 19: Intervjuerna tog mellan 2,5 och 3 t
Page 22 and 23: en nedgång de senaste åren. Under
Page 24 and 25: och gemensamt handlagda. I den koll
Page 26 and 27: fatta beslut. 37 Dessa chefer behö
Page 28 and 29: som accepteras och får legitimitet
Page 30 and 31: Vidare upplevs ledarskapet som diff
Page 32 and 33: som är satt att leda är kvinna el
Page 34 and 35: evisionen ser en risk att högskolo
Page 38 and 39: Till de tidskrävande uppgifterna h
Page 40 and 41: 1 procent av adjunkterna arbetade m
Page 42 and 43: 42 ”Arbetssituationen har varit r
Page 44 and 45: lir avbruten och får därför svå
Page 46 and 47: stitutionerna, och för många av l
Page 48 and 49: Tabell 6: Genomsnittlig varaktighet
Page 50 and 51: Flera tycker dessutom att det är e
Page 52 and 53: Fokus på ekonomin I den ambivalent
Page 54 and 55: arna betonar att ekonomin är stark
Page 56 and 57: manget. Studenterna finns på plats
Page 58 and 59: denttillströmning och -genomström
Page 60 and 61: 60 ”Det låga studentantalet har
Page 62 and 63: och vägledning. De dyker upp på a
Page 64 and 65: mar varje vardagskväll, efter att
Page 66 and 67: Till de vanligaste förbättringsf
Page 68 and 69: Att universitetsanställdas anstäl
Page 70 and 71: 70 ”Jag springer mellan möten oc
Page 72 and 73: ingen/budgetarbetet, schemaläggnin
Page 74 and 75: Många och motstridiga förväntnin
Page 76 and 77: Men det är inte självklart att ma
Page 78 and 79: ligare del av det omgivande samhäl
Page 80 and 81: Är det hos lärare eller instituti
Page 82 and 83: Överblick, visioner och strategisk
Page 84 and 85: samhetens spännvidd. Här ingår m
Page 86 and 87:
Det är inte vår sak att ta ställ
Page 88 and 89:
Information och intern resursförde
Page 90 and 91:
Tillräckliga resurser för kvalite
Page 92 and 93:
Deras ställning är svag och iblan
Page 95 and 96:
Referenser Alvesson, M. (2001). Org
Page 97 and 98:
the Restructured University. Changi
Page 99 and 100:
Eriksson, G. & Jönsson, B. (1996)
Page 101 and 102:
Husu, L. & Morley, L. (2000). 000).
Page 103 and 104:
Lövkrona, I., Agrell, C. & Widén
Page 105 and 106:
Sandstedt, T. (200 ). I i IDAS - en
Page 107:
Widenberg, L. (1998). Ledarskap ino
Page 110 and 111:
110
Page 112 and 113:
- Konsekvenser för karriärmöjlig
Page 115 and 116:
Samtliga Procent 100 90 80 70 60 50
Page 117 and 118:
Tillsvidareanställda lärare Proce
Page 119:
Ledare, män Procent 100 90 80 70 6
show all

Frihetens pris – ett gränslöst arbete En tematisk ... - Högskoleverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?